Räntebidrag

Räntebidrag innebär att FPA betalar räntorna på ditt studielån med statsgaranti i sin helhet. Du behöver inte betala tillbaka räntorna till FPA.

Vem kan få räntebidrag?

Du kan få räntebidrag om

  • dina inkomster inte går över inkomstgränsen, och
  • banken inte längre lägger till räntor på ditt studielån utan har börjat fakturera räntorna av dig.

Banken fakturerar inte räntorna på studielånet av dig så länge du har studiestöd. Under den tiden läggs räntan till lånekapitalet, det vill säga den kapitaliseras. När du inte längre har studiestöd fortsätter banken kapitalisera räntorna ännu under en termin. Efter det börjar banken fakturera räntorna av dig.

Om du till exempel har studiestöd för sista gången under våren 2017, kapitaliserar banken räntorna på ditt studielån ännu i december 2017 och börjar fakturera räntorna från dig i juni 2018.

Om du har gammalt räntestödslån (beviljat 1994 eller tidigare) kan du få räntebidrag om du inte haft studiestöd under de fem månaderna före räntebetalningsdagen.

Om du håller på att fullgöra värnplikt betalar FPA räntorna på ditt studielån som militärunderstöd.

Du kan inte få räntebidrag på lån som FPA betalat till banken på grund av borgensansvar och som nu drivs in av FPA.

Inkomstgränser

En förutsättning för att du ska få räntebidrag är att dina inkomster inte går över inkomstgränsen. Din inkomstgräns är högre om du har minderåriga barn eller om det hos dig bor barn till din make, maka, sambo eller registrerade partner. En sambo kan också vara av samma kön. Följande inkomstgränser gäller fram till slutet av februari 2018:

  • inga barn: 1 333 euro/månad
  • ett barn: 1 539 euro/månad
  • två barn: 1 595 euro/månad
  • tre eller fler barn: 1 690 euro/månad.

Inkomstgränserna höjs vart annat år i enlighet med justeringen av lönerna och priserna.

Dina inkomster från de fyra månaderna innan räntebetalningsdagen inverkar på räntebidraget. Om din månadsinkomst varierar under den tiden får din genomsnittliga månadsinkomst inte vara högre än inkomstgränsen. FPA beaktar bruttoinkomsterna, alltså dina inkomster före skatter och andra avdrag. Läs mer på sidan Så här ansöker du.

Förvärvsinkomster och kapitalinkomster som du betalar skatt på inverkar på räntebidraget. Sådana inkomster är till exempel

  • löneinkomster
  • inkomster av näringsverksamhet
  • hyresinkomster
  • aktieutdelningar
  • överlåtelsevinster
  • pensioner
  • hemvårdsstöd
  • arbetsmarknadsstöd och dagpenningar vid arbetslöshet
  • sjukdagpenning och föräldradagpenningar
  • andra sociala förmåner som du betalar skatt på
  • motsvarande inkomster från utlandet.

Skattefria stipendier inverkar inte på räntebidraget. I övrigt inverkar dina inkomster på räntebidraget enligt samma principer som på studiestödet.

Exempel 1

En studerande har studiestöd sista gången under vårterminen 2017. Banken har kapitaliserat räntorna på hennes studielån i juni 2017 och ännu i december 2017. Den studerande kan få räntebidrag för första gången för räntor som hon ska betala i juni 2018.

Exempel 2

Den studerande ansöker om räntebidrag för räntor som ska betalas i december. Hon har inga barn. Hennes inkomster från augusti, september, oktober och november avgör om hon får bidraget eller inte. Den studerandes inkomster var i augusti 0 euro, i september 2 000 euro, i oktober 1 500 euro och i november 1 000 euro. Inkomsterna är i genomsnitt 1 125 euro per månad. Genomsnittet är under inkomstgränsen, som är 1 333 euro i månaden. Den studerande får räntebidrag.

Läs mer

Senast ändrad 27.10.2017
Uppdaterad 26.4.2016