Ändringar i anvisningarna om distanstjänster

I de undantagsförhållanden som rått under coronavirusepidemin har FPA godkänt att serviceproducenten och arbetsgivaren kommer överens om distanstjänster t.ex. per e-post. Överenskommelsen ska dokumenteras i företagshälsovårdens handlingar nu, då undantagsförhållandena har upphört. Läs mer om ersättning för företagshälsovårdstjänster som ges på distans och telefonsamtal inom företagshälsovården (Samarbetspartner).

Coronavaccinationer (Covid-19) ersätts

Arbetsgivaren kan ansöka om ersättning för coronavirusvaccinationer antingen som en del av kostnaderna för företagshälsovården eller från sjukvårdsförsäkringen.

FPA betalar ersättning för coronavaccinationer som en del av den förebyggande företagshälsovården (ersättningsklass I), om arbetsgivaren har betalat de kostnader som vaccinationerna medför. Ersättning betalas endast för de kostnader som uppkommer av att vaccinet ges. För vaccinpreparaten betalas ingen ersättning, eftersom preparaten är avgiftsfria för serviceproducenten. Läs mer: Arbetsgivaren kan få ersättning för coronavaccinationer som getts inom företagshälsovården (Samarbetspartner).

Ett alternativ är att ansöka om ersättning från sjukvårdsförsäkringen, varvid arbetsgivaren betalar självriskandelen till serviceproducenten för arbetstagarens räkning. På det här sättet räcker den avtalade maximimängden företagshälsovård bättre till för den övriga företagshälsovården. I arbetsgivarens bokföring ska de kostnader som ersätts i form av sjukvårdsersättning hållas separat från de kostnader som uppkommit för ordnande av företagshälsovård, så att man inte ansöker om ersättning två gånger. Läs mer: FPA fortsätter att ersätta arbetsgivarna för kostnaderna för coronavaccinationer (Arbetsgivare).

Coronavirustester ersätts

Arbetsgivaren kan ansöka om ersättning för coronavirustester antingen som en del av kostnaderna för företagshälsovården eller från sjukvårdsförsäkringen.

Coronavirus- och antikroppstesterna ger rätt till ersättning för företagshälsovård från och med 1.4.2020 om man i avtalet om företagshälsovård har kommit överens om att ordna sjukvård som omfattar laboratorieundersökningar. Dessutom ska arbetsgivaren och serviceproducenten skriftligen komma överens om coronavirus- och antikroppstester innan testningen inleds. Kostnaderna hör till ersättningsklass II, vilket betyder att endast testning av personer med symtom berättning till ersättning. Vid ersättning av kostnaderna förutsätts det att testerna utförs i enlighet med social- och hälsovårdsministeriets och Institutet för hälsa och välfärds provtagningskriterier och enligt övriga bestämmelser och anvisningar från myndigheterna. Observera att självtester (COVID-19-hemtester) inte ersätts som företagshälsovårdskostnader. Läs om hur man söker ersättning för företagshälsovård (Arbetsgivare).

Ett alternativ är att ansöka om ersättning från sjukvårdsförsäkringen, som kan ge arbetsgivaren ersättning för PCR-tester som arbetsgivaren betalat för sina anställdas del. Testerna görs separat från den egentliga företagshälsovården på så sätt att arbetsgivaren ingår ett separat avtal om testerna med den serviceproducent som arbetsgivaren valt. På det här sättet räcker den avtalade maximimängden företagshälsovård bättre till för den övriga företagshälsovården. I arbetsgivarens bokföring ska de kostnader som ersätts från sjukvårdsförsäkringen hållas separat från de kostnader som uppkommit för ordnande av företagshälsovård, så att man inte ansöker om ersättning två gånger. Läs mer: De temporära ändringarna i sjukförsäkringslagen fortsätter att gälla till årets slut (Samarbetspartner).

Intyg för ansökan om dagpenning vid smittsam sjukdom

En person som smittats med coronaviruset kan ansöka om dagpenning vid smittsam sjukdom också med ett intyg som utfärdats av en läkare eller hälsovårdare som arbetar inom företagshälsovården när coronavirussmittan har konstaterats på ett tillförlitligt sätt, dvs. med ett laboratoriebekräftat PCR-test eller ett antigentest. De företagshälsovårdskostnader som arbetsgivaren har för intyget kan ersättas av FPA som en del av den förebyggande företagshälsovården (ersättningsklass I). Kostnaderna för att utfärda intyget antecknas i ansökan om ersättning för företagshälsovård under punkten Uppföljning av hälsotillståndet och av arbets- och funktionsförmågan. Intyget ska avse frånvaro som började 1.1.2022 eller senare. Ändringen gäller fram till 31.12.2022. Läs mer: Intyg för dagpenning vid smittsam sjukdom (Samarbetspartner)

FPA:s ersättningspraxis har ändrats så att arbetsgivarna oberoende av omfattningen på avtalet om företagshälsovård kan erbjuda sina anställda möjligheten att ansöka om intyg för dagpenning vid smittsam sjukdom från företagshälsovården. I övriga fall måste arbetsgivaren uppge de kostnader som uppkommit för sjukvården i ersättningsansökan som en del av sjukvårdskostnaderna (ersättningsklass II). Det här undantagsförfarandet gäller även företagare.

Arbetsplatsutredningar

Statsrådet har fattat ett principbeslut enligt vilket den nationella rekommendationen om distansarbete upphörde i slutet av februari 2022. Således förutsätter FPA i samband med ersättning av kostnader för företagshälsovård att arbetsplatsbesök i samband med arbetsplatsutredningar (grundläggande utredning) nu görs också på de arbetsplatser där besöken flyttats framåt på grund av coronaepidemin. Läs mer (stm.fi)

Anvisningar som gällde när de nationella rekommendationerna om distansarbete var i kraft: Vid behov bedömer de yrkesutbildade personerna inom företagshälsovården i samarbete med arbetsgivaren behovet av att på grund av coronavirusepidemin skjuta upp arbetsplatsutredningen. Vid bedömningen beaktas bl.a. branschen och tidigare gjorda arbetsplatsutredningar. Åtminstone ska en förhandsutredning på arbetsplatsen inledas, även om det inte är möjligt att besöka arbetsplatsen. Förhandsutredningen kan genomföras med hjälp av olika distanslösningar. Behovet och motiveringarna till att skjuta upp arbetsplatsutredningen ska antecknas i verksamhetsplanen för företagshälsovården eller i bilagorna till den. Anteckningen ska grunda sig på arbetsgivarens uppdaterade riskbedömning och företagshälsovårdens bedömning. Dessutom kan en närmare utredning ges på blanketten SV 98 TTHr / SV 98a TTHr i punkt 13 Ytterligare uppgifter. Besök på arbetsplatsen i anslutning till arbetsplatsutredningarna (grundläggande utredning) ska göras på arbetsplatserna så snart som de yrkesutbildade personerna inom företagshälsovården och arbetsgivaren bedömer att det är möjligt. (Uppdaterad 13.5.2022)

Obs. Ersättning betalas inte för kostnader för munskydd och andningsskydd. Läs mer här: Får arbetsgivaren ersättning för terminalglasögon eller annan personlig skyddsutrustning eller hjälpmedel som arbetstagarna använder? (Samarbetspartner)

Om arbetsgivaren har flera verksamhetsställen kan arbetsgivarorganisationen definiera en fullmakt för den som gör ansökningar om ersättning för företagshälsovård. Fullmakten kan gälla för ett visst verksamhetsställe eller för ansökningar som gäller hela organisationen.

Fullmaktens omfattning beror på om arbetsgivaren söker ersättning för kostnaderna för alla verksamhetsställen med en gemensam ansökan eller per verksamhetsställe.

I tjänsten Suomi.fi-fullmakter på sidan Fullmaktsärenden väljer man fullmakten ”Behandla arbetsgivarens ersättningsansökan för företagshälsovård” eller ”Skicka arbetsgivarens ersättningsansökan för företagshälsovård”.

Om arbetsgivaren söker ersättning per verksamhetsställe, avgränsas fullmakten genom en specifikation. Specifikationen definieras på sidan ”Fullmaktsspecifikation”. Som identifierare för ett verksamhetsställe kan man endast använda ett nummer. Organisationen bestämmer själv vilket nummer som motsvarar vilket verksamhetsställe.

Om arbetsgivaren söker ersättning för kostnaderna för alla sina verksamhetsställen med en enda ansökan, ska fullmakten inte avgränsas och någon specifikation för fullmakten tas inte i bruk.

Producenten av företagshälsovårdstjänster och arbetsgivaren utarbetar tillsammans en verksamhetsplan för företagshälsovården.

I regel görs verksamhetsplanen upp för flera år i taget. Den period man planerar omfattar i allmänhet 3–5 år. En ny plan ska göras upp och godkännas innan den föregående perioden för verksamhetsplanen har löpt ut.

Verksamhetsplanen kan inte göras upp retroaktivt för att gälla en räkenskapsperiod som redan är slut, dvs. en period för vilken ersättningar har sökts. För att kostnaderna för företagshälsovården ska ersättas kräver FPA att det funnits en gällande verksamhetsplan under räkenskapsperioden.

Arbetsgivaren och serviceproducenten kan förlänga giltighetstiden för verksamhetsplanen för företagshälsovården då den planerade perioden närmar sig sitt slut. De ska då komma överens om hur länge planen ännu ska gälla. Man måste skriftligt komma överens om att förlänga perioden för verksamhetsplanen.

Läs mer Anordnande av företagshälsovård (tyosuojelu.fi)

Också utländska arbetsgivare måste ordna företagshälsovård för sina anställda då arbetet utförs i Finland.

En utländsk arbetsgivare får ersättning för företagshälsovårdskostnader från FPA om arbetsgivaren betalar både arbetsgivares och arbetstagares sjukförsäkringsavgifter till Finland utgående från lönerna för de arbetstagare som arbetar i Finland.

Arbetsgivaren har då i allmänhet ett FO-nummer och ett verksamhetsställe i Finland och är införd i Skatteförvaltningens arbetsgivarregister.

Läs mer Sjukförsäkringsavgifter (Arbetstagare)

Man får ersättning för företagshälsovård som ordnats för utländska arbetstagare om arbetstagarna har ett arbetsavtalsförhållande med arbetsgivaren och arbetsgivaren betalar arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter till Finland utgående från arbetstagarnas lön.

Företagshälsovården kan rekommendera förändringsutbildning som främjar personalens välmående. Det är ändå inte sådan företagshälsovård som avses i lagen om företagshälsovård, så FPA kan inte betala ersättning för utbildningen. Ersättning betalas inte heller för förlikning på arbetsplatsen, handledning i arbetet eller motsvarande.

Endast sådan handledning och rådgivning som en yrkesutbildad person inom företagshälsovården anser vara nödvändig och där den centrala frågan är sambandet mellan arbete och hälsa berättigar till ersättning.

Enligt arbetarskyddslagen är arbetsgivaren skyldig att sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Därför måste arbetsgivaren stå för alla kostnader som har att göra med arbetarskydd, såsom bedömning av riskerna på arbetsplatsen.

Företagshälsovården kan ändå rekommendera arbetsgivaren att utföra en riskbedömning eller andra åtgärder och kan också stå till tjänst med sakkunniga då man behandlar resultaten av bedömningen. Företagshälsovården kan också utnyttja resultaten av riskbedömningen då man utför arbetsplatsutredningar och bedömer hur arbetet påverkar hälsan och arbetsförmågan.

Vid mindre företag kan företagshälsovården utföra en arbetsplatsutredning parallellt med en riskbedömning av arbetsplatsen (den sk. PIRA-modellen). Inte heller då berättigar kostnaderna för riskbedömningen till ersättning.

Arbetsgivare och företagare kan få ersättning för första hjälpen-utrustning och första hjälpen-utbildning som en del av den förebyggande företagshälsovården (ersättningsklass I). För ersättning krävs att

• det i en arbetsplatsutredning (grundläggande utredning) som gjorts av en yrkesutbildad person inom företagshälsovården har gjorts en bedömning av risken för olycksfall, och utifrån den också en bedömning av behovet av första hjälpen-utbildning och första hjälpen-utrustning
• de behov som konstaterats har antecknats i verksamhetsplanen för företagshälsovården.

Första hjälpen-utrustning som berättigar till ersättning är t.ex.

• förbandsmaterial, plåster och utrustning för ögonsköljning
• första hjälpen-väskor, -förpackningar och -skåp inklusive sedvanligt innehåll och påfyllning.

Kostnader för utrustning och tillbehör för akutvård (t.ex. defibrillator), ersätts inte som företagshälsovård.

Kostnader som berättigar till ersättning i samband med utbildning i första hjälpen är

• utbildarens arvoden
• nödvändiga kostnader för undervisningsmaterial och hyra för utrustning
• separat hyra som betalas för utbildningslokalen
• resekostnader för utbildaren och dem som deltar i utbildningen.

Kostnaderna för den utbildning i första hjälpen som en yrkesutbildad person inom företagshälsovården har betraktat som nödvändig godkänns om utbildaren är en yrkesutbildad person inom företagshälsovården (läkare, hälsovårdare eller sjukskötare) som har genomgått utbildningsprogrammet för första hjälpen-utbildare.

Som företagshälsovård ersätts första hjälpen-utbildning och första hjälpen-utrustning endast i anknytning till arbetssäkerheten för personer i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande hos en arbetsgivare och till arbetssäkerheten för företagare. Utbildning i första hjälpen som ordnas med tanke på t.ex. kunders eller studerandes säkerhet eller med tanke på yrkesbehörighet berättigar inte till ersättning.

Om social- och hälsovårdsministeriet ger nya anvisningar granskas utbetalningen av ersättningar på nytt.

Kostnaderna för terminalglasögon eller andra personliga hjälpmedel och skyddsutrustning ersätts inte. De är anskaffningar som har anknytning till arbetarskydd och arbetssäkerhet.

Arbetsgivaren kan emellertid få ersättning för förebyggande verksamhet, t.ex. kontroll av arbetsstället som utförs av en fysioterapeut. Även synundersökning som utförs av en optiker berättigar till ersättning för företagshälsovård, om en yrkesutbildad person inom företagshälsovården har bedömt att undersökningen är nödvändig.

Vaccinationer som betalats av arbetsgivaren ersätts om de är nödvändiga för arbetet och skyddar arbetstagaren mot smittorisker i anslutning till arbetsuppgifterna. Också vaccinationer och ett internationellt vaccinationskort som är nödvändiga för arbetsresor ersätts. Behovet av vaccinationer ska grunda sig på den arbetsplatsutredning som gjorts av yrkesutbildade personer inom företagshälsovården. De vaccinationer som behövs för arbetet antecknas i verksamhetsplanen.

Kostnaderna för influensavaccinering av personalen inom socialvården och hälso- och sjukvården ersätts (ersättningsklass I) om personalen arbetar inom uppgifter i anslutning till vård och omvårdnad av infektionspatienter och infektionsbenägna patienter. Kostnader för influensavaccinering av personer som tillhör riskgrupper eller är gravida ersätts också, som kostnader för annan företagshälsovård (ersättningsklass II).

Om det är möjligt att få vaccinet via en offentlig aktör ersätts kostnaden för att utföra vaccinationen men inte själva vaccinet.

Läs mer Vaccinationer i arbetslivet (www.thl.fi)

Företagshälsovårdens uppgift är att ge information, råd och vägledning i frågor som gäller hälsan och säkerheten i arbetet och arbetstagarnas hälsa. Att ge information, råd och vägledning ingår i nästan alla former av företagshälsovård (t.ex. arbetsplatsbesök, hälsoundersökningar, sjukvårdsmottagning), men det görs också som separat verksamhet.

För att gruppverksamhet ska kunna ersättas krävs följande

• Yrkesutbildade personer inom företagshälsovården har utifrån de uppgifter som fåtts genom arbetsplatsutredningar, hälsoundersökningar och andra metoder inom företagshälsovården konstaterat att verksamheten är nödvändig.
• Verksamheten genomförs av yrkesutbildade personer och sakkunniga inom företagshälsovården. De yrkesutbildade personerna bör beakta kravet på tvärvetenskaplighet och multiprofessionalitet.
• Yrkesutbildade personer inom företagshälsovården väljer ut den grupp som behöver råd och vägledning. Gruppen väljs ut på basis av belastningsfaktorerna i arbetet samt arbetstagarens hälsotillstånd och arbets- och funktionsförmåga.
• Vid planeringen av innehållet och metoderna för vägledningen och rådgivningen beaktas arbetet, arbetsförhållandena, belastningsfaktorerna i arbetet samt arbetstagarens hälsotillstånd och arbets- och funktionsförmåga.
• Innehållet i gruppverksamheten, deltagarantalet och hur länge verksamheten pågår har bestämts på förhand.
• Verksamheten beskrivs i verksamhetsplanen för företagshälsovården eller i en bilaga till den.

FPA ersätter inte följande kostnader:

• kostnader för hobby- och rekreationsverksamhet (t.ex. gym, simning eller annan motion i grupp)
• kostnader för verksamhet för utveckling och organisering av arbetet (t.ex. arbetshandledning, utbildning som hänför sig till välbefinnande eller ledarskap, förändrings- eller chefsträning, allmänna föreläsningar för personalen, utvecklingsprojekt och utvecklingsprogram).

Om arbetsgivaren är momsskyldig kan arbetsgivaren dra av momsen i sin beskattning. Därför ersätts inte momsandelen. Den sökande ska alltså ange priserna utan moms i ansökan om ersättning för företagshälsovård.

Det ingår moms i exempelvis priserna på första hjälpen-utrustning och i kostnaderna för apparater, utrustning, tillbehör och inventarier på arbetsgivarens egen företagshälsovårdscentral. Om hälso- och sjukvårdstjänster som ingår i företagshälsovården säljs som enskilda tjänster och inkluderar moms så är de momspliktiga tjänster också som en del av företagshälsovården.

Momsbeskattningen av företagshälsovårdstjänster bestäms på samma grunder som andra hälso- och sjukvårdstjänster. FPA tar inte ställning till om tjänsterna är momspliktiga eller inte.

En kommunal arbetsgivare (t.ex. kommun, samkommun, landskapsförbund) får i kalkylerad återbäring från Skatteförvaltningen 5 % av kostnaderna för de tjänster som kommunen har köpt åt sin personal av en producent av privata hälso- och sjukvårdstjänster.

Läs mer Momsbeskattning av hälso- och sjukvården (vero.fi)

Kostnader för ordnandet av företagshälsovård, också kalkylerade kostnader, ska kunna verifieras i arbetsgivarens bokföring. Olika slag av anteckningar och bilagor som gäller kostnader för företagshälsovård, såsom faktura-, kassa- och memorialverifikat, ska inkluderas i bokföringen.  

De kostnader och intäkter som anges i ansökan ska grunda sig på bokföringen för den räkenskapsperiod som arbetsgivaren söker ersättning för. En bokföringsperiod omfattar i allmänhet 12 månader. Bokföringsperioden kan dock vara kortare eller längre än det här när företaget inleder eller avslutar sin verksamhet eller om tidpunkten för bokslutet ändras.  En bokföringsperiod får omfatta högst 18 månader.

Arbetsgivaren ska avstämma kostnaderna i ersättningsansökan mot räkenskapsperiodens bokföring.  I bokföringen bestämmer bokföringsdagen för en faktura vilken räkenskapsperiod fakturan ska bokföras på. Om arbetsgivaren för att kunna göra avstämningen behöver en fakturaförteckning gällande räkenskapsperioden, kan arbetsgivaren begära en sådan av serviceproducenten. Arbetsgivaren och serviceproducenten ska tillsammans försäkra sig om att uppgifterna om kostnaderna och verksamheten antecknas i ansökan i enlighet med räkenskapsperiodens bokföring.  

Med en ansökan kan man endast söka ersättningar för kostnader för en arbetsgivare, dvs. för ett FO-nummer. Räkenskapsperioden upphör när företaget lägger ner sin verksamhet. En arbetsgivare ska söka ersättning för kostnaderna för företagshälsovård på normalt sätt hos FPA inom sex månader efter räkenskapsperiodens slut. Ersättning för kostnaderna för det företag som lagts ner söks alltså separat.

Om ett företag har fusionerats med ett annat och det i offentliga register anges att dess FO-nummer inte längre är i bruk, kan man inte ge fullmakter i dess namn i Suomi.fi-fullmakter. Det går alltså inte heller att uträtta ärenden elektroniskt. I det här fallet måste ansökan för det nedlagda företaget göras på papper.

Om du enligt handikappservicelagen kan anställa en personlig assistent ska du också ordna företagshälsovård för assistenten.

När du söker ersättning för kostnaderna för företagshälsovården ska du ange din personbeteckning som arbetsgivarnummer. Se närmare anvisningar om ansökan (Arbetsgivare).

Om det är staden som har bekostat företagshälsovården för den personliga assistenten ska du uppge stadens kontonummer i ansökan. Du kan underteckna ansökan själv eller ge staden en fullmakt att göra det. Din underskrift eller fullmakt ger FPA rätt att betala ersättningen till stadens konto.

Om du anställer en arbetstagare i ditt hushåll är du arbetsgivare. Använd ansökningsblanketten för arbetsgivare när du ansöker om ersättning för företagshälsovård. Ange din personbeteckning som arbetsgivarnummer. Ansökan omfattar ett kalenderår. Ansökningstiden är 6 månader från årsskiftet.

När ett hushåll fungerar som arbetsgivare är det skyldigt att ordna företagshälsovård för sin arbetstagare. Varje hushåll kan ingå ett eget avtal om företagshälsovård och göra upp en verksamhetsplan tillsammans med företagshälsovården. Om flera hushåll har anställt samma arbetstagare kan de ingå avtalet och göra upp verksamhetsplanen tillsammans. Då ska avtalet innehålla uppgifter om alla arbetsgivare och deras underskrifter.

Hushållet ansöker om ersättning för kostnaderna för företagshälsovård en gång om året. Ersättningen söks i efterhand per kalenderår. Ansökningstiden löper ut i slutet av juni. Eftersom ett hushåll inte har något FO-nummer anges i stället personbeteckningen för den som fungerar som arbetsgivare.

FPA kan betala in ersättning på ett konto som sköts av en namngiven kontaktperson om de andra hushållen ger fullmakt för detta.

Läs mer Hur man söker ersättning för företagshälsovård (Arbetsgivare)