Enligt FPA:s kundenkät används tolktjänsten för personer med funktionsnedsättning främst för att sköta ärenden – de som använder tolkning i arbetslivet önskar kontinuitet | FPAGå till innehållet
Meddelande

Enligt FPA:s kundenkät används tolktjänsten för personer med funktionsnedsättning främst för att sköta ärenden – de som använder tolkning i arbetslivet önskar kontinuitet

Publicerad 27.6.2024



Enligt FPA:s kundenkät används tolktjänsten för personer med funktionsnedsättning mest av personer i åldern 19–30 år. Oftast används tjänsten för att sköta ärenden, till exempel bankärenden och läkarbesök. Cirka hälften av de som är i arbetsför ålder använder tolktjänsten i arbetslivet. Kunderna önskar bland annat att oftare kunna anlita en tolk som de känner från tidigare. 

FPA frågade tolktjänstens kunder i slutet av 2023 om deras erfarenheter av bland annat användningen av tolklistor, tolkning i arbetslivet och distanstolkning. Enkäten skickades ut till de kunder som hade beställt tolk under åren 2022 och 2023 och vars e-postadresser FPA kände till. Därtill informerade FPA om enkäten på sin webbplats och i ett nyhetsbrev.

Enkäten besvarades av 861 kunder. Svarsandelen är högre än i föregående kundenkät. 

Enkätsvaren används som hjälp vid planeringen av upphandlingen av tolktjänsten för personer med funktionsnedsättning och vid utvecklingen av tjänsten.

Merparten av de som svarade använder tolktjänsten för att sköta ärenden i vardagen

Tolktjänsten används främst för att sköta ärenden, till exempel bankärenden och läkarbesök. Dessutom används den i samband med fritidsaktiviteter och i sociala relationer. 

Figuren visar ett lönediagram med titeln "Tolktjänster för personer med funktionsnedsättning används främst för att sköta ärenden". 68% av respondenterna använder tolktjänster för att få saker gjorda, till exempel bankärenden och läkarbesök. 57% använder tolktjänster för fritidsaktiviteter, 41% för att upprätthålla sociala relationer, till exempel träffa släktingar, vänner och bekanta, 34% för arbete, 22% för andra aktiviteter och 12% för studier.
Cirka hälften (53 %) av de som svarade och som är i arbetsför ålder använder tolktjänsten i arbetslivet och knappt en femtedel (18 %) i studier.

Ju äldre man blir, desto mindre använder man tolktjänsten

Största delen av tolktjänstens kunder som svarade på enkäten (73 %) hade hörselnedsättning.  Knappt en femtedel (18 %) hade tal- och språkstörning och en liten del (8 %) hade syn- och hörselnedsättning. Största delen av de som svarade var bosatta i södra eller västra Finland. 

Resultaten från enkäten visar att tolktjänsten används mest av personer i åldern 19–30 år. Av dem använder 65 % tolktjänsten varje vecka, medan endast 20 % av personerna över 65 år använder tjänsten varje vecka. Av personerna över 65 år använder 40 % tolktjänsten endast några gånger om året.

Figuren visar ett stapeldiagram med rubriken "Tolktjänster används mest av personer i åldern 19-30 år". Diagrammet visar användningen av tolktjänster i olika åldersgrupper. På x-axeln anges procentandelen svarande och på y-axeln anges åldersgrupperna: "0-18 år (n=16)", "19-30 år (n=57)", "31-50 år (n=222)", "51-64 år (n=210)" och "65+ år (n=322)". Varje åldersgrupp har staplar som beskriver hur ofta de använder tolktjänster: "Minst en gång i veckan", "Några gånger i månaden" och "Aldrig".
Största delen av de som svarade är nöjda med sin tolklista

Kunderna hos tolktjänsten för personer med funktionsnedsättning kan ta i bruk en personlig tolklista och då strävar FPA efter att förmedla kundens beställningar till de tolkar som finns på listan. Något mer än hälften av de som svarade på enkäten använder sig av en tolklista. Majoriteten av dem (82 %) är mycket eller ganska nöjda med sin tolklista.

Figuren visar en serie cirkeldiagram som representerar undersökningsresultat om nöjdhet med tolklistan. Varje diagram är märkt med olika nöjdhetskategorier, från "mycket nöjd" till "vet ej". Diagrammen är färgkodade och visar procentandelarna för varje kategori. Procentsatserna i cirkeldiagrammet är: Nöjd: 41%, Ganska nöjd: 41%. Inte nöjd: 8%, Inte nöjd: 4%, Vet ej: 5%.

De vanligaste orsakerna till att använda tolklistan är enligt de som svarade att de vill välja bekanta tolkar. Tolklistan används också för att det är smidigare när tolken är insatt i kundens sätt att kommunicera.

Majoriteten av de som svarade (73,9 %) uppgav att de valt tolkar till sin lista på grund av att tolken är bekant från tidigare.

Det vore bra om FPA informerade kunderna mer om tolklistan, eftersom en femtedel av de som svarade inte kände till möjligheten att göra upp en tolklista. 

FPA får betyget nöjaktigt för tolkning i arbetslivet

Cirka hälften av de som svarade och är i arbetsför ålder använder tolktjänsten i arbetslivet. Tolktjänsten anlitades i arbetssammanhang mest i Nyland.

Kundernas betyg för den tolkning som FPA ordnar för arbetsrelaterade situationer var 7,6. Betyget drogs ner av att kunderna inte alltid får en tolk från sin lista. Av de kunder som svarade på enkäten och som använder tolktjänsten i arbetslivet uppger 60 % att de utsett tolkar för arbetsrelaterade uppdrag till sin tolklista. En lika stor del uppger att för att de ska kunna sköta sina arbetsuppgifter så behöver de nödvändigtvis få just vissa tolkar. De bekanta tolkarna behärskar den aktuella fackterminologin och handtecknen, de känner personerna och rutinerna på arbetsplatsen och förtroendet mellan kunden och tolken är starkare. 

Majoriteten av de som svarade uppger att arbetsgivaren tar tillräcklig hänsyn till behovet av tolkning på arbetsplatsen. Arbetsgivarna ordnar exempelvis en plats för tolken, ger material som tolken på förhand kan bekanta sig med och beaktar tolken när de talar. 

De som använt distanstolkning är nöjda

Mindre än hälften av alla som svarade (39 %) har använt distanstolkning. Av de kunder som distansarbetar har dock mer än 80 % använt distanstolkning i sitt arbete.

De som använt distanstolkning är ganska nöjda. Mer än 60 % anser att det är enkelt att beställa distanstolkning och välja programvara och att distanstolkningen fungerar smidigt. En del av de som svarade upplever att distanstolkning skyddar kundens integritet och ökar jämlikheten med personer som hör. De anser att distanstolkning passar bra för att sköta ärenden, i arbetsrelaterade situationer och familjesituationer.

Å andra sidan är de kunder som inte har använt distanstolkning inte intresserade av den i fortsättningen heller. Somliga upplever att distanstolkning inte svarar mot deras behov, till exempel i omgivningar med mycket oljud eller situationer som kräver åtgärder, såsom fysioterapi. Andra anser att det är tekniskt svårt, besvärligt och osmidigt med distanstolkning. Vissa kunder passar distanstolkning inte eftersom de på grund av sin syn- och/eller hörselnedsättning behöver tolkning med fysisk närvaro, mimik och gester eller tolkning som stöder sig på känselsinnet eller beskrivningar.  

En fjärdedel av de som svarade skulle ändå vara intresserade av att använda distanstolkning i det fall att tolken inte kan närvara på plats.

Figuren visar tre cirkeldiagram med resultaten av undersökningen om huruvida respondenterna är intresserade av att använda distanstolkning. Svaren är "Ja" (13%), "Ibland, men bara om tolken inte kan nå mig" (25%) och "Nej" (63%).
En fjärdedel av de som svarade på enkäten kan inte uppge om en del av deras beställningar skulle kunna genomföras som distanstolkning. Det vore bra om FPA informerade mer om distanstolkning och klargjorde för kunderna i vilka situationer distanstolkning är ett bra alternativ till närtolkning.

Utöver information behövs det också mera teknisk handledning. Majoriteten (64 %) av de kunder som inte har använt distanstolkning har den utrustning som behövs. Ändå uppger en tredjedel (30 %) av dem att de inte kan använda den.

Läs mer 

 

Senast ändrad 3.7.2024