Förmånsbeskrivning 2018: Allmänt bostadsbidrag

Den här förmånsbeskrivningen har gjorts upp med tanke på statistikföring. Aktuell information om de olika förmånerna hittar man på www.fpa.fi.

Det allmänna bostadsbidraget regleras i lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014). Lagändringar beskrivs i bilagedelen till FPA:s statistiska årsbok.

Rätt till allmänt bostadsbidrag. Bostadsbidraget är avsett att minska boendeutgifterna för låginkomsttagare och att säkerställa en rimlig boendenivå. Det beviljas hushållsvis. Personer som bor varaktigt i samma bostad anses höra till ett och samma hushåll. En invånare som t.ex. utifrån ett hyresavtal förfogar över en del av bostaden anses bilda ett separat hushåll och kan få eget bostadsbidrag. Som ett och samma hushåll räknas alltid äkta makar, sambor, barn, föräldrar och far- och morföräldrar som bor i samma bostad.

Allmänt bostadsbidrag kan beviljas personer som bor i hyresbostad, bostadsrättsbostad, delägarbostad eller ägarbostad. Man kan få bidrag för en underhyresbostad, och även bidragstagaren kan ha underhyresgäster. Bostaden måste vara avsedd att användas som bostad för permanent bruk och vara belägen i Finland.

Allmänt bostadsbidrag beviljas inte hushåll där en medlem har bostadsbidrag för pensionstagare. En- eller tvåpersonershushåll (makar eller sambor) har inte rätt till allmänt bostadsbidrag, om en medlem av hushållet har rätt till bostadsbidrag för pensionstagare.

Studerande omfattas i regel av det allmänna bostadsbidraget. De som studerar och bor utomlands eller på Åland får studiestödets bostadstillägg.

Behovet av bostadsbidrag bedöms enligt hushållsmedlemmarnas boendeutgifter och totala inkomster.

Bostadsbidragets belopp. Bostadsbidraget är 80 % av de skäliga boendeutgifter som överstiger bassjälvrisken. Bassjälvriskens storlek bestäms enligt hushållets inkomster och antalet vuxna och barn som hör till hushållet. Hushåll med inkomster som berättigar till fullt bostadsbidrag har ingen bassjälvrisk.

År 2018 bestämdes bassjälvrisken enligt följande formel:

0,42 x [T - (597 + 99 x A + 221 x L)]

T = hushållets sammanlagda inkomster

A = antalet vuxna

L = antalet barn

Bassjälvriskens standardbelopp (597, 99 och 221 euro) justeras årligen enligt folkpensionsindex.

Bostadsbidraget justeras minst en gång om året. Mitt under årsperioden justeras det om hushållets månadsinkomster eller boendeutgifter ändras avsevärt, om antalet medlemmar i hushållet eller hushållets sammansättning ändras varaktigt eller om en underhyresgäst flyttar in i eller ut ur bostaden. Det gäller även i samband med byte av bostad.

Boendeutgifter. För hushållets boendeutgifter finns det lagstadgade maximibelopp enligt vilka boendeutgifterna högst kan beaktas. 

På de maximala boendeutgifterna inverkar hushållets storlek och i vilken kommun bostaden finns. Behovet av extra utrymme för personer med svår funktionsnedsättning beaktas då de maximala boendeutgifterna fastställs.

Som boendeutgifter godkänns hyra, underhålls- och finansieringsvederlag, separata vattenavgifter och uppvärmningskostnader, underhållsutgifter för eget egnahemshus samt en del av de månatliga räntorna på personliga bostadslån.

De maximala boendeutgifterna för hyresbostäder justeras årligen enligt levnadskostnadsindex. Normbeloppen för vattenavgifter och uppvärmningskostnader samt för underhållsutgifter för egnahemshus justeras årligen enligt folkpensionsindex.

Inkomsternas inverkan. Beviljandet av bostadsbidrag förutsätter att hushållets sammanlagda fortlöpande bruttomånadsinkomster inte överstiger det belopp som fastställs utifrån bassjälvrisken och de boendeutgifter som ska beaktas. Vissa sociala förmåner räknas emellertid inte som inkomst. Från varje hushållsmedlems löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av jordbruk görs ett förvärvsinkomstavdrag på 300 euro innan bostadsbidraget beräknas.

Det allmänna bostadsbidraget är en skattefri förmån.