Begrepp: Statistik över FPA-rehabilitering

Statistiska enheter

Ansökningar

Man kan ansöka om flera olika rehabiliteringsåtgärder med samma blankett.

Beslut

Alla rehabiliteringsansökningar handläggs och avgörs inom lokalförvaltningen i försäkringsdistrikten. Ett rehabiliteringsbeslut är antingen ett positivt beslut eller ett avslagsbeslut. Genom ett rehabiliteringsbeslut kan man också dra in utbetalningen av en rehabiliteringsförmån. Om ansökan avser flera åtgärder och avgörandena fattas samtidigt meddelas ett enda beslut. De åtgärder som beslutet innehåller statistikförs dock alltid som om de grundade sig på separata rehabiliteringsbeslut.

Klienten får ett beslut om justering av rehabiliteringsärendet, ifall det sker ändringar i hans eller hennes rehabiliteringsplan eller i grunderna för rehabiliteringen. Den vanligaste ändringen är att man i rehabiliteringsplanen inför en ny rehabiliteringsåtgärd som gäller t.ex. fortsatt terapi inom öppenvården, eller att man inför en ny rehabiliteringsinsats. Beslut om justering kan betraktas som normala rehabiliteringsavgöranden. De är nästan alltid positiva beslut.

Klienten ges ett beslut om indragning ifall rehabiliteringen avbryts, rätten till rehabiliteringsåtgärden upphör eller om villkoren för utbetalning av förmånen av någon annan orsak inte uppfylls.

Ett beslut om rehabiliteringspenning är antingen ett positivt beslut eller ett avslagsbeslut. Genom beslutet kan man också dra in utbetalningen av rehabiliteringspenningen. Även i fråga om rehabiliteringspenning kan justeringsbeslut fattas.

Mottagare av rehabiliteringsförmåner

En rehabiliteringsklient/mottagare av rehabiliteringstjänster är en person för vilken rehabilitering har bekostats under det aktuella året. Beslutet om en rehabiliteringsåtgärd kan ha fattats redan tidigare. Som rehabiliteringsklienter räknas även de personer som har fått enbart rehabiliteringspenning från FPA (lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, FRPL). En ny rehabiliteringsklient är en person som under två år inte har fått lagbaserad rehabilitering enligt ifrågavarande rehabiliteringsform (yrkesinriktad rehabilitering, krävande medicinsk rehabilitering, rehabiliterande psykoterapi eller rehabilitering enligt prövning).

En mottagare av rehabiliteringspenning är en person som under det aktuella året har fått rehabiliteringspenning med stöd av FRPL eller för rehabilitering som ordnats med stöd av en annan lag, eller som har fått rehabiliteringspenning endast i egenskap av ung person med funktionsnedsättning (FRPL 20 §) eller på basis av läroavtal eller som har fått enbart ersättning för uppehälle. Beslutet om rehabiliteringspenningen kan ha fattats redan tidigare.

Rehabiliteringsåtgärder

I statistiken presenteras rehabiliteringen enligt indelningen i rehabiliteringslagstiftningen, dvs. yrkesinriktad rehabilitering, krävande medicinsk rehabilitering, rehabiliterande psykoterapi och rehabilitering enligt prövning.

Med en rehabiliteringsåtgärd avses den rehabiliteringstjänst som har ordnats för rehabiliteringsklienten. Innehållet i rehabiliteringsåtgärderna har definierats detaljerat i FPA:s förmånsanvisningar (www.fpa.fi/rehabilitering).

Kostnader

Kostnaderna består av de egentliga åtgärdskostnaderna och utkomstskyddet under rehabiliteringen (rehabiliteringspenning). Kostnaderna avser de kostnader som betalats under året.

De rehabiliteringskostnader som hänför sig till individen är i den här statistiken något lägre än de som uppges i FPA:s resultaträkning. Det beror på att de kostnader för forskning som gäller rehabiliteringsprojekt jämte övriga administrativa utgifter inte förs in i datasystemet för rehabiliteringsförmåner, utan direkt i FPA:s bokföring. Förändringar i resultatregleringar som gäller rehabilitering enligt prövning ingår inte heller i rehabiliteringskostnaderna i denna statistik.

Faktorer som beskriver rehabiliteringsklienterna, åtgärderna och kostnaderna

Ålder

Rehabiliteringsklienternas ålder bestäms utifrån deras ålder vid årets slut. I tabeller som gäller ålder uppges förutom fördelningar även medianåldern, detta för att göra det lättare att uppfatta åldersstrukturen. Med medianålder avses den ålder vid vilken hälften av rehabiliteringsklienterna är äldre och hälften yngre.

Sjukdom

Med sjukdom avses den sjukdom som föranlett ansökan om rehabilitering eller rehabiliteringspenning. Sjukdomsuppgifter fås om klienter som genom FPA har fått rehabiliteringstjänster, rehabiliteringspenning för unga eller rehabiliteringspenning för läroavtalsutbildning.

I rehabiliteringsansökan antecknas den huvudsakliga sjukdomen och ytterligare högst två sjukdomar.

I statistiken över rehabiliteringen presenteras sjukdomarna antingen enligt sjukdomshuvudgrupp eller enligt enskild sjukdom/sjukdomsgrupp. Grunden för valet av enskilda sjukdomar och sjukdomsgrupper har varit deras betydelse med tanke på rehabiliteringen.

Sjukdomsdiagnoserna och motsvarande koder baserar sig på revision 10 av den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD-10) som togs i bruk i Finland i början av 1996. Den grundar sig på föregående klassifikation (ICD-9). På grund av tillämpningen av den nya klassifikationen kan statistik före 1996 som grundar sig på den äldre sjukdomsklassifikationen inte direkt jämföras med statistiken i den här publikationen.

Yrke och yrkesställning

Som yrke anges rehabiliteringsklientens senaste huvudsakliga yrke. Uppgift om yrke lagras för alla rehabiliteringsklienter som har fyllt 16 år.

Den nationella Yrkesklassificeringen 2010 grundar sig på yrkesklassificeringen ISCO-08, som utarbetats av den internationella arbetsorganisationen (ILO) och fastställts av FN. En underliggande princip för yrkesklassificeringen är begreppet kvalifikationer, som har två dimensioner: kvalifikationsnivå och specialisering. I den här årsstatistiken används en klassificering som baserar sig på en kombination av yrkesställning och yrke. Yrket uppges med maximalt två teckens noggrannhet.

Region

Som boendekommun anges rehabiliteringsklientens boendekommun vid årets slut. Då det gäller klassificeringarna efter landskap och sjukvårdsdistrikt ingår uppgifter om utomlands bosatta personer bara i siffrorna för hela landet. Befolkningsuppgifterna grundar sig på FPA:s databas, som innehåller data per varje försäkrad. Statistikföringstidpunkten är årets slut.

Laggrund för rehabilitering

Med laggrund för rehabilitering avses de fyra huvudverksamhetsformer för FPA-rehabilitering som anges i lagen: yrkesinriktad rehabilitering, krävande medicinsk rehabilitering, rehabiliterande psykoterapi och rehabilitering enligt prövning.

Laggrund för rehabiliteringspenning

Med laggrund för rehabiliteringspenning avses den lag enligt vilken klienten får den rehabilitering som utgör grund för utbetalningen av rehabiliteringspenningen.

Grund för bestämmande av rehabiliteringspenning

Med grund för bestämmande av rehabiliteringspenning avses i vilken form och till vilket belopp rehabiliteringsklienten har rätt att få rehabiliteringspenning.

Rehabiliteringsklientens arbetssituation före rehabiliteringen

Uppgifter om rehabiliteringsklienternas arbetssituation före rehabiliteringen sparas. Fördelningen av arbetssituationen före rehabiliteringen enligt personer i arbetslivet och personer utanför arbetslivet (personer under 16 år samt personer med sjukpension eller annan pension) baserar sig på en rehabiliteringssynvinkel där rehabiliteringens mål att främja personens möjligheter att delta i arbetslivet betonas.

I tabellerna förekommande förkortningar av rehabiliteringsåtgärder:

  •  ASLAK-kurssit, dvs. ASLAK-kurser (yrkesorienterad medicinsk rehabilitering)
  • KIILA-kuntoutus, dvs. KIILA-rehabilitering (rehabilitering som stöder yrkesrelaterad arbetsförmåga)
  •  TYK-kuntoutus, dvs. TYK-rehabilitering (träning i syfte att bevara och förbättra arbetsförmågan)
  •  Typo-kurssit, dvs. Typo-kurser (rehabiliteringskurser för personer utanför arbetslivet)
  •  Tules-kurssit, dvs. Tules-kurser (rehabiliteringskurser för personer med sjukdomar i rörelseorganen)
  • STEA-avustus, dvs. STEA-understöd (understöd från Social- och hälsoorganisationernas understödscentral; tidigare understöd enligt penningautomatförordningen).