EU-lagstiftning | Privatpersoner | FPAGå till innehållet

EU-lagstiftning

Inom EU har arbetstagare rätt till social trygghet i sysselsättningslandet.

EU-lagstiftningen ersätter inte medlemsstaternas egna sociala trygghetssystem med ett enda gemensamt system. Däremot regleras den sociala tryggheten för personer som rör sig mellan EU-länderna i EU-förordning 883/2004 (pdf). Utgående från den avgörs vilket lands sociala trygghetssystem du omfattas av. Huvudregeln är att du som arbetstagare har rätt till social trygghet i det land där du arbetar, även om du bor i ett annat medlemsland. Om du inte har ett arbete bestäms din rätt till social trygghet utifrån lagstiftningen i ditt bosättningsland.

EU-förordningen inverkar på så gott som alla FPA-förmåner när du rör dig inom EU. Notera att till exempel rätten till grundläggande utkomststöd eller bostadsbidrag inte avgörs utgående från förordningen. Rätten till dessa förmåner baserar sig på Finlands egen lagstiftning. Du måste i regel vistas stadigvarande i Finland för att kunna få dessa förmåner.

Syftet med förordningen är att se till att de personer som rör sig inom EU har rätt till social trygghet i endast ett land åt gången. Detta kallas samordning av den sociala tryggheten. Förordningen syftar också till att se till att du inte går miste om den sociala trygghet du tjänat in om du flyttar från ett EU-land till ett annat. Förordningen tillämpas på sådana medborgare i EU-länder som har rätt till eller har haft rätt till social trygghet i ett eller flera medlemsländer, samt på deras familjemedlemmar. Kontrollera din rätt till den finländska sociala tryggheten i MittFPA om du har bott eller arbetat utomlands.

EU-förordningen kan också tillämpas på medborgare i länder utanför EU

De bestämmelser som gäller samordningen av den sociala tryggheten inom EU gäller till största delen även personer som är medborgare i ett land utanför EU och som lagligen bor inom EU:s område och vars livssituation har kopplingar till flera EU-medlemsländer. Detta regleras i förordningarna 883/2004 och 987/2009.

Via den nordiska konventionen om social trygghet tillämpar Danmark, Norge och Island förordning 883/2004 på medborgare i länder utanför EU. Storbritannien tillämpar i fråga om medborgare i länder utanför EU den äldre förordningen om social trygghet 1408/71.

EES-länderna och Schweiz tillämpar också EU-förordningen

EES-länderna (Norge, Island och Liechtenstein) tillämpar också EU-förordning 883/2004. Schweiz tillämpar EU-förordning 883/2004, men dock endast på EU-medborgare som rör sig mellan EU-området och Schweiz.

EU-länder är

Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

EES-länder är

Island, Liechtenstein och Norge, som med stöd av EES-avtalet tillämpar EU-lagstiftning. Dessutom tillämpas i fråga om Schweiz och Storbritannien nästan samma regler som när det gäller EU- och EES-länderna.

Läs mer

Senast ändrad 17.7.2023