Begrepp: Statistik över sjukdagpenningar

Statistiska enheter

Mottagare

Mottagare är en person som under året har fått sjukdagpenning, FöPL-dagpenning, partiell sjukdagpenning, dagpenning vid smittsam sjukdom eller donationsdagpenning.

Inledd period

En period anses ha inletts när en försäkrad efter självrisktiden (insjuknandedagen och de nio därpå följande vardagarna) börjar få dagpenning. Eftersom samma sjukdagpenningsperiod kan fortgå högst 300 vardagar, upphör alla dagpenningsperioder som börjat ett visst år senast därpå följande år, frånsett några få undantag. En period med partiell sjukdagpenning kan vara högst 120 vardagar lång.

Ersatta dagar

Antalet ersatta dagar är antalet vardagar (6 dagar/vecka) för vilka dagpenning har betalats under statistikperioden.

Utbetalda förmåner

Statistiken över utbetalda dagpenningar gäller de ersättningsbelopp som utbetalats under statistikperioden. Om sjukdagpenningen är sekundär utbetalas den bara om den ersättning som betalats med stöd av någon annan lag är mindre än sjukförsäkringsdagpenningen (då utbetalas skillnaden i dagpenning). I statistiken över dagpenningsdagar saknas således de sjukdagar för vilka sjukförsäkringsdagpenningen är mindre än ersättningen enligt någon annan lag.

Statistiken över utbetalda ersättningar påverkas också av att dagpenningen är sekundär när dagpenningen är större än ersättningen enligt någon annan lag. Då statistikförs endast skillnaden mellan ersättningsbeloppen som dagpenning.

De statistiska enheterna för specialvårdspenning är mottagare, barn för vilka förmånen utgetts, ersatta dagar och utbetalda förmåner.

Statistikklassificeringar

Ålder

I sjukdagpenningsstatistiken är förmånstagarens ålder åldern vid statistikårets slut.

Region

En förmånstagares boendekommun är boendekommunen i slutet av statistikperioden. Uppgifterna om förmånstagarna anges landskapsvis och sjukvårdsdistriktsvis enligt förmånstagarens boendekommun.

För att underlätta regionala jämförelser har vissa statistiska uppgifter ställts i relation till befolkningen. Befolkningsuppgifterna bygger på FPA:s databas med allmänna uppgifter, och uppgifter om förändringar beträffande befolkningen fås från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Statistikföringstidpunkten för befolkningsstatistiken är årets slut.

Sjukdom

Koden för den sjukdom som förorsakat arbetsoförmåga registreras då sjukdagpenningsperioden börjar.

Sjukdomsdiagnoserna och motsvarande koder baserar sig på revision 10 av den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD-10) som togs i bruk i Finland i början av 1996. Den grundar sig på föregående klassifikation (ICD-9). Klassifikationsstrukturen ändrades avsevärt bl.a. genom att diagnosparet symtom-orsak antecknas för sjukdomen. I FPA:s system för handläggning av förmånerna används emellertid endast orsaksdiagnoser. På grund av den nya klassifikationen kan statistik före 1996 som grundar sig på den äldre sjukdomsklassifikationen inte direkt jämföras med statistik enligt den nya klassifikationen.

I sjukdagpenningstatistiken presenteras sjukdomarna antingen enligt sjukdomshuvudgrupp eller enligt enskild sjukdom eller sjukdomsgrupp. Grunden för valet av enskilda sjukdomar och sjukdomsgrupper har varit deras betydelse med tanke på sjukdagpenning.

Yrke och yrkesställning

Uppgifterna om sjukdagpenningstagarnas yrken registreras då dagpenningsperioden börjar för de försäkrade i sjukförsäkringens konstanta bassampel.

FPA har sedan 2014 tillämpat den nationella Yrkesklassificeringen 2010 som grundar sig på yrkesklassificeringen ISCO-08, som utarbetats av den internationella arbetsorganisationen (ILO) och fastställts av FN. En underliggande princip för yrkesklassificeringen är begreppet kvalifikationer, som har två dimensioner: kvalifikationsnivå och specialisering. Under åren 1988–2013 använde FPA en yrkesklassificering som baserade sig på den nordiska yrkesklassificeringen.

För sökande av sjukdagpenning antecknas det yrke som den sökande senast utövat. En sökande som under de fem åren före förmånsansökan inte har varit yrkesverksam antecknas som icke-yrkesverksam. Som yrkesutövning räknas minst tre timmars deltidsarbete och arbete som varar minst fyra månader per år.