För att man ska kunna avgöra om den sökande har rätt till grundläggande utkomststöd görs en beräkning av inkomsterna och utgifterna. Vilka inkomster och utgifter som då ska beaktas fastställs i lagen om utkomststöd.
- Inkomster är den sökandes eller familjens disponibla nettoinkomster, det vill säga inkomsterna efter skatt samt tillgångarna. Med tillgångar avses till exempel de besparingar som man har på ett bankkonto.
- Utgifter är de utgifter som täcks med en grunddel samt övriga grundutgifter. Grunddelen utgörs av en summa som är avsedd för nödvändiga utgifter för det dagliga uppehället.
- Om de utgifter som beaktas är större än inkomsterna har den sökande rätt att få utkomststöd, vars storlek motsvarar skillnaden mellan dessa utgifter och inkomsterna.
I regel beviljas utkomststöd för en månad åt gången. Om du har regelbundna månatliga inkomster och utgifter kan du ansöka om utkomststöd för en längre tid än så.
Exempel
Sanna är en arbetslös ensamförsörjare med två barn över 10 år. De bor i Sibbo. Sanna har inga besparingar eller andra tillgångar. Sanna ansöker om grundläggande utkomststöd hos FPA eftersom familjens ekonomi är mycket ansträngd.
Familjens inkomster är följande:
- arbetsmarknadsstöd + barnförhöjning 679,20 euro
- barnbidrag + ensamförsörjartillägg 326,32 euro
- bostadsbidrag 611,20 euro
- underhållsstöd 345,18 euro
Familjens utgifter är följande:
- hyra 810 euro
- vattenavgift 45 euro
- grunddel enligt familjens storlek 1 281,89 euro (ensamförsörjare 586,89 euro + första barnet över 10 år 360,37 euro + andra barnet över 10 år 334,63 euro)
Inkomster totalt 1 961,90 euro – utgifter totalt 2 136,89 euro = –174,99 euro
Sannas familj beviljas 174,99 euro i grundläggande utkomststöd.
Utkomststödet är en skattefri förmån.
Siffrorna i exemplet är enligt nivån för år 2022.
I regel beviljas utkomststöd för en månad åt gången, men i vissa fall kan det beviljas för en längre tid än så. Vid behov kan utkomststöd också betalas för en kortare tid än en månad.