Sexmånaderslön och sexmånadersperiod

En arbetstagare kan få dagpenning utifrån lönen för 6 månader, om arbetsinkomsterna under det senaste halvåret, omvandlade till årsinkomst har ökat med minst 20 %.  Detta gäller dagpenningperioder som inleds år 2019. Då anmäler arbetsgivaren lönerna för de senaste 6 månaderna via e-tjänsten för arbetsgivare eller med pappersblanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y 17r).

Dagpenningens belopp kan grunda sig på lön eller på annan inkomst (t.ex. arbetslöshetsförmån, studiepenning eller rehabiliteringspenning).

En arbetstagare kan också själv ansöka om dagpenning utifrån arbetsinkomsten för de senaste 6 månaderna. I så fall ombes arbetstagaren i sin ansökan uppge arbetsgivarens kontaktinformation, så att FPA kan begära löneuppgifterna av arbetsgivaren. Arbetstagaren kan också själv be att få de här uppgifterna av sin nuvarande eller tidigare arbetsgivare. Också i dessa fall ska uppgifterna skickas direkt till FPA, om inte arbetstagaren särskilt önskar få dem själv.

Meddela sexmånaderslön för tiden före en sammanhängande frånvaro. Om arbetstagaren är borta från arbetet i flera olika perioder men av samma orsak, ska inkomstuppgifterna anmälas bara gällande tiden före den första frånvaroperioden, eftersom beloppet av dagpenningen grundar sig på samma inkomstbelopp under alla perioder.

Sjukförsäkringslagen ändras 1.1.2020. För dagpenningperioder som börjar år 2020 räknas förmånsbeloppet enligt 12 månaders årsinkomst. Löneuppgifterna som används för beräkning av årsinkomsten får FPA från inkomstregistret.

Sex månaders löneuppgifter från inkomstregistret?

De löneuppgifter för 6 månader som används som grund för dagpenningsbeloppet syns i inkomstregistret från och med juli 2019. Om dagpenning söks utgående från lönen för 6 månader kontrollerar FPA löneuppgifterna i inkomstregistret. Om tillräckligt detaljerade löneuppgifter finns tillgängliga i inkomstregistret kan uppgifterna användas för att räkna ut en årlig arbetsinkomst som jämförs med arbetsinkomsterna enligt beskattningen.

Från början av år 2020 använder FPA 12 månaders inkomster som fås ur inkomstregistret som grund för dagpenningbelopp.

Utgifter för inkomstens förvärvande som ska dras av

Utgifter för inkomstens förvärvande dras av från den arbetsinkomst som meddelas för dagpenningar på samma sätt som de dras av i beskattningen. Utgifter för inkomstens förvärvande  kan t.ex. vara medlemsavgift för arbetsmarknadsorganisation samt kostnader för arbetsresor.

FPA ber också arbetstagaren meddela medlemsavgiftens belopp om denne ombes lämna andra utgifter för inkomstens förvärvande (t.ex. kostnader för arbetsresor).

Om årliga minimi- eller maximigränser tillämpas på uppbörden av medlemsavgift, kan arbetsgivaren också separat uppge medlemsavgifterna för en sexmånadersperiod i punkten för övriga upplysningar.

Resultatpremie

Resultatpremie, bonus eller någon annan motsvarande återkommande betalning anges i punkten ”Annan betalning” om den inte betalas i samband med ordinarie lön. Resultatpremier ska anmälas för en tid om högst 1 år.

Semesterpenning och semesterersättning

Den årliga semesterpenningen ska anges separat, om den inte betalas regelbundet i samband med varje löneutbetalning. Den ska anmälas för en tid om högst 1 år. Semesterpenning som betalas i framtiden, dvs. uppskattad semesterpenning, ska inte anges.

Semesterersättning ska uppges, om den löneperiod till vilken semesterersättningen hänför sig helt eller delvis ingår i den period anmälan gäller.

Tid utan lön

Sexmånadersinkomster kan meddelas också för en tidigare period än de närmaste 6 månaderna före förmånen, om ingen lön har utbetalats eller om lönen varit nedsatt av någon av följande orsaker:

  • sjukdom
  • arbetslöshet
  • någon annan särskild orsak, t.ex. graviditet, om arbetstagaren på grund av graviditeten och arbetsförhållandena har överflyttats från sina egentliga arbetsuppgifter till andra uppgifter eller om arbetsuppgifterna eller arbetstiden har ändrats (utför t.ex. inte längre skiftarbete/nattarbete)
  • moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet
  • vård av sjukt barn eller av make eller förälder (arbetstagaren har varit frånvarande från arbetet eller börjat arbeta deltid eller fått t.ex. stöd för närståendevård)
  • vårdledighet enligt arbetsavtalslagen för vård av barn (även partiell vårdledighet)
  • fullgörande av värnplikt
  • alterneringsledighet eller deltidstillägg
  • arbetstagarens heltidsarbete har ändrats till deltidsarbete och arbetstagaren är samtidigt registrerad som heltidsarbetssökande hos TE-tjänster
  • studieledighet (även partiell studieledighet) enligt lagen om studieledighet eller fortsatta studier med hjälp av ett skattefritt stipendium, då arbetstagaren inte får någon lön
  • rehabilitering
  • strejk och lockout.

Meddela lönerna i en följd ifall frånvaron beror på annat än orsakerna ovan och lönebetalningen har avbrutits för mindre än 30 dagar.