Distansstudier och ensamhet har prövat högskolestuderande

Nästan hälften av högskolestuderandena upplever att den arbetsmängd som studierna kräver har ökat under coronaepidemin. Särskilt 18–22-åriga kvinnor som studerar vid universitet och 18–26-åriga kvinnor som studerar vid yrkeshögskola berättar om den ökade studiebördan.

Infograf. Nästan hälften av högskolestuderandena upplever att den arbetsmängd som studierna kräver har ökat under coronaepidemin. Särskilt 18–22-åriga kvinnor som studerar vid universitet (nästan 60 %) och 18–22-åriga kvinnor som studerar vid yrkeshögskola (över 60 %) berättar om den ökade studiebördan. Cirka 30 % av 27–34-åriga männen som studerar vid universitet berättar om den ökade studiebördan.

Sammanlagt 70 procent av högskolestuderandena upplever att studierna har försvårats under coronaepidemin. Särskilt universitets- och yrkeshögskolestuderande i åldern 18–22 år och yrkeshögskolestuderande i åldern 23–26 år upplever att studierna blivit svårare. Samtidigt berättar var femte som svarade på enkäten att studierna har blivit något lättare.

Enkäten för universitets- och yrkeshögskolestuderande genomfördes i februari–mars 2021.

Upplevelsen av ensamhet har ökat med över hälften

Över hälften av dem som studerar vid högskolorna berättar att känslan av ensamhet har ökat. Ensamheten berör i synnerhet 18–22-åriga kvinnor som studerar vid universitetet, av vilka tre av fyra har upplevt mer ensamhet än tidigare.

"Andra studerande upplever att distansstudierna försvårat studierna och ökat ensamhet. Andra har fått ny motivation till studierna och mer fritid. Enligt de preliminära resultaten har ensamheten ökat oftare bland ensamboende än bland personer med familj", konstaterar Suvi Parikka, utvecklingschef vid THL.

"Vi måste utreda sambandet mellan ensamhet och psykisk belastning. Det är viktigt att granska effekterna av skyddsfaktorer för psykiskt välbefinnande, dvs. sociala nätverk. Om detta får vi forskningsresultat i slutet av året", fortsätter Parikka.

40 procent av studerande berättar att deras ekonomiska situation har försämrats

Coronaepidemin har försvårat högskolestuderandenas ekonomiska situation. Nästan 40 procent upplever att det egna ekonomiska läget har försämrats åtminstone något. Å andra sidan har cirka hälften av högskolestuderandena inte märkt några förändringar i sin utkomst. Yrkeshögskolestuderande anser att deras ekonomiska situation har försämrats oftare än universitetsstuderande.

Infograf 2. 40 % av studerande berättar att deras ekonomiska situation har försämrats åtminstone något å grund av coronaepidemin. Yrkeshögskolestuderande anser att deras ekonomiska situation har försämrats oftare än universitetsstuderande.

"Bakgrunden till den försvagade ekonomiska situationen är åtminstone det svåra sysselsättningsläget på grund av epidemin. Permitteringarna blev betydligt vanligare och studerandenas sommararbetssituation har varit dålig", berättar Laura Kestilä, forskningschef vid THL.

"Arbete som utförs vid sidan av studierna och sommararbete är viktiga inkomstkällor för många högskolestuderande. Utkomsten har försämrats på grund av att tilläggsinkomsterna minskat eller gått förlorade, när det under coronaepidemin har funnits mindre arbete eller de har ställts in eller upphört", fortsätter Kestilä.

I THL:s och FPA:s undersökning om högskolestuderandes hälsa och välbefinnande har man utrett coronaepidemins inverkan på universitets- och yrkeshögskolestuderandenas studier, vardagsliv och levnadsvanor.

Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande 2021

  • För undersökningen bjöd man in cirka 12 000 slumpmässigt utvalda grundexamensstuderande i åldern 18–34 år från yrkeshögskolor och universitet. Enkäten besvarades av 6 258 studerande. Svarsaktiviteten var 53 procent.
  • Undersökningen förnyas med fyra års mellanrum.
  • De slutliga resultaten av undersökningen om studerandenas hälsa, välbefinnande, studieförmåga och serviceupplevelser publiceras i slutet av 2021.

På annat håll om ämnet: