Förmånsbeskrivning 2018: Statistik över FPA-pensioner

Den här förmånsbeskrivningen har gjorts upp med tanke på statistikföring. Aktuell information om de olika förmånerna hittar man på www.fpa.fi.

FPA:s pensionsförmåner är folkpension, garantipension, familjepension, barnförhöjning, fronttillägg och extra fronttillägg. Folkpensionen omfattar ålderspension och sjukpension. Familjepensionen omfattar barnpension och efterlevandepension.

Folkpensionen, garantipensionen och familjepensionerna är skattepliktig inkomst, medan fronttillägg och barnförhöjning är skattefria förmåner. Pensionstagarna kan vid beskattningen göra ett pensionsinkomstavdrag som garanterar att den som har endast folkpension eller garantipension inte behöver betala skatt på sin pension. Pensionsförmånerna justeras årligen enligt folkpensionsindex.

De centrala lagar som reglerar FPA:s pensionsförmåner är folkpensionslagen (568/2007), lagen om garantipension (703/2010) och lagen om frontmannapension (119/1977). Om lagändringar redogörs i bilagedelen till FPA:s statistiska årsbok.

Rätt till pensionsförmån. För rätt till folkpension och garantipension krävs att man är bosatt i Finland. Bosättning i Finland definieras i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet. En person som är bosatt i Finland har rätt till folkpension och garantipension om han bott i Finland minst tre år efter fyllda 16 år. Sjukpension kan utan krav på tre års bosättningstid beviljas den som medan han bott i Finland blivit arbetsoförmögen före 19 års ålder. Bosättningskravet gäller inte heller den som ansöker om sjukpension och som vid fyllda 16 har haft handikappbidrag för personer under 16 år.

Rätt till familjepension har efterlevande make och barn som är bosatta i Finland. Dessutom förutsätts att förmånslåtaren bodde i Finland vid sin död. För både förmånslåtaren och den efterlevande maken gäller samma krav på bosättningstid som i fråga om folkpension. Dessa krav gäller inte barn.

Fronttillägg och extra fronttillägg beviljas personer bosatta i Finland som har ett tecken som berättigar till fronttillägg. Även utomlands bosatta personer kan få fronttillägg om de har finländsk folkpension. Fronttillägg till utlandet, som betalas två gånger per år, beviljas oavsett medborgarskap utomlands bosatta personer som innehar ett tecken som berättigar till tillägget och som inte har finländsk folkpension. Rätt till barnförhöjning har pensionstagare som är bosatta i Finland och försörjer barn under 16 år som även är bosatta i Finland.

Till folk- eller familjepensionstagare som flyttar utomlands betalas pensionen i ett års tid, om pensionstagaren bott i Finland minst ett år före pensionens början. Garantipension betalas till dem som bor utomlands tillfälligt, dvs. under ett år.

Verkan av EU-lagstiftningen och avtalen om social trygghet. EU-lagstiftningen och de överenskommelser om social trygghet som Finland ingått medför avvikelser i det bosättningsbaserade pensionsskyddet. EU-bestämmelserna gäller medborgare i EU-/EES-länderna och Schweiz samt tredjelandsmedborgare som varit försäkrade i medlemsländerna och deras familjer. Den nordiska konventionen om social trygghet gäller närmast de inom EU-/EES-området bosatta nordiska medborgare som inte omfattas av EU-lagstiftningen. Bilaterala överenskommelser om social trygghet berättigar till det andra landets pensioner.

Folkpensioner och garantipension

Folkpension betalas till personer med liten eller ingen arbetspension. Folkpension betalas inte ut när arbetspensionen överskrider en viss gräns. En försäkrad kan inte ha flera folkpensioner samtidigt.

Ålderspension

Ålderspension beviljas

  • som förtida pension vid 63 eller 64 års ålder till dem som är födda före år 1962. Benämning och belopp bibehålls oförändrade när pensionstagaren fyller 65 år.
  • som egentlig ålderspension
  • vid 65 års ålder
  • vid 62 eller 64 års ålder till långtidsarbetslösa som är födda före år 1962.
  • som senarelagd pension när pensioneringen uppskjuts till efter 65 år.

Sjukpension

Sjukpension beviljas en 16–64-årig person som p.g.a. sjukdom eller funktionsnedsättning inte förmår utföra sitt sedvanliga arbete eller därmed jämförligt arbete som med beaktande av hans ålder, yrkesskicklighet och övriga omständigheter anses vara lämpligt och trygga en skälig utkomst. Vid bedömningen av rätten till pension för en person som fyllt 60 år läggs tonvikten särskilt på arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär.

Innan sjukpension beviljas utreds den sökandes förutsättningar för yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering. En person under 20 år med nedsatt funktionsförmåga får rehabiliteringspenning för unga för tid med yrkesinriktad rehabilitering.

Den som är permanent blind eller rörelsehindrad är alltid berättigad till sjukpension.

Sjukpensionen kan beviljas tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd för viss tid.

Den som beviljats sjukpension tills vidare från FPA kan, när han får arbete, på vissa villkor lämna sin pension vilande utan att förlora rätten till pension.

Sjukpensionen kan i regel börja först när personen fått sjukdagpenning i 300 vardagar. För personer som fyllt 63 år krävs emellertid inte att maximitiden uppfylls om de beviljats ålderspension från arbetspensionssystemet. Sjukpensionen övergår i ålderspension när en pensionstagare fyller 65 år.

Garantipension

Garantipension betalas till dem vars övriga finländska och utländska pensioner understiger det belopp som berättigar till minsta garantipension. Garantipension kan beviljas den som fyllt 16 år och som redan har

  • ålderspension
  • sjuk-/invalidpension
  • full sjukpension (invalidpension) eller ersättning på grund av trafikskada eller olycksfall
  • avträdelsestöd.

En invandrare som fyllt 65 år eller som fyllt 16 år och är arbetsoförmögen enligt folkpensionslagen kan ha rätt till garantipension. Garantipension beviljas inte enbart på grund av blindhet eller rörelsehinder.

Familjepensioner

Efterlevandepension

Efterlevandepension beviljas efterlevande makar som inte fyllt 65 år. Vidare förutsätts att förmånslåtaren var under 65 år när äktenskapet ingicks. En efterlevande make har rätt till pension om han/hon har eller har haft gemensamt barn med förmånslåtaren.

För andra efterlevande makar gäller som villkor att

  • han/hon fyllt 50 år vid tidpunkten för dödsfallet
  • äktenskapet hade varat minst fem år
  • äktenskapet hade ingåtts innan den efterlevande maken fyllde 50 år.

Kvinnor födda före 1.7.1950 får dock efterlevandepension på lindrigare grunder.

Pensionsgrunderna avviker från de ovan angivna ifall förmånslåtaren har avlidit före 1.7.1990.

Efterlevandepensionen utges som begynnelsepension med fast belopp för de första sex månaderna efter förmånslåtarens död och därefter som fortsättningspension, som består av ett grundbelopp och ett kompletteringsbelopp. Grundbeloppet av fortsättningspensionen betalas bara till en efterlevande make som försörjer barn under 18 år.

Familjepension betalas inte ut för samma tid som folkpension. En efterlevande make har dock rätt till begynnelsepension i den mån den överstiger folkpensionen.

En efterlevande make som fyllt 50 år kan gifta sig utan att mista efterlevandepensionen.

Barnpension

Barnpension betalas till barn under 18 år vars ena förälder eller båda föräldrar eller vårdnadshavare har avlidit. Barn som ägnar sig åt heltidsstudier eller yrkesutbildning får dock förmånen till 21 år (studiepension). Föräldralösa barn får två pensioner, en efter vardera föräldern. Barnpensionens delar är grundbeloppet som betalas till samtliga förmånstagare och kompletteringsbeloppet som beror av andra familjepensioner.

Andra pensionsförmåner

Andra pensionsförmåner från FPA är barnförhöjning, fronttillägg och extra fronttillägg. De kan även hänföra sig till andra pensioner än dem som FPA betalar.

Barnförhöjning. Barnförhöjning betalas för barn under 16 år som bor i samma hushåll som pensionstagaren. Till barnförhöjning berättigar folkpension och på anställnings- eller tjänsteförhållande baserad invalidpension, arbetslöshetspension, ålderspension och förtida ålderspension. Även fortlöpande pension för tryggheten med tanke på särskilda risker eller motsvarande ersättning baserad på arbetsoförmåga berättigar till barnförhöjning.

Fronttillägg. Fronttillägg betalas till personer som deltagit i krigen 1939–1945 och som beviljats ett tecken som berättigar till fronttillägg (frontmanna-, fronttjänst-, front- eller veterantecken) samt till personer som deltagit i minröjning 1945–1952.

Extra fronttillägg. Rätt till extra fronttillägg har de mottagare av fronttillägg som har folkpension. Extra fronttillägg betalas inte till dem som har fronttillägg på basis av deltagande i minröjning.

Fronttillägg till utlandet. Rätt till fronttillägg som betalas till utlandet har personer som deltagit i krigen 1939–1945 och som beviljats ett tecken som berättigar till fronttillägg (frontmanna-, fronttjänst-, front- eller veterantecken) samt personer som deltagit i minröjning 1945–1952.

Olika faktorers inverkan på förmånsbeloppet

Inkomstens inverkan

På folkpensionen inverkar pensionstagarens egna arbetspensioner och med dem jämförbara fortlöpande ersättningar. Pensionsinkomst räknas som inkomst till sitt fulla belopp, med undantag av s.k. begränsat inkluderbara förmåner, vissa intjänade arbetspensioner och engångsförhöjningar. Förvärvsinkomst, företagar- och kapitalinkomster eller förmögenhet påverkar inte folkpensionen.

Från garantipensionens belopp avdras personens övriga pensioner. Garantipensionen minskas inte av förvärvs- eller kapitalinkomster eller förmögenhet, och inte heller av vårdbidrag för pensionstagare, fronttillägg eller barnförhöjning. På garantipensionen görs en förtidsminskning för personer som har förtida ålderspension när garantipensionen börjar.

I samband med efterlevandepensionens kompletteringsbelopp avses med inkomst pensionstagarens pensionstida, fortlöpande inkomster (även utländska). Vid fastställande av efterlevandepensionens kompletteringsbelopp beaktas dock bara en del av arbetsinkomsten (60 %) om förmånslåtaren avlidit 1.7.1990 eller senare.

Barnpensionens kompletteringsbelopp beror av övriga familjepensioner. Barnpensionens kompletteringsbelopp beror av övriga familje- och försörjningspensioner som barnet har efter förmånslåtaren. Kompletteringsbelopp kan beviljas barn under 18 år.

Inverkan av familjeförhållanden

Familjeförhållandena inverkar på storleken av de förmåner som fastställs enligt inkomsterna, beroende på om förmånstagaren lever i ett parförhållande eller inte (äktenskap/samboförhållande eller registrerat partnerskap) eller om förmånstagaren har ett gemensamt hushåll med makan/maken eller partnern. Familjeförhållandenas inverkan på förmåner och inkomstgränser år 2017 beskrivs närmare i sammanställning 1.

Hur andra faktorer inverkar

Förtida eller uppskjutet uttag av ålderspension. Förtida ålderspension utges varaktigt minskad; förtidsavdraget, är 0,4 procent för varje månad. Senarelagd ålderspension utökas med ett uppskovstillägg, som är 0,6 procent för varje månad med vilken pensioneringen uppskjuts efter fyllda 65 år.

Pensionsavvägning enligt bosättningstid i Finland. Enligt folkpensionslagstiftningen avvägs folkpensionen och efterlevandepensionen enligt bosättningstiden i Finland. Pensionen avvägs om den sökande efter att ha fyllt 16 år varit bosatt i Finland mindre än 80 % av tiden. Avvägningskoefficienten får man genom att dividera bosättningstiden i Finland med 80 % av tiden mellan 16 års ålder och pensionens början.

När en EU-/EES-arbetstagare varit försäkrad i något annat EU-/EES-land (inkl. Schweiz) än Finland beräknas pensionen enligt EU-lagstiftningen. Om rätten till pension uppkommer enligt finsk lag beräknas pensionsbeloppet enligt både finsk lag och EU-lagstiftning, varefter det större beviljas. Om pensionsrätten uppkommer enbart enligt EU-lagstiftningen, beräknas pensionen enbart enligt EU-lagstiftningen (pro rata-pension).

Pro rata-pensionen bestäms utgående från det belopp den sökande skulle få om samtliga medlemsstaters försäkringsperioder utgjorde finsk försäkringstid. Pro rata-pensionen beräknas på detta belopp så att beloppet multipliceras med ett relationstal baserat på försäkringstiden i Finland och summan av försäkringsperioderna i medlemsstaterna. Vid beräkning av pro rata-pension avvägs även barnpension.