Kontakta oss

FPA:s forskningsavdelning håller på att sammanställa ett omfattande material om barnfamiljer, som grundar sig på olika register. Materialet omfattar över hälften av de mammor som fött barn åren 1999–2010 och deras familjer. Man har för avsikt att genom ett forskningsprojekt, där detta unika material utnyttjas, utreda sambanden mellan reformerna på 2000-talet och förändringarna i fördelningen av familjeledigheterna samt sambanden mellan valen och mammornas och pappornas ställning på arbetsmarknaden, familjernas utkomst och livet på längre sikt. Vidare utvecklar man beräkningsmodeller för simulering av vårdperioder och de alternativa kostnader för vårdformer som uppkommer för barnfamiljerna och den offentliga ekonomin. Ett tredje syfte är att granska hur egenskaper hos arbetsgivaren, eller det faktum att föräldern inte har någon arbetsgivare, påverkar utnyttjandet av föräldraledigheter och vårdledighet.

Forskningsprojektet genomförs vid FPA:s forskningsavdelning 2011–2014. Projektet inleddes på försommaren 2012.

Samarbetspartner: Statistikcentralen, FPA:s aktuarie- och statistikavdelning samt FPA:s IT-avdelning.

Närmare information: Anita Haataja, tel. 020 634 1942 eller 050 583 8594, fornamn.efternamn@kela.fi

STUDERANDE

Bedömning av det första skedet i studielånsavdraget

År 2005 infördes ett studielånsavdrag i förhoppningen att detta sporrar studerande till att utnyttja studielån som en del av finansieringen av utkomsten under studietiden. Målet var att de studerande minskar på förvärvsarbetet under läsåret, vilket i sin tur påskyndar examen.

I projektet granskas effekterna av studielånsavdraget på användningen av studiepenning och studielån, sysselsättningen och studiernas fortskridande. Under det första skedet undersöks förändringar i de studerandes beteende, eftersom det ännu inte är möjligt att bedöma effekterna på studietiden.

Närmare information: Ulla Hämäläinen, tel. 020 634 1905, fornamn.efternamn@kela.fi

ARBETSMARKNADEN OCH UTKOMSTSKYDD

Aktiveringsåtgärder och grundtryggheten

Inom ett forskningsprojekt som koordineras av Statens ekonomiska forskningscentral utreds effekterna av de aktiveringsåtgärder som tillämpats på det finska grundtrygghetssystemet. FPA:s forskningsavdelning deltar i de delar av projektet där man analyserar effekterna av aktiveringsåtgärder som riktats till unga och långtidsarbetslösa. I fråga om de unga analyseras den långsiktiga inverkan av 1996 års reform av arbetsmarknadsstödet på individens utbildnings- och yrkeskarriär. I fråga om de långtidsarbetslösa undersöks effekterna av reformen av arbetsmarknadsstödet på sysselsättningen. Det material som används är befintligt register- och intervjumaterial.

Samarbetspartner: Statens ekonomiska forskningscentral, Institutet för hälsa och välfärd, Statistikcentralen, Finlands Akademi

Närmare information: Ulla Hämäläinen, tel. 020 634 1905, fornamn.efternamn@kela.fi (unga) och Minna Ylikännö, tel. 020 634 2803, fornamn.efternamn@kela.fi (långtidsarbetslösa)

Utvärdering av sysselsättningsmodellen i Paldamo

I Paldamo pågår ett försök med en sysselsättningsmodell, med vars hjälp arbetskraftsbyrån och en jobbsökarklubb försöker hitta sysselsättning för alla arbetssökande. De arbetslösa som kommer med i försöket får inte längre arbetslöshetsdagpenning, bostadsbidrag eller utkomststöd utan får lön under den tid de är sysselsatta.

Utvärderingen av sysselsättningsmodellen i Paldamo är ett tvärvetenskapligt projekt med ett flertal samarbetspartner. En delstudie som granskar de ekonomiska effekterna utvärderar effekterna på såväl kommun- som individnivå. Som metod används matchning. I jämförelsen mellan kommunerna ges sådana kommuner som mest motsvarar Paldamo den största vikten.

Samarbetspartner: Institutet för hälsa och välfärd (THL), Statens ekonomiska forskningscentral (VATT), Lapplands universitet och Stiftelsen för rehabilitering

Närmare information: Ulla Hämäläinen, tel. 020 434 1905, fornamn.efternamn@kela.fi

PRIVATA LÄKAR- OCH TANDLÄKARTJÄNSTER

Prisuppgifter på webben

Avsikten med projektet är att i FPA:s statistikdatabas "Kelasto" grunda en databank med uppgifter både enligt kommun och enligt de flesta större regionindelningar om privatläkares mottagningstaxor och om priserna på laboratorie- och röntgenundersökningar på årsnivå. Databasen ska innehålla prisuppgifter för de vanligast förekommande orsakerna till besök på läkar- och tandläkarmottagningar (t.ex. kirurgi, internmedicin) och de mest använda laboratorieundersökningarna och åtgärderna (t.ex. de vanligaste röntgen och ultraljudsundersökningarna). Databanken ska vara en kunskapskälla som är öppen för allmänheten och möjliggör prisjämförelser.

Närmare information: Ulla Tuominen, tel. 020 634 1904, fornamn.efternamn@kela.fi

LÄKEMEDEL

Orsaker till ökningen i kostnaderna för receptbelagda läkemedel

Under de senaste årtiondena har kostnaderna för receptbelagda läkemedel stigit kontinuerligt i Finland. Undersökningens syfte är att analysera de faktorer som bidrar till ökningen inom olika läkemedelsgrupper under åren 1998–2005. Preliminärt ingår bl.a. antidepressiva och antipsykotiska läkemedel, läkemedel mot infektioner samt antiinflammatoriska läkemedel i analysen. Justeringar görs och fler läkemedelsgrupper tas med efter behov.

Forskningsunderlaget hämtas från Folkpensionsanstaltens (FPA) receptdatabas och registret över läkarspecialiteter. Undersökningen inleddes 2006. Artiklar publiceras allt eftersom undersökningen framskrider.

Samarbetspartner: IT-avdelningen vid FPA.

Närmare information: Hanna Koskinen, tel. 020 634 1902, fornamn.efternamn@kela.fi

Hur åtgärder för bromsning av läkemedelskostnaderna påverkar tillgången på läkemedel i Finland och på Nya Zeeland

De läkemedelspolitiska åtgärderna syftar huvudsakligen till en bromsning av ökningen i samhällets utgifter för läkemedel och samtidigt till att trygga att patienterna har en så rättvis tillgång till nödvändiga läkemedel som möjligt. Syftet med studien är att undersöka och jämföra hur väl målsättningen gällande tillgången uppfylls i två länder: Finland och Nya Zeeland. Som variabler för tillgången används läkemedelsutbudet och de kostnader patienterna har för läkemedlen. I studien koncentrerar man sig särskilt på äldre personer.

Som underlag för studien används register och intervjumaterial, såsom apotekens försäljningsregister, FPA:s receptdatabas och Statistikcentralens konsumtionsundersökningmaterial.

Närmare information: Katri Aaltonen, tel. 020 634 1941, fornamn.efternamn@kela.fi

REHABILITERING OCH ARBETSFÖRMÅGA

MS-rehabilitering i öppenvård – en utvärderingsstudie som genomförs av FPA

År 2010 inleddes ett projekt om multidisciplinär rehabilitering i öppenvård för MS-klienter i syfte att utveckla rehabiliteringen så att den har nära anknytning till klienternas vardag. De rehabiliteringstjänster som projektet omfattar tillhandahålls av Finlands MS-förbund i Helsingfors, Åbo och Kuopio distrikt. Genom en utvärderingsstudie bedöms rehabiliteringens inverkan på hur klienten reder sig i och deltar i vardagen. Vidare görs en bedömning av hur den öppna rehabiliteringen fungerar och av rehabiliteringens kvalitet.

Utvärderingsstudiens slutrapport utkommer i 2013.

Samarbetspartner: Gerocenter, MS-förbundet

Närmare information: Anna-Liisa Salminen, tel. 020 634 1303, fornamn.efternamn@kela.fi

Utvärdering av rehabiliteringsprojektet Meikäläistä metsästämässä

Synskadades Centralförbund r.f. genomför utvecklingsprojektet Meikäläistä metsästämässä vars syfte är att genom rehabilitering ge unga synskadade ett självständigt gott liv. Genom en utvärderingsstudie bedöms hur rehabiliteringen uppfyller det uppställda målet, d.v.s. om de ungas sociala färdigheter och deras förmåga att leva ett självständigt liv blir bättre och om deras engagemang i det egna livet ökar. Vidare vill man få kunskap om hur bra det går att genomföra rehabiliteringsmodellen, att hitta ett fungerande regionalt nätverk och att aktivera de unga.

Rehabiliteringen inleds våren 2011.

Samarbetspartner: Synskadades Centralförbund

Närmare information: Anna-Liisa Salminen, tel. 020 634 1303, fornamn.efternamn@kela.fi

Utvärdering av projektet för utveckling av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen

Det projekt för utveckling av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen som genomförs av Folkpensionsanstaltens (FPA) avdelning för hälsovård och utkomstskydd utvärderas med olika undersökningsmetoder. Utvärderingen omfattar fem rehabiliteringsmodeller: fyra för fast anställda och en för företagare. Det sammanlagda antalet rehabiliteringsklienter är ca 500. Vid utvärderingen tillämpas både kvalitativa metoder (utvecklingsdialog, mångsidig utvärdering och temaintervjuer) och kvantitativa metoder (mått, register).

Projektet genomförs åren 2007–2013 och tre temarapporter och en slutrapport kommer att publiceras.

Samarbetspartner: rehabiliteringsgruppen vid FPA, de medverkande rehabiliteringsinrättningarna (Avire-Kuntoutus, ODL, Petrea, Peurunka och Verve) och deras samarbetspartner.

Närmare information: Katariina Hinkka, tel. 020 634 2810, fornamn.efternamn@kela.fi

Beteendestörningar och psykiska störningar hos barn

Enligt uppskattning har det psykiska välmåendet bland barn och unga försämrats under 2000-talet. I denna studie utreds hur situationen ser ut åren 2000–2007 utgående från Folkpensionsanstaltens (FPA) registeruppgifter om vårdbidrag för barn och användningen av psykofarmaka bland barn.

Projektet inleddes 2007. Artiklar om undersökningen kommer att ingå i både inhemska och utländska vetenskapliga publikationer.

Samarbetspartner: aktuarie- och statistikavdelningen vid FPA, Åbo universitet.

Närmare information: Ilona Autti-Rämö, tel. 020 634 1910, fornamn.efternamn@kela.fi

Användningen av hälso- och socialförsäkringsförmåner bland dem som ansökt om FPA-psykoterapi

Syftet med studien är att utreda i vilken situation de personer befann sig som var i åldern 16–35 år då de ansökte hos FPA om rehabilitering på grund av psykisk ohälsa åren 2007–2010 och fick ett positivt eller ett negativt beslut. I studien granskas hur rehabiliteringen på grund av psykisk ohälsa fördelar sig inom denna ålderskohort då det gäller olika diagnosgrupper och regioner. I studien klarläggs också motiveringarna till beslut om beviljande eller avslag på ansökan om psykoterapi. Ett syfte är också att undersöka faktorer på individnivå som förebådar behov av psykoterapi när personen i fråga är i 16–35-årsåldern samt faktorer som leder till att en ung vuxen blir tvungen att gå i pension vid unga år på grundval av arbetsoförmåga.

Forskningsprojektet genomförs åren 2011–2014 och rön publiceras i inhemska och internationella publikationer.

Samarbetspartner: Pensionsskyddscentralen, Institutet för hälsa och välfärd och Statistikcentralen

Närmare information: Annamari Tuulio-Henriksson, tel. 020 634 1877, fornamn.efternamn@kela.fi

Registeruppföljning av rehabilitering som ordnades av FPA 2007

Projektet är en fortsättning på uppföljningen av rehabilitering som ordnats av FPA. Syftet är att med hjälp av registeruppgifter analysera dem som har fått rehabilitering som ordnats av FPA 2007 under hela granskningsperioden 2004–2010 och beskriva de uppgifter man har gällande personernas hälsa och situation på arbetsmarknaden samt eventuella förändringar som inträffat i dessa uppgifter de tre åren närmast efter rehabiliteringen (2008–2010).

En sammandragsrapport och flera separata rapporter kommer att publiceras om projektet.

Närmare information: Tuula Toikka, tel. 020 634 2845, fornamn.efternamn@kela.fi

Kostrehabiliteringen vid olika rehabiliteringsinrättningar

Huvudsyftet med undersökningen är att ta reda på hur kostrehabiliteringen (kostrådgivningen och måltidsutbudet) genomförs vid de rehabiliteringsinrättningar där man ordnar rehabilitering som finansieras av FPA. Den information man får på detta sätt används bl.a. för utvecklandet av den kostrådgivning som ingår i rehabiliteringskurser och av standarder gällande kostrådgivningen.

Undersökningen genomförs i form av en elektronisk enkät (Digium) 2012. Undersökningen publiceras i FPA:s publikationsserie och det kommer att skrivas separata artiklar om resultaten.

Närmare information: Paula Hakala, tel. 020 634 2829, fornamn.efternamn@kela.fi

Vad är det som inverkar på kostnaderna för äldrevården?

I den första delen av projektet undersöktes kostnadseffektiviteten i fråga om slutenvårdsrehabilitering för äldre med nedsatt funktionsförmåga, se artikel i Journal of Rehabilitation Medicine. I den andra delen av studien klarläggs vilka individuella faktorer som inverkar på i vilken utsträckning äldre personer med nedsatt funktionsförmåga anlitar service och om man kan se några skillnader mellan kommunerna då enskilda personers behov av service beaktas. I den tredje delen studeras värdet av den inofficiella hjälpen, faktorer i anknytning till den och dess betydelse för totalkostnaderna för vården.

Projektet genomförs åren 2007–2013.

Samarbetspartner: Institutionen för hälsovetenskap vid Tammerfors universitet

Närmare information: Sari Kehusmaa, tel. 020 634 2866, fornamn.efternamn@kela.fi

FPA:S TJÄNSTER OCH VERKSAMHET OCH UTFÖRANDET AV SOCIAL TRYGGHET

Allmänhetens synpunkter på FPA, FPA-förmånerna och verkställandet av dem

I studien granskas människors uppfattningar om FPA, FPA-förmånerna och verkställandet av dem. En bild av FPA:s verksamhet och vilka utvecklingsbehov det finns skisseras upp både med tanke på bilden av FPA i offentligheten och med tanke på kundnöjdheten. Studien är en fortsättning på de enkäter riktade till allmänheten som utfördes åren 2000, 2002–2005 och 2008–2011 och därför kan man i den också granska en förändring över tid.

Materialet samlas in genom telefonintervjuer. Sammanlagt intervjuas 1000 personer. De intervjuade representerar den finländska befolkningen över 15 år, med undantag för Åland. Samarbetspartner: TNS Gallup Oy.

Närmare information: Mikko Niemelä, tel. 020 634 1907, fornamn.efternamn@kela.fi

Frågeundersökning om FPA:s förmåner och handläggningen av dem

I undersökningen utreds vilka erfarenheter och önskemål de kunder har som fått ett förmånsbeslut från Folkpensionsanstalten (FPA) när det gäller handläggningen av förmånerna och utvecklandet av handläggningen. Materialet samlades in genom frågeformulär som sändes till 3 000 personer som ca en vecka tidigare fått ett förmånsbeslut från FPA.

I undersökningen utreds också kundernas åsikter om de sociala förmåner som beviljas av FPA, det sätt på vilket kunderna sköter sina ärenden och vilka önskemål de har gällande möjligheterna att uträtta ärenden samt vilken bild de har av FPA överlag.

Närmare information: Markku Laatu, tel. 020 634 1945, fornamn.efternamn@kela.fi

FPA-barometern

FPA-barometern har genomförts sedan 1996. Genom den fås årligen uppgifter om servicens kvalitet och om välbefinnandet inom Folkpensionsanstaltens (FPA) arbetsenheter. Resultaten används vid utvecklandet av verksamheten och servicen.

Forskningsunderlag: forskningsavdelningens kund- och personalenkäter.

Närmare information: Mikko Kapanen, tel. 020 634 1976, fornamn.efternamn@kela.fi

Vilka erfarenheter har personer i olika åldrar av arbetslivet?

Syftet med undersökningen är att analysera de erfarenheter personer i olika åldrar har av arbetslivet. De som deltar i undersökningen arbetar inom FPA:s lokalförvaltning med uppgifter som hänför sig till verkställandet av den sociala tryggheten. FPA-byråerna runt om i Finland är åtminstone i gatubilden en av de mest synliga delarna av det finska sociala trygghetssystemet.

I undersökningen utnyttjas bland annat redan befintligt material som samlades in åren 1997–2010 genom den enkät om välbefinnande i arbetet som riktas till FPA:s anställda. Material samlas också in genom en webbenkät och eventuella temaintervjuer.

Närmare information: Mikko Kapanen, tel. 020 634 1976, fornamn.efternamn@kela.fi

SOCIALSKYDDSSYSTEMET:

SJUKFÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Finländarnas hälsotillstånd och förmåner som anknyter till hälsan – en indikatoruppföljning

En bred indikatorbaserad kunskap om finländarnas hälsotillstånd behövs för att man ska kunna följa hur folkhälsan utvecklas och hur förmåner med anknytning till hälsa som utbetalas av FPA nyttjas samt för att kunna förutspå framtiden. Projektet sammanställer indikatorbaserad kunskap om finländarnas hälsa och hälsobeteende i jämförelse med andra europeiska länder samt information om hur nyttjandet av hälsorelaterade förmåner som betalas av FPA och kostnaderna för dem utvecklas. Den första rapporten från projektet kom ut 2011 och omfattar huvudsakligen tiden 1995–2010. Framdeles kommer man att producera en regelbundet utkommande rapport som innehåller tidsserier uppdaterade med färska uppgifter.

Närmare information: Jenni Blomgren, tel. 020 634 1893, fornamn.efternamn@kela.fi

UTKOMSTSYSTEMET

Tillbaka till grunderna: grundtrygghet och konsumtion

Utgångspunkten är sambandet mellan konsumtion och grundtrygghet. I det moderna samhället utformas livsstilar och delaktighet via konsumtion. Du är vad du konsumerar. I projektet undersöks vad man i Finland betraktar som miniminivå för inkomster, till vad och vilken typ av konsumtion minimitryggheten borde räcka och till vad den räcker. Hur påverkar de offentliga välfärdstjänsterna utkomsten och livet för dem som lever på grundtrygghetsförmåner? Vilka överlevnadsstrategier har människor? Projektet pågår 2009–2013.

Samarbetspartner: Finlands Akademi, Konsumentforskningscentralen, Helsingfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd.

Närmare information: Olli Kangas, tel. 020 634 1935, fornamn.efternamn@kela.fi

Hur man i Finland klarar sig vidare efter social utslagning

Med hjälp av kvalitativ data undersöker projektet vilka överlevnadsstrategier finländare tillämpar i svåra livssituationer. Social utslagning har blivit ett viktigt tema såväl i samhällspolitiken som inom samhällsvetenskapen. Problemet är att det kan finnas otaliga orsaker till social utslagning eftersom det att man har det illa ställt är ett allt annat än enhetligt fenomen. En bättre eller åtminstone alternativ strategi till forskning kring utslagning skulle vara att ta reda på hur folk reder sig, d.v.s. hur människor som på många sätt befinner sig i en svår situation på olika vis kan finna en väg ut ur svårigheterna.

Studien baserar sig på två samlingar uppföljningsmaterial av god kvalitet. Den ena består av ansökningar om understöd som härstammar från kyrkans diakoniarbete och den andra av texter från en skrivartävling med temat fattigdom som ordnades 2006.

Forskningsprojektet inleds sommaren 2011. Slutrapporten publiceras hösten 2013.

Samarbetspartner: Institutet för hälsa och välfärd och Kyrkostyrelsen

Närmare information: Heikki Hiilamo, tel. 020 634 1889, fornamn.efternamn@kela.fi

GINI – Growing inequalities impacts

Inom detta projekt, som finansieras av EU:s sjunde ramprogram för forskning och som koordineras av universitetet i Amsterdam, granskas utvecklingen av olika samhälleliga ojämlikheter och deras följdverkningar i OECD-länderna. Föremål för granskningen är inkomstfördelning, fattigdom, förmögenhet, hälsa, utbildning, skillnader mellan könen, konsumtion, politik, kultur. FPA:s forskningsgrupp – Jenni Blomgren, Anita Haataja, Heikki Hiilamo, Olli Kangas och Mikko Niemelä – granskar tillsamans med forskningsgruppen från Stockholms universitet och Karolinska institutet – Jennie Bacchus-Herzman och Johan Fritzell – sambanden mellan inkomstojämlikhet, hälsa och mortalitet i utvecklade västländer.

Som material används materialsamlingar om inkomstfördelning från Luxembourg Income Study (LIS), som kombineras med uppgifter om mortalitet och hälsa. Inom denna delstudie produceras ett GINI-arbetspapper och en internationell artikel. Dessutom skriver den finländska forskningsgruppen en landsrapport om Finland 2012. GINI-projektet avslutas våren 2013.

Samarbetspartner: Universitetet i Amsterdam, Stockholms universitet och Karolinska institutet

Närmare information: Olli Kangas, tel. 020 634 1935, fornamn.efternamn@kela.fi

En annan socialpolitik

En annan socialpolitik är ett projekt som utforskar framtiden i avsikt att skissera upp och finna tankemodeller och förfaranden som är bättre lämpade för den förändrade samhälleliga och globala situationen då det gäller att ordna förutsättningar för social trygghet, omvårdnad, omsorg och ett gott eller åtminstone rimligt liv. Projektet utgår ifrån att den sociala tryggheten är mångfasetterad och ofta uppstår oberoende av de etablerade socialpolitiska institutionernas verksamhet. Man utmanar existerande tankemodeller genom att söka exempel på alternativa samhälleliga, sociala och ekologiska tanke- och handlingsmodeller och förfaranden, bl.a. genom att kartlägga de tankar och erfarenheter som olika befolkningsgrupper samt forskare och aktörer inom olika områden har. Projektet består av ett flertal artiklar och två redigerade böcker.

Närmare information: Tuula Helne, tel. 020 634 1582, fornamn.efternamn@kela.fi

Mikrosimulering

Genom mikrosimulering efterliknar, d.v.s. simulerar man lagstiftningens verkningar på de förmåner hushållen har och de skatter de betalar. Mikrosimulering är en metod som lämpar sig såväl för planering i anslutning till lagberedning som för forskning i social trygghet och beskattning. Med hjälp av mikrosimulering kan man bl.a. studera hur lagstiftningen om social trygghet utvecklas under en längre tid och testa hypotetiska lagändringars effekter på hushållens inkomster.

Forskningsavdelningen deltar i konstruerandet av en ny simuleringsmodell som administreras av Statistikcentralen. Dessutom medverkar forskningsavdelningen i uppdateringen och underhållet av de redan existerande mikrosimuleringsmodellerna JUTTA och SOMA.

Samarbetspartner: Statistikcentralen, Finansministeriet, Social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd (THL), Statens ekonomiska forskningscentral (VATT), Löntagarnas forskningsinstitut, Riksdagsbibliotekets informationstjänst

Närmare information: Pertti Honkanen, tel. 020 634 1467, fornamn.efternamn@kela.fi

Hushållens utkomstskillnader och ekvivalensskalor

Inom projektet beräknas indextal som används vid jämförelser av hushållens välfärd, dvs. ekvivalensskalor. Skalorna används då man bedömer inverkan av hushållens strukturella faktorer på ekonomisk välfärd, fattigdom och inkomstöverföringar. Forskningsresultaten kan användas vid utvärderingen av effekterna av olika socialpolitiska åtgärder. Materialet som används är basmaterial från konsumtions- och hushållsundersökningar som Statistikcentralen samlat in för åren 1966–2006.

Närmare information: Robert Hagfors, tel. 020 634 1950, fornamn.efternamn@fpa.fi

Europeiska uppfattningar om fattigdom

Forskningsprojektet (2011−2013) granskar med utgångspunkt i flera internationella enkätundersökningar som mäter vilka attityder till och synpunkter på fattigdom man har i Europa. Projektet består av fyra delstudier i vilka man jämför hur medborgarnas uppfattningar om följderna av fattigdom, orsakerna till fattigdom och åtgärder mot fattigdom varierar i Europa. Vidare granskas hur medborgarna värdesätter den ekonomiska hjälpen för olika befolkningsgruppers del i olika europeiska länder.

Forskningsresultaten presenteras vid inhemska och internationella vetenskapliga konferenser och i inhemska och internationella vetenskapliga tidskrifter.
Samarbetspartner: Social och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet

Närmare information: Mikko Niemelä, tel. 020 634 1907, fornamn.efternamn@kela.fi

Levnadslopp, övergångar och välmående

I studien granskas sambanden mellan de livsskeden och livssituationer människor befinner sig i och individernas och hushållens välmående. Särskilt intresse ägnas åt övergångarna från ett livsskede eller en livssituation till ett annat samt de mekanismer som förklarar övergångarna. I studien jämförs situationen i olika länder. Projektet utnyttjar europeiskt material om levnadsförhållandena – European Community Household Panel (ECHP) och European Union Statistics on Income and Living Conditions microdata (EU-Silc).

Projektet genomförs åren 2011–2013 och avsikten är att publicera ett samlingsverk om materialet i FPA:s publikationsserie.

Samarbetspartner: Åbo universitet, Köpenhamns universitet, Stockholms universitet, Helsingfors universitet, Löntagarnas forskningsinstitut, European University Institute.

Närmare information: Mikko Niemelä, tel. 020 634 1907, fornamn.efternamn@kela.fi

Vägen till omställningsskydd

I studien granskas hur bestämmelser med anknytning till anställningsförhållanden och utkomstskydd för arbetslösa har utvecklats och tillämpats sedan 1960-talet. Syftet är att klarlägga hur effektiva bestämmelserna har varit, vilket rättsskydd de har gett och hur effektivt arbetstagares utkomst har tryggats vid arbetslöshet. Granskningen omfattar olika perioder och till sist görs ett sammandrag över utvecklingen och de faktorer som har påverkat den från 1960- till 2010-talet.

Närmare information: Yrjö Mattila, tel. 020 434 1279, fornamn.efternamn@kela.fi

Uppdaterad 2013-05-28