Förmånsbeskrivning 2018: Statistik över arbetslöshetsförmåner från FPA

Den här förmånsbeskrivningen har gjorts upp med tanke på statistikföring. Aktuell information om de olika förmånerna hittar man på www.fpa.fi.

FPA betalar arbetslöshetsförmåner till arbetslösa som inte kan få inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning från arbetslöshetskassan.

Försörjningen för arbetslösa tryggas genom arbetslöshetsdagpenning och arbetsmarknadsstöd. Arbetslöshetsdagpenningen betalas från FPA i form av grunddagpenning eller från arbetslöshetskassan i form av inkomstrelaterad dagpenning. FPA betalar arbetsmarknadsstöd. Också rörlighetsunderstödet och alterneringsersättningen hör till arbetslöshetsförmånerna.

Rätt till arbetslöshetsförmåner har alla som bor i Finland, även EU- och EES-medborgare som arbetar i Finland. Mottagare av arbetslöshetsdagpenning kan dessutom i tre månader söka arbete i ett annat EU- eller EES-land utan att mista sin rätt till dagpenning från Finland. Rätt till arbetsmarknadsstöd har bara personer som bor i Finland.

Bestämmelser om arbetslöshetsdagpenningen, arbetsmarknadsstödet och rörlighetsunderstödet finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002). I lagen om alterneringsersättning (1305/2002) finns bestämmelser om alterneringsersättningen. Bestämmelser om annat än själva utkomstskyddet kan också ingå i andra lagar än de som nämnts ovan. Lagändringar beskrivs i bilagedelen till FPA:s statistiska årsbok.

Grunddagpenning

Rätt till grunddagpenning. Berättigad till grunddagpenning för arbetslösa är en 17–64-årig arbetslös person som anmält sig hos arbets- och näringsbyrån, söker heltidsarbete och uppfyller arbetsvillkoret. I vissa fall kan grunddagpenning även betalas till 65–67-åringar. Personen förutsätts vara arbetsför och stå till arbetsmarknadens förfogande.

Arbetsvillkoret för löntagare uppfylls då en person under de närmast föregående 28 månaderna i 26 kalenderveckor har haft sådant arbete som räknas in i arbetsvillkoret. För att räknas in i arbetsvillkoret arbetstiden ska vara minst 18 timmar varje vecka. Dessutom ska lönen för arbetet betalas minst enligt kollektivavtalet. Om det inte finns något kollektivavtal inom branschen ska lönen uppgå till minst 1 189 €/mån. (år 2018).

Företagare uppfyller arbetsvillkoret om de under de fyra åren närmast före arbetslösheten bedrivit företagarverksamhet i tillräcklig omfattning i minst 15 månader.

Maximitiden med grunddagpenning bestäms enligt personens arbetshistoria och ålder. Den maximala tiden med grunddagpenning är 300, 400 eller 500 dagar. Maximitiden börjar räknas från början när en person har uppfyllt arbetsvillkoret på nytt.

Rätten till arbetslöshetsdagpenning är begränsad i fråga om personer i åldern 18–24 år. Unga personer som saknar yrkesutbildning har rätt till grunddagpenning om de sökt till lämplig yrkesutbildning. Skyldigheten att söka till utbildning gäller endast studier som börjar under höstterminen.

Äldre arbetslösa kan även efter maximitiden få grunddagpenning för tilläggsdagar. Den som är arbetslös och som innan maximitiden löpt ut har uppnått föreskriven ålder och som har förvärvsarbetat i minst fem år under de senaste 20 åren kan få dagpenning för tilläggsdagar ända till 65 års ålder.

Grunddagpenning betalas efter att självrisktiden har löpt ut. Självrisktiden är fem vardagar. Självrisktiden åläggs bara en gång per maximal utbetalningstid.

Den som avvisar arbete, sysselsättningsfrämjande service eller utbildning kan gå miste om sin grunddagpenning för en viss tid. Tiden utan ersättning varierar från fall till fall.

Arbets- och näringsbyrån kan förvägra en person rätt till grunddagpenning också tills vidare genom att ålägga honom eller henne skyldighet att vara i arbete. Skyldigheten att vara i arbete kan åläggas en arbetssökande om han eller hon upprepade gånger utan giltig orsak förfarit klandervärt enligt en arbetskraftspolitisk bedömning. Den arbetslösa återfår rätten till grunddagpenning när han eller hon haft ett arbete som uppfyller arbetsvillkoret eller deltagit i en sysselsättningsfrämjande service i minst 12 kalenderveckor. Rätten återfås dock senast efter fem år räknat från det förfarande som ledde till att personen förlorade förmånen.

Grunddagpenningens belopp. Grunddagpenningen justeras årligen med folkpensionsindex. Barnförhöjning betalas för barn under 18 år som den arbetslösa försörjer. Dagpenningen betalas för fem dagar i veckan och den är skattepliktig inkomst.

Grunddagpenningen 2018

  €/dag
Grunddagpenning 32,40
Barnförhöjning  
     1 barn 5,23
     2 barn 7,68
     3 eller flera barn 9,90
Förhöjningsdel/omställningsskyddstillägg 4,74

Grunddagpenning betalas förutom under arbetslöshetstid också under tid för sysselsättningsfrämjande service. Sysselsättningsfrämjande service är bland annat arbetskraftsutbildning, frivilliga studier och arbetsprövning. För tiden med sysselsättningsfrämjande service betalas till grunddagpenningen kostnadsersättningar och dessutom förhöjningsdel för högst 200 dagar. För tiden för frivilliga studier betalas inga kostnadsersättningar. Kostnadsersättningarna är skattefri inkomst. Dagar för vilka förmån har betalats ut utifrån deltagande i sysselsättningsfrämjande service räknas med i den maximala utbetalningstiden.

Grunddagpenning kan betalas till partiellt arbetslösa personer, t.ex. arbetssökande som arbetar på deltid. Då betalas jämkad grunddagpenning. Det skyddade beloppet av en jämkad arbetslöshetsförmån är 300 euro per månad eller 279 euro per fyra veckor. Så mycket kan man förtjäna utan att förvärvsinkomsterna minskar beloppet av grunddagpenningen. Varje euro som betalats i lön och som överstiger det skyddade beloppet minskar grunddagpenningen med 50 cent.

En del av de egna sociala förmånerna kan också minska grunddagpenningen.

Från år 2018 påverkas grunddagpenningens belopp av den s.k. aktiveringsmodellen. I enlighet med aktiveringsmodellen kontrolleras arbetssökandes aktivitet i perioder på 65 utbetalningsdagar. Kravet på aktivitet uppfylls när en person under granskningsperioden är i lönearbete minst 18 timmar eller förtjänar minst 241 euro genom företagsverksamhet. Kravet på aktivitet uppfylls också om personen under granskningsperioden i minst fem dagar deltar i sysselsättningsfrämjande service eller verksamhet som överenskommits med arbetskraftsmyndigheterna. Om kravet på aktivitet inte uppfylls, minskas grunddagpenningen för följande granskningsperiod med 4,65 % av det fulla beloppet. Minskningen motsvarar en dag utan förmån per månad.

Den som får grunddagpenning behöver inte uppfylla kravet på aktivitet om personen har en anhängig ansökan om sjukpension, verkar som närståendevårdare eller familjevårdare, har en förmån på grund av arbetsoförmåga eller funktionsnedsättning eller är permitterad en kortare tid än 65 utbetalningsdagar.

Arbetsmarknadsstöd

Rätt till arbetsmarknadsstöd. Rätt till arbetsmarknadsstöd har arbetslösa som inte uppfyller arbetsvillkoret eller som har fått grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning för maximiutbetalningstiden.

Arbetsmarknadsstöd beviljas en arbetslös 17–64-åring som anmält sig hos arbets- och näringsbyrån, som söker heltidsarbete och som står till arbetsmarknadens förfogande. I vissa fall kan arbetsmarknadsstöd även betalas till 65–67-åringar.

För unga personer som saknar yrkesutbildning har rätten till stödet begränsats. Personer som fyllt 17 år kan få arbetsmarknadsstöd bara om de har yrkesutbildning eller deltar i en sysselsättningsfrämjande åtgärd.

Ungdomar i åldern 18–24 år har rätt till arbetsmarknadsstöd om de

  • har yrkesutbildning
  • deltar i sysselsättningsfrämjande service
  • inte avvisat arbete eller utbildning som arbets- och näringsbyrån erbjudit
  • inte avvisat, avbrutit eller underlåtit att söka lämplig yrkesutbildning. Skyldigheten att söka till utbildning gäller endast studier som börjar under höstterminen.

Arbetsmarknadsstöd betalas efter att självrisktiden gått ut med motsvarande betalningsintervall som för grunddagpenningen. Någon självrisktid förutsätts inte om rätten till arbetsmarknadsstöd börjar omedelbart efter att maximitiden för arbetslöshetsdagpenning uppnåtts. Det finns ingen tidsgräns för hur länge man kan få arbetsmarknadsstöd.

Om den arbetslösa saknar yrkesutbildning kan han eller hon få arbetsmarknadsstöd först efter en väntetid på 21 veckor. Väntetiden kan förkortas bland annat av tidigare arbete eller av att personen har fått arbetslöshetsförmån. För den tid som personen deltar i sysselsättningsfrämjande service kan arbetsmarknadsstöd betalas ut trots väntetiden. Någon väntetid fastställs inte om rätten till arbetsmarknadsstöd börjar omedelbart efter att maximitiden för arbetslöshetsdagpenning uppnåtts.

Den som avvisar arbete, sysselsättningsfrämjande service eller utbildning kan gå miste om sitt arbetsmarknadsstöd för en viss tid. Tiden utan ersättning varierar från fall till fall.

Den som avvisar eller lämnar arbete eller sysselsättningsfrämjande service kan gå miste om arbetsmarknadsstödet för en viss tid. Karensens längd varierar från fall till fall. Arbets- och näringsbyrån kan förvägra en person rätt till arbetsmarknadsstöd också tills vidare genom att ålägga honom eller henne skyldighet att vara i arbete enligt samma villkor som i fråga om grunddagpenning.

Arbetsmarknadsstödets belopp. Arbetsmarknadsstödets fulla belopp är lika stort som grunddagpenningen och är skattepliktig inkomst. Stödet kan betalas jämkat på samma villkor som jämkad grunddagpenning.

Arbetsmarknadsstöd betalas både under arbetslöshetstid och under tiden för sysselsättningsfrämjande service. Exempel på sysselsättningsfrämjande service är arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. För tiden med sådan service betalas till arbetsmarknadsstödet ofta kostnadsersättningar som är skattefri inkomst. Till arbetsmarknadsstöd som betalas under tid av sysselsättningsfrämjande service betalas också en förhöjningsdel för högst 200 dagar.

Arbetsmarknadsstödet är i regel behovsprövat. I vissa fall betalas stödet utan behovsprövning bland annat för tid av sysselsättningsfrämjande service.

Då behovsprövning tillämpas kan den arbetslösas egna kapitalinkomster och övriga inkomster inverka minskande på arbetsmarknadsstödet. Om den arbetslösa bor i sina föräldrars hushåll kan också föräldrarnas inkomster minska stödbeloppet. Den arbetslösa får då partiellt arbetsmarknadsstöd. Om föräldrarnas inkomster uppgår till högst 1 781 euro i månaden betalas stödet med fullt belopp. För varje barn under 18 år som den arbetslösa försörjer höjs inkomstgränsen. Arbetsmarknadsstödet minskas med 50 % av de inkomster som överskrider inkomstgränsen. Stödet är dock minst 50 % av det stöd som annars skulle betalas. Föräldrarnas inkomster inverkar inte under den tid personen deltar i sysselsättningsfrämjande service.

Alla inkomster beaktas inte vid behovsprövningen, t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag och utkomststöd.

Vissa sociala förmåner minskar arbetsmarknadsstödet. Om både inkomster och socialförmåner minskar på arbetsmarknadsstödet fastställs stödets belopp enligt det alternativ som medför lägre arbetsmarknadsstöd.

Från år 2018 påverkas arbetsmarknadsstödets belopp av den s.k. aktiveringsmodellen på samma grunder som grunddagpenningens belopp. Om en person omfattas av kravet på aktivitet och kravet inte uppfylls, minskas arbetsmarknadsstödet för följande granskningsperiod på 65 utbetalningsdagar med 4,65 % av det fulla beloppet.

Rörlighetsunderstöd

Rätt till rörlighetsunderstöd. Den som är berättigad till arbetslöshetsförmåner och som tar emot arbete i ett anställningsförhållande som varar i minst två månader kan beviljas rörlighetsunderstöd. För att rörlighetsunderstöd ska beviljas krävs det att de dagliga arbetsresorna överstiger i genomsnitt tre timmar vid heltidsarbete och i genomsnitt två timmar vid deltidsarbete.

Rörlighetsunderstöd kan också betalas om personen flyttar motsvarande sträcka på grund av arbetet. Rörlighetsunderstöd kan också beviljas för tid av arbetsrelaterad utbildning som är en förutsättning för att man ska kunna få arbete.

Rörlighetsunderstöd söks hos förmånsbetalaren, dvs. hos FPA eller arbetslöshetskassan. Betalaren granskar och avgör rätten till rörlighetsunderstöd.

Rörlighetsunderstödets längd och belopp. Rörlighetsunderstöd kan beroende på anställningens längd betalas ut för 30, 45 eller 60 dagar för högst fem dagar i veckan.

Rörlighetsunderstödet är lika stort som grunddagpenningen. Dessutom kan man få en förhöjningsdel och barnförhöjning i samband med rörlighetsunderstödet. Barnförhöjningen fastställs enligt samma grunder som för grunddagpenningen. En förhöjningsdel kan betalas om arbetsplatsen eller utbildningsstället befinner sig mer än 200 km från personens faktiska boningsort. Rörlighetsunderstödet är skattepliktig inkomst.

Alterneringsersättning

Rätt till alterneringsersättning. Alterneringsledighet är ett arrangemang mellan arbetstagaren och arbetsgivaren genom vilket arbetstagaren blir ledig för en viss tid och arbetsgivaren anställer en arbetslös arbetssökande som vikarie för den alterneringslediga. Den som tar ledigt har rätt till alterneringsersättning antingen från arbetslöshetskassan eller FPA.

En arbetstagare vars arbetstid överstiger 75 % av arbetstiden för en heltidsanställd kan bli alterneringsledig. Ett villkor för alterneringsledighet är att arbetstagaren har arbetat i minst 20 år innan ledigheten börjar. Det förutsätts dessutom att den som blir alterneringsledig har varit anställd hos den arbetsgivare från vars anställning personen i fråga blir alterneringsledig i minst 13 månader utan avbrott innan ledigheten börjar. I tidsperioden kan ingå högst 30 dagars frånvaro utan lön. Med arbetslivserfarenhet jämställs den tid då man haft föräldradagpenning, varit vårdledig eller gjort sin värnplikt.

Alterneringsersättningens längd och belopp. Alterneringsledigheten kan vara 100–180 kalenderdagar.

Alterneringsersättningen är 70 % av den arbetslöshetsdagpenning som den alterneringslediga skulle ha rätt till som arbetslös. Ersättningen betalas inte med barnförhöjning. Arbetsinkomst under alterneringsledigheten inverkar på ersättningens belopp lika som på grunddagpenningen.

Alterneringsersättningen är skattepliktig inkomst.