Kontakta oss
Användningen av förmåner och tjänster inom ramen för den sociala tryggheten i Uleåborg 2013–2018
Inom FPA:s forskningsprojekt Användningen av social- och hälsovårdstjänster och sociala förmåner i Uleåborg 2013–2018 samt kostnaderna för dem utreder man användningen av förmåner och tjänster i Uleåborg 2013–2018 utifrån ett registermaterial på individnivå som omfattar hela befolkningen i Uleåborg. Materialet är en omfattande sammanställning av uppgifter från olika sektorer. Utifrån materialet produceras forskningsbaserad information om den parallella användningen av penningförmåner inom ramen för den sociala tryggheten, hälso- och sjukvårdstjänster, socialservice och arbetskraftsservice samt om servicestigarna inom olika befolkningsgrupper.
På den här sidan presenteras forskningsrön som projektet genererat. Nedan finns också en beskrivning av det material som projektet har använt och en förteckning över publikationer och bloggtexter. Sidan kompletteras efter hand som projektet framskrider. Forskningsprojektet pågår till utgången av 2022.
Majoriteten av de personer som mottar grundläggande utkomststöd eller förmåner på grund av arbetsoförmåga eller arbetslöshet använder också social- och hälsovårdstjänster
De flesta personer i arbetsför ålder som får grundläggande utkomststöd eller förmåner på grund av arbetsoförmåga eller arbetslöshet använder under samma år också olika social- och hälsovårdstjänster och sysselsättningsfrämjande service. Vilka tjänster som används beror i hög grad på vilken förmån personen får.
Nästan alla använder hälso- och sjukvårdstjänster, men i synnerhet mottagare av utkomststöd eller rehabiliteringsstöd och arbetslösa som får grundtrygghetsförmåner omfattas rätt ofta också av socialservice och sysselsättningstjänster.
Läs mer:
- Forskningsbloggen: Blomgren Jenni, Jäppinen Sauli, Korpela Tuija, Perhoniemi Riku, Rinne Hanna (2021): Etuuksien ja palveluiden yhtäaikainen käyttö yleistä. FPA:s forskningsblogg 8.10.2021.
Nästan alla anlitar någon form av social- och hälsovårdstjänst eller får någon förmån under ett kalenderår
Nästan hela befolkningen i Uleåborg använder förmåner och tjänster inom ramen för den sociala tryggheten under ett kalenderår. Under kalenderåret 2018 fick 97 % av befolkningen något slags förmån och/eller anlitade någon form av hälso- och sjukvårdstjänst, socialservice eller sysselsättningstjänst minst en gång. Andelen var ungefär lika stor i olika åldersgrupper.
Av invånarna i Uleåborg använde 94 % hälso- och sjukvårdsvårdstjänster, 13 % omfattades av socialservice eller sysselsättningstjänster och 61 % fick någon förmån. Under året fick mer än hälften av befolkningen både hälso- och sjukvårdsvårdstjänster och någon förmån.
Läs mer:
- Forskningsbloggen: Blomgren Jenni, Jäppinen Sauli (2021): Lähes kaikki käyttävät sote-palveluita tai etuuksia kalenterivuoden aikana. FPA:s forskningsblogg 3.6.2021.
Ungefär hälften av befolkningen anlitar privat tandvård och den andra hälften offentlig tandvård
De som anlitar tandvård är klart tudelade i dem som anlitar den offentliga sektorn och dem som anlitar den privata sektorn. Av den befolkning i Uleåborg som fyllt 25 år hade cirka två av tre personer besökt tandläkare under uppföljningsperioden på två år. Besök hos tandläkare var vanligare bland kvinnor, personer i medelåldern och höginkomsttagare. Ju högre inkomster en person hade, desto fler var besöken hos tandläkare och desto oftare skedde besöken inom den privata sektorn.
Läs mer:
- Forskningsartikel: Nurminen Mikko, Blomgren Jenni, Mikkola Hennamari (2021): Socioeconomic differences in utilization of public and private dental care in Finland: register-based evidence on a population aged 25 and over. PLoS ONE 16(8): e0255126.
- Forskningsbloggen: Nurminen Mikko, Blomgren Jenni, Mikkola Hennamari (2021): Hammaslääkärissä käydään joko julkisella tai yksityisellä sektorilla – harvoin molemmilla. FPA:s forskningsblogg 17.3.2021.
Mångbesökare inom den öppna vården binder tjänstekapacitet
Som mångbesökare, dvs. de som använde hälso- och sjukvårdstjänster i stor skala, definierades i denna undersökning den tiondel av användarna som använt tjänsterna mest. En betydande del av alla besök inom alla sektorer av den öppna sjukvården (den offentliga, företagshälsovården, den privata) ) gjordes av mångbesökare. Användning av tjänster i stor skala förebådade också ett större antal sjukdagpenningsdagar under de följande åren.
Läs mer:
- Forskningsartikel: Perhoniemi Riku, Blomgren Jenni (2021): Frequent attenders of three outpatient health care schemes in Finland: Characteristics and association with long-term sickness absences, 2016–2018. BMC Public Health 2021; 21: 870.
- Forskningsbloggen: Perhoniemi Riku, Blomgren Jenni (2021): Avosairaanhoidon suurkäyttäjät sitovat kapasiteettia kaikilla palvelusektoreilla. FPA:s forskningsblogg 12.5.2021
Nästan en femtedel av befolkningen får rehabilitering
När all rehabilitering som går att spåra i registermaterialet beaktades, deltog 18 % av befolkningen i Uleåborg i rehabilitering under 2018. Vanligast var rehabilitering inom offentliga social- och hälsovårdstjänster. Kvinnor deltog oftare än män i rehabilitering. Det var ovanligt att man samtidigt använde olika system: av dem som deltog i rehabilitering deltog bara var tionde i rehabilitering inom två eller flera system.
Läs mer:
- Forskningsartikel: Rinne Hanna, Blomgren Jenni (2020): Kuntoutukseen osallistuminen ja eri osajärjestelmien ristikkäiskäyttö – rekisteritarkastelu Oulun väestössä vuonna 2018. Kuntoutus 2020; 43(4): 6–20.
- Forskningsbloggen: Rinne Hanna, Blomgren Jenni (2020): Lähes viidennes väestöstä osallistuu kuntoutukseen. FPA:s forskningsblogg 9.12.2020.
Övriga rön utifrån Uleåborg-materialet
Också det föregående forskningsprojektet, som utnyttjade material från 2013, producerade information om de förmåner som invånarna i Uleåborg hade fått och om de social- och hälsovårdstjänster inom olika sektorer som de använt. Utifrån materialet från 2013 producerades forskning bl.a. om följande:
- Förskrivning av läkemedel inom olika sektor
- Användningen av tjänster inom olika sektorer av den öppna vården inom hälso- och sjukvården enligt användarnas socioekonomiska ställning
- Olika finansieringskanalers roll i kostnaderna för social- och hälsovårdstjänsterna
- Långtidssjukas användning av hälso- och sjukvårdstjänster som ordnas av olika sektorer
- Närståendevårdares användning av psykofarmaka
- Fördelningen av FPA:s reseersättningar enligt mottagare som är berättigande till transport utifrån olika lagar
Forskningsmaterialet innehåller mångsidiga registeruppgifter om tjänster och förmåner
Det material som forskningsprojektet använder innehåller information om alla Uleåborgsbors användning av offentliga och privata häso- och sjukvårdstjänster, företagshälsovårdstjänster, offentlig socialservice och arbetskraftsservice samt den sociala trygghetens penningförmåner under åren 2013–2018 (sammanlagt cirka 240 000 personer). Materialet innehåller dessutom mångsidiga sociodemografiska bakgrundsuppgifter om de personer som omfattas av undersökningarna.
Forskningsmaterialet har samlats in från FPA, Uleåborgs stad, Institutet för hälsa och välfärd (THL), Pensionsskyddscentralen (PSC), serviceproducenter inom företagshälsovården, Statistikcentralen, arbets- och näringsministeriet, Skatteförvaltningen och Keva. Materialet består av en ovanligt omfattande helhet av data om samma personers användning av förmåner och tjänster inom ramen för den sociala tryggheten under en lång period.
Registeruppgifterna i materialet är från 2013–2018
- population: alla invånare i Uleåborg 2013–2018 (källa: FPA)
- kön, ålder, civilstånd (FPA)
- utbildning, yrke, socioekonomiska ställning, inkomster (Statistikcentralen, Skatteförvaltningen, FPA)
- perioder utan inkomster och perioder utan lön (PSC)
- arbetspensionsuppgifter (PSC)
- förmåner inom ramen för den sociala tryggheten (FPA, Uleåborgs stad, PSC)
- närståendevårdare (Keva, Skatteförvaltningen)
- klienter inom den offentliga socialservicen (Uleåborgs stad)
- arbetskraftsservicens kunder och åtgärder (arbets- och näringsministeriet)
- offentliga hälso- och sjukvårdstjänster i form av öppenvård (Uleåborgs stad, THL)
- tjänster inom företagshälsovård (producenter av företagshälsovårdstjänster)
- den offentliga specialiserade sjukvården, jour, institutionsvård (THL, Uleåborgs stad)
- privat sjukvård som ersätts av FPA, läkemedel, resor (FPA)
Läs mer om materialet:
- Forskningspapper: Blomgren Jenni, Jäppinen Sauli (2020): Sosiaali- ja terveyspalveluiden ja etuuksien käyttö Oulussa 2013–2018. Tutkimushankkeen aineiston yleiskuvaus. Työpapereita 154. Helsinki: Kelan tutkimus, 2020. https://helda.helsinki.fi/handle/10138/316726.
- Forskningsbloggen: Blomgren Jenni, Jäppinen Sauli (2021): Lähes kaikki käyttävät sote-palveluita tai etuuksia kalenterivuoden aikana. FPA:s forskningsblogg 3.6.2021.
Projektets forskningspublikationer
- Aaltonen Katri, Miettinen Jani, Maljanen Timo, Virta Lauri, Martikainen Jaana (2018): Lääkkeiden määrääminen avohoidon eri sektoreilla. Suomen Lääkärilehti 2018;73(35):1875–1880.
- Blomgren Jenni, Jäppinen Sauli (2020): Sosiaali- ja terveyspalveluiden ja etuuksien käyttö Oulussa 2013–2018. Tutkimushankkeen aineiston yleiskuvaus. Työpapereita 154. Helsinki: Kelan tutkimus, 2020.
- Blomgren Jenni, Virta Lauri (2020): Socioeconomic differences in use of public, occupational and private health care: A register-linkage study of a working-age population in Finland. PLoS ONE 2020; 15(4):e0231792.
- Hujanen Timo, Mikkola Hennamari (2016): Työterveyshuollon kustannuskehitys. Suomen Lääkärilehti 2016; 71(21): 1537–1540.
- Leskelä Riikka-Leena, Komssi Vesa, Sandström Saana, Mikkola Hennamari, Ahola Elina, Pikkujämsä Sirkku, Olli Sirkka-Liisa, Haverinen Anna, Ylitalo-Katajisto Kirsi, Huurre Eveliina (2016): Eri rahoituskanavien rooli oululaisten sosiaali-ja terveyspalveluissa. Suomen Lääkärilehti 2016; 71(11): 809–815.
- Leskelä Riikka-Leena, Uimonen Tommi, Virta Lauri, Pikkujämsä Sirkku, Kopperoinen Tuomas, Mikkola Hennamari (2017): Peruspalvelujen käyttö ja kustannukset pitkäaikaissairailla. Julkisten, yksityisten ja työterveyshuollon palvelujen käyttö. Suomen Lääkärilehti 2017; 72(6): 355–359.
- Leskelä Riikka-Leena, Hovi Hanna, Pennanen Paula, Nuutinen Mikko, Pikkujämsä Sirkku, Mikkola Hennamari (2018): Sote-keskuksen kapitaatiokorvauksen määrittely. Suomen Lääkärilehti 2018; 73(23): 1494–1498.
- Miettinen Jani, Aaltonen Katri, Martikainen Jaana (2016): Lääkemääräysten alkuperän määrittäminen terveydenhuollon käyntitietojen avulla. Menetelmäraportti Oulu-hankkeessa käytetystä algoritmista. Helsinki: Kela, Työpapereita 108, 2016.
- Nurminen Mikko, Blomgren Jenni, Mikkola Hennamari (2021): Socioeconomic differences in utilization of public and private dental care in Finland: register-based evidence on a population aged 25 and over. PLoS ONE 2021; 16(8): e0255126.
- Perhoniemi Riku, Blomgren Jenni (2021): Frequent attenders of three outpatient health care schemes in Finland: Characteristics and association with long-term sickness absences, 2016–2018. BMC Public Health 2021; 21: 870.
- Rinne Hanna, Blomgren Jenni (2020): Kuntoutukseen osallistuminen ja eri osajärjestelmien ristikkäiskäyttö – rekisteritarkastelu Oulun väestössä vuonna 2018. Kuntoutus 2020; 43(4): 6–20.
- Tillman Päivi, Miettinen Jani (2016): Kelan matkakorvausten kohdentuminen vammaispalvelulain ja sosiaalihuoltolain mukaisiin kuljetuksiin oikeutetuille. Rekisteritutkimus Oulusta vuodelta 2013. Helsinki: Kela, Työpapereita 102, 2016.
- Virta Lauri, Tillman Päivi, Blomgren Jenni (2019): Rekisteritutkimus psyykenlääkkeiden käytön yleisyydestä oululaisilla omaishoitajilla vuonna 2013. Sosiaalilääketieteellinen Aikakauslehti 2019; 56(3): 204–215.
Bloggtexter
- Etuuksien ja palveluiden yhtäaikainen käyttö yleistä
- Lähes kaikki käyttävät sote-palveluita tai etuuksia kalenterivuoden aikana
- Avosairaanhoidon suurkäyttäjät sitovat kapasiteettia kaikilla palvelusektoreilla
- Hammaslääkärissä käydään joko julkisella tai yksityisellä sektorilla – harvoin molemmilla
- Lähes viidennes väestöstä osallistuu kuntoutukseen
- Lääkemääräys saadaan useimmiten julkisesta terveydenhuollosta
- Oulun sote-alue Kelan tutkijoiden syynissä
Kontaktuppgifter
Ansvarig forskningsledare, forskningschef Jenni Blomgren, FPA, fornamn.efternamn@fpa.fi