Teman för riktat ansökningsförfarande 2021

  1. Socioekonomiska skillnader vid ansökan om FPA-rehabilitering
    Till rehabilitering som finansieras av FPA kommer klienter via såväl den offentliga hälso- och sjukvården som företagshälsovården och den privata hälso- och sjukvården. För att hitta fram till rehabiliteringstjänsterna behöver man handledning som är sakkunnig och ges i rätt tid, vilket kan försätta personer som kommer via olika servicekanaler i en ojämlik ställning. Projektet ska granska hinder för att komma med på rehabilitering som finansieras av FPA, problem med att få rehabilitering i rätt tid samt socioekonomiska skillnader då man söker sig till rehabilitering. I studien är det särskilt viktigt att hitta ett svar på vilka servicekanaler inom hälso- och sjukvårdssystemet som olika socioekonomiska grupper anlitar för att få FPA-rehabilitering, hur å ena sidan de olika kanalerna och å andra sidan kundernas kunskapsmässiga färdigheter styr valet av rehabiliteringsformer, samt vilken betydelse de sökandes personliga ekonomiska situation har då de söker sig till rehabilitering. Om psykiatrisk rehabilitering är ett centralt tema i studien ses det som en fördel vid ansökan.
  2. Distansrehabilitering
    FPA har publicerat litteraturöversikter över rehabilitering som ges på distans (se https://helda.helsinki.fi/handle/10138/161341), men ny kunskap samlas hela tiden. Vi behöver därför uppdaterade litteraturöversikter över distansrehabilitering i fråga om följande terapiformer:
    • psykoterapi med rehabilitering och behandlingsmetoder på distans
    • fysioterapi inom krävande medicinsk rehabilitering
    • ergoterapi inom krävande medicinsk rehabilitering
    • neuropsykologisk rehabilitering inom krävande medicinsk rehabilitering
    • musikterapi inom krävande medicinsk rehabilitering
    • talterapi inom krävande medicinsk rehabilitering
      Syftet med översikterna är att samla information bl.a. om användningen av distansrehabilitering och om förutsättningarna för den, dess verkningar och effekt samt eventuella nackdelar med ovan nämnda terapier.

      Översikterna ska omfatta kvantitativ och kvalitativ forskning, forskning med blandade metoder, fallstudier och systematiska översikter. I översikterna ska originalstudier som har publicerats 2016 och senare tas med. Beroende på materialets omfattning och kvalitet kan översikterna göras upp som kartläggande eller systematiska litteraturöversikter eller som metaanalyser. I forskningsplanen kan begränsningar göras gällande målgrupp eller metoder, om man anser det befogat.

      Utfallsvariabler i studierna kan vara arbets- och funktionsförmåga eller något av ICF-klassifikationens delområden.    

      I en rapport som man önskar få publicerad i FPA:s publikationsserier ska det finnas en noggrann beskrivning av de interventioner som ska utvärderas. Studiernas kvalitet, och eventuellt också evidensgrad, bedöms.  
  3. En studie om längden på rehabiliterande psykoterapi som ordnas av FPA, förändringar i terapins varaktighet samt faktorer som har samband med förändringarna
    FPA:s kostnader för rehabiliterande psykoterapi per klient och år har sjunkit redan för andra året i följd, vilket vittnar om att antalet besök per klient har minskat. Studien ska granska längden på den rehabiliterande psykoterapi som stöds av FPA och de förändringar i varaktigheten som inträffat de senaste åren. Beror förkortningen av den tid klienterna går i psykoterapi på planerade faktorer eller har det skett förändringar i samband med att psykoterapin har avslutats i förtid? Studien ska framför allt söka svar på frågan om vilka faktorer som inverkar på den rehabiliterande psykoterapins längd och på avbrott i psykoterapin. Förklaras skillnaderna i längden på psykoterapin med förändringar i psykoterapins inriktning? Har de faktorer som inverkar på om terapin avbryts något samband med själva terapiförhållandet, såsom individuella faktorer hos klienterna, den upplevda nyttan av terapiförhållandet eller huruvida rehabiliteringen har fåtts vid rätt tidpunkt? Eller beror avbrotten på tillgången på terapeuter eller på sådana socialpolitiska faktorer som förändringar i livssituationen eller på klienternas ekonomiska situation?  Vi hoppas på ett forskningsprojekt som innebär en registerstudie med anknytning till förändringar i den rehabiliterande psykoterapins varaktighet samt en kvalitativ och statistiskt representativ studie (t.ex. enkät eller intervjuer) som grundar sig på registerstudien och som beskriver de klienter som deltar i FPA-stödd rehabiliterande psykoterapi.
  4. Litteraturöversikt över eventuella nackdelar med rehabiliterande psykoterapi (inkl. olika terapiinriktningars betydelse)
    Det finns forskningsbevis på effekten av den psykoterapi som ordnas av FPA, men man har också identifierat utmaningar i genomförandet av den här formen av rehabilitering – psykoterapin kan också ha skadliga verkningar på klienten. Som anordnare av rehabiliteringstjänster behöver FPA information om detta och beställer en litteraturöversikt, i vilken temat utreds systematiskt.

    Syftet med den kartläggande litteraturöversikten är att samla information om nackdelarna med psykoterapin samt om negativa eller oväntade följdverkningar, i mån av möjlighet enligt terapiinriktningar. Utöver detta ska skadliga effekter som har att göra med längden på terapin utredas.  

    Översikten ska omfatta kvantitativ och kvalitativ forskning, forskning med blandade metoder, fallstudier och systematiska översikter. I översikten ska originalstudier, utredningar och översikter som har publicerats år 2000 och senare tas med. Översikten ska göras i form av en kartläggande litteraturöversikt, och den kan kompletteras med intervjuer med sakkunniga. I forskningsplanen kan man göra begränsningar i målgruppen eller terapiinriktningen, om man anser det befogat.
  5. Hur revideringen av ersättandet av kostnader för företagshälsovård har påverkat arbetsgivare, producenter av företagshälsovårdstjänster och arbetstagare
    Systemet för hur företagshälsovårdskostnader ersätts reviderades i början av 2020. Det nuvarande systemet uppmuntrar ännu kraftigare än förut till förebyggande verksamhet och till verksamhet som stödjer arbetsförmågan. Uppgiften för ett forskningsprojekt är att utreda vilka effekter revideringen har haft på arbetsgivarnas, företagshälsovårdsproducenternas och arbetstagarnas handlande.
  6. Hur God medicinsk praxis-rekommendationen om behovet av sjukfrånvaro påverkat läkarnas handlande
    Hösten 2019 publicerades en God medicinsk praxis- rekommendation om bedömning av behovet av sjukfrånvaro. Hur väl känner läkarna till rekommendationen, och hur har den påverkat deras kunskap om principerna för utskrivning av intyg om sjukfrånvaro samt deras attityder och praxisen för utskrivning av läkarintyg? Materialet för en undersökning kan t.ex. bestå av resultaten av en enkät riktad till läkare.
  7. Erfarenheter av läkarutlåtanden som skrivits i anslutning till distansmottagning
    Hälsotjänster som tillhandahålls på distans har blivit vanligare under coronaepidemin. Vi behöver forskningsbaserad kunskap om vilka erfarenheter anordnare av hälsotjänster, kunder och försäkringsbolag har av läkarutlåtanden som har skrivits i anslutning till distansmottagning och som är centrala när man ansöker om förmåner (till exempel förmåner vid arbetsoförmåga och rehabilitering). Vilken nytta och vilka utmaningar lyfter olika aktörer fram i jämförelse med läkarutlåtanden som skrivits i anslutning till traditionella mottagningsbesök? Hur lämpar sig mottagning på distans för bedömning av arbets- och funktionsförmåga?
  8. Försäkringsmedicinsk bedömning i andra EU-länder
    Det bör utredas hur försäkringsläkarsystemet fungerar i andra EU-länder och hurudana de andra ländernas system är i jämförelse med det finländska systemet. Hur har man i olika länder ordnat den medicinska sakkunskap som behövs vid bedömningen av förmåner som motsvarar de finländska sjukförsäkringsförmånerna? Vilka slags anställningsförhållanden har försäkringsläkarna, hur undersöks patienter och personer som ansöker om olika förmåner, hur mäts och dokumenteras arbetsförmåga och hur utnyttjas kunskap som baserar sig på evidensbaserad medicin och på utvärdering av hälso- och sjukvårdens metoder i den försäkringsmedicinska bedömningen?   
  9. En studie om Kanta-tjänsterna – uppföljning av läkemedelsbehandlingar
    I systemen för elektroniska recept har de senaste åren gjorts betydande reformer, som påverkar uppföljningen av patienters läkemedelsbehandlingar. Den möjlighet för patienter att begära förnyande av recept som infördes i slutet av 2015 och den förlängning av giltighetstiden för nästan alla recept till två år som genomfördes i början av 2017 är de viktigaste av de här reformerna. En betydande del av läkemedelsersättningarna från sjukförsäkringen riktas till långtidsmedicinering, som är en väsentlig del av behandlingen av de flesta av våra folksjukdomar. Det kan dock förekomma många slags problem i samband med långtidsmedicinering och behandlingsresultaten kan vara obetydliga. 

    Syftet är att undersöka hur reformerna i de elektroniska systemen påverkar genomförandet av långvarig läkemedelsbehandling, problemen i samband med långvarig läkemedelsbehandling samt behandlingens kontinuitet och patientens vilja att förbinda sig till behandlingen.
  10. Undersökning om läkemedelssvinnet
    Man har uppskattat att det uppstår ett läkemedelssvinn på upp till 100 miljoner euro per år i Finland, och att 63–83 miljoner av detta är kostnader som betalas av sjukförsäkringen. Å andra sidan finns det problem med tillgången på läkemedel och det är brist på råvaror.

    Syftet är att undersöka vad läkemedelssvinnet beror på och att hitta effektivare sätt att ingripa i läkemedelssvinnet.
  11. Hur har den privata sektorn utvecklat tjänster som ersätts av FPA under de senaste åren och hur har den reagerat på utmaningar i verksamhetsförutsättningarna, såsom konkurrensförhållanden, digitala tjänster, pandemin och social- och hälsovårdsreformen?
    Forskning med blandade metoder kan gälla tjänster som produceras av företagshälsovården, psykoterapi och annan rehabilitering som ordnas av FPA samt läkar- och tandläkartjänster och taximarknaden.