Forskningsprojekt

Ämnesområden för forskningen vid FPA är systemet för tryggande av försörjningen, som handhas av FPA, FPA:s egen verksamhet, sjukförmåner och rehabilitering. I det följande presenteras i korthet våra mest centrala forskningsprojekt enligt ämnesområde.

Familjeförmåner

Arbetsmarknaden och tryggandet av försörjningen

Pension

Privata läkar- och tandläkartjänster

Läkemedel

Sjukdagpenningar

Rehabilitering och arbetsförmåga

FPA:s tjänster och verksamhet samt verkställandet av den sociala tryggheten

Systemet för social trygghet

Sjukförsäkringssystemet

Systemet för tryggande av försörjningen

FAMILJEFÖRMÅNER

Projekt om barnfamiljer

Projektet fokuserar på mödrar som fött barn på 2000-talet och deras familjer. Stommen i forskningsmaterialet utgörs av ett urval på 60 procent av de mödrar som fött barn åren 1999–2009. Materialets datainnehåll omfattar FPA-förmåner, förmånsperioder samt bakgrundsuppgifter från Statistikcentralens arbetskraftsforskning. Motsvarande uppgifter går att få om mödrarnas partners.  Det representativa forskningsmaterialet utnyttjas för såväl tvärsnittsstudier som longitudinella studier. Som längst kan man följa med samma barnfamiljer i 10–11 år.

Syftet med forskningsprojektet är att 1) producera information om kopplingarna mellan de familjeledighetsreformer som gjorts, fördelningen av familjeledigheten föräldrarna emellan samt mödrarnas och fädernas situation på arbetsmarknaden, 2) producera närmare information särskilt om sådana barnfamiljer som det inte forskats i så mycket tidigare eller som det i praktiken varit omöjligt att undersöka på grund av små material samt 3) granska hur företagens bakgrundsegenskaper förklarar hur familjeledigheter och avlönade ledigheter tas ut.

Publikationer i anslutning till projektet:

Arbetspapper:

Artiklar och texter med anknytning till projektet som publicerats i vetenskapliga och andra tidskrifter:

Samarbetspartner: Statistikcentralen, Aktuarie- och statistikavdelningen vid FPA, Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Statens ekonomiska forskningscentral (VATT)

Närmare information: Miia Saarikallio-Torp, tfn 020 634 1968, fornamn.efternamn@fpa.fi

Befolkningsundersökning om familjeledigheter (Perhevapaat 2013)

Projektet undersöker hur småbarnsföräldrar använder familjeledigheterna. Syftet är att utreda föräldrarnas erfarenheter av och synpunkter på föräldraledigheterna och vårdledigheten, hur papporna använder familjeledigheterna och hur familjerna kombinerar arbetsliv och familjeliv.

Forskningsmaterialet samlades in genom en webbenkät riktad till de föräldrar som fått barn 2011. Respondenterna valdes i FPA:s register och materialet samlades in på hösten 2013. Uppgifterna från enkäten kompletteras med uppgifter från FPA:s register.

Studien följer upp den enkät som genomfördes 2006 och utförs i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd.

Vid sidan av befolkningsundersökningen genomfördes två separata, riktade enkäter. En enkät för flerlingsfamiljer riktades till mammor med tvillingar och trillingar födda 2011 och en enkät riktades till unga mammor under 22 år, med barn födda 2011. Separata rapporter kommer att publiceras om enkäterna för flerlingsfamiljer och unga mammor.

Utredningen om familjeledigheterna kan läsas på THL:s webbplats: Perhevapaat, talouskriisi ja sukupuolten tasa-arvo   

Av forskarna vid FPA deltog Miia Saarikallio-Torp, Ella Sihvonen, Hanna-Mari Heinonen, Karoliina Koskenvuo och Anneli Miettinen i projektet.

Publikation:

Närmare information: Miia Saarikallio-Torp, tfn 020 634 1968, fornamn.efternamn@fpa.fi

Barnomsorgen bland barnfamiljer i Helsingfors på 2010-talet (HELA)

Vi känner till hur barnen vårdas i de familjer som utnyttjar någon av FPA:s familjeledighetsförmåner. Däremot finns ingen statistik om hur tjänsterna inom småbarnspedagogiken utnyttjas på individnivå och familjenivå. Hur många familjer använder tjänster inom småbarnspedagogik, hur inverkar familjeformen på familjernas val och hur ser vårdprocesserna ut innan barnen börjar grundskolan? Hur påverkas familjens val om barnet eller föräldrarna är sjuka under en längre tid? Hur ordnar familjerna vården av barnen när flera barn föds, i fall av arbetslöshet och vid deltidsarbete antingen av eget val eller i brist på heltidsarbete?

Forskningsprojektet HELA försöker besvara bland annat de här frågorna. Den första uppgiften är att bygga upp ett forskningsunderlag för att – för första gången – på längre sikt kunna utnyttja data om såväl hur tjänsterna inom småbarnspedagogik utnyttjas som vilka andra lösningar barnfamiljerna valt för barnomsorgen.

Forskningsunderlaget byggs upp genom att individuella uppgifter från Helsingfors stads barnomsorgsverk om barn i dagvård 2008–2015 kombineras med uppgifter om alla stadens barnfamiljer. Materialet uppdateras under projekttiden fram till 2017. Dessutom kombineras materialet med uppgifter om barnfamiljernas familjeledighetsförmåner från FPA, deras övriga inkomster, inkomstöverföringar och arbetslöshetsperioder.

Publikationer i anslutning till projektet:

Projektet har genomförts i samarbete mellan FPA:s forskningsenhet, Helsingfors stads faktacentral och Barnomsorgsverket. Undersökningen ingår i konsortieprojekten ’Eriarvoisuuden torjuminen niukkuuden aikana’ (Tackling Inequalities in Time of Austerity) (TITA) och Work, Inequality and Public Policy (WIP), som beviljats finansiering av Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi.

Av forskarna vid FPA deltar Anita Haataja, Karoliina Koskenvuo, Maria Valaste och Miia Saarikallio-Torp i projektet, och från Helsingfors stads faktacentral deltar Sanna Ranto och Hanna Ahlgren-Leinvuo.

Kontaktuppgifter vid FPA: fornamn.efternamn@fpa.fi och vid Helsingfors stads faktacentral: fornamn.efternamn@hel.fi.

Enkät om moderskapsförpackningen och familjeledigheter

Sedan 1999 har FPA med olika enkäter utrett vilka praktiska erfarenheter moderskapsförpackningens mottagare har av den. Den enkät om moderskapsförpackningen och familjeledigheter som genomfördes 2017 är den tionde undersökningen om detta ämne. 

Med undersökningen, som omfattar familjer som fått moderskapsförpackningar 2015 och 2016, tar man reda på familjernas erfarenheter och vilken deras bedömning är av hur nödvändiga produkterna är och vilken kvalitet de har. Samtidigt samlar man in föräldrarnas önskemål om hur förpackningen kunde utvecklas. Genom enkäten utreds också mammornas åsikter om de alternativa modeller för en reform av familjeledighetssystemet som har diskuterats de senaste åren.

Studien grundar sig på det enkätmaterial som samlades in i elektronisk form i april 2017. Enkäten besvarades av 855 mammor (36 % av dem som fått enkäten). Resultaten gällande moderskapsförpackningen har rapporterats direkt till FPA:s familjeförmånsgrupp, som utnyttjar dem för att utveckla moderskapsförpackningen.  

En redogörelse (på finska) för resultaten gällande en reform av familjeledigheterna finns på FPA:s Forskningsblogg, och närmare resultat rapporteras senare.

Enkätresultaten:

Hanna-Mari Heinonen och Miia Saarikallio-Torp: Perhevapaamallit äitien puntarissa  
Hanna-Mari Heinonen:  Äitiyspakkauskyselyn tuloksia

Tidigare publikationer:

Piia Bogdanoff och Ulla Hämäläinen: Bodyt, potkarit ja perhevapaat. Äitiyspakkauskyselyn tuloksia  

Närmare information: Hanna-Mari Heinonen, fornamn.efternamn@fpa.fi

ARBETSMARKNADEN OCH TRYGGANDET AV FÖRSÖRJNINGEN

Utkomststöd och boendekostnader

Syftet med undersökningen är att producera nya forskningsrön om mottagarna av grundläggande utkomststöd, särskilt om deras boende och arbete, som stöd för beslutsfattandet. Vidare gör vi en bedömning av hur tidsenligt och ändamålsenligt utkomststödssystemet är. Projektet är indelat i fyra delprojekt med följande teman: 1) Mottagare av utkomststöd, 2) Boendekostnader, 3) Kombinering av utkomststöd och arbete och 4) Utvärdering av utkomststödssystemet. Undersökningen är ett projekt inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (VNTEAS), vars syfte är att producera information som stöd för beslutsfattandet.

Samarbetspartner: Statens ekonomiska forskningscentral VATT och läroämnet samhällspolitik vid Helsingfors universitet

Tidsschema: 2/2018–2/2019

Närmare information: Signe Jauhiainen, fornamn.efternamn@fpa.fi

Undersökning om mottagare av bostadsbidrag och effekterna av ändringar i stödsystemet

Syftet med undersökningen är att erbjuda ny forskningsbaserad kunskap som underlag för beslutsfattande. I undersökningen studeras mottagare av bostadsbidrag, deras inkomster och boendeutgifter, utvecklingen av boendeutgifterna samt effekterna av förändringar i bostadsbidraget. En fråga som granskas särskilt är bostadsbidragsperiodernas längd och personer som haft bostadsbidrag länge.

Den forskningsbaserade kunskapen om systemet med stöd för boende utvidgas med en litteraturöversikt över stödsystemen för boende i andra länder. Stödsystemen måste granskas också som en del av landets bostadsmarknad och socialförsäkringssystem. Undersökningen omfattar också intervjuer med de största hyresvärdarna. Med intervjuerna utreds hyresvärdarnas synpunkter på bostadsbidraget.

Genom undersökningen utreds också om de studerandes boende förändras till följd av att de överförs till det allmänna bostadsbidraget. När de studerande börjar omfattas av det allmänna bostadsbidraget 1.8.2017 får en del av dem ett högre bidrag, medan andra blir utan. De förändringar som undersöks är valet av bostad, boendeutgifterna och bytet av bostad.

I undersökningen används registeruppgifter på individnivå för åren 2013–2016 gällande hushåll som haft bostadsbidrag. Undersökningsmaterialet omfattar uppgifter om faktorer som påverkar bostadsbidraget, såsom boendeutgifter, inkomster och hushållets storlek. Därtill används uppgifter om boendeformen och om olika bakgrundsfaktorer som beskriver hushållet. Undersökningsmaterialet analyseras med statistiska metoder.

Tidsschema: 5/2017–5/2019

Kontaktperson: Signe Jauhiainen, fornamn.efternamn@fpa.fi

Hur mår mottagare av FPA:s arbetslöshetsförmåner i Finland 2017 – en telefonintervjuundersökning

Forskningen vid FPA utför i januari 2017 en telefonintervjuundersökning  i samarbete med Taloustutkimus Oy. De som intervjuas är personer som har arbetslöshetsförmåner från FPA. Genom undersökningen samlas uppgifter in om deras välbefinnande i Finland 2017.

FPA:s direktör för samhällsrelationer, professor Olli Kangas, ansvarar för undersökningen. Förutom honom medverkar forskningsprofessor Annamari Tuulio-Henriksson och ledande forskare Minna Ylikännö från en forskningsgrupp vid FPA. Samarbetspartner i undersökningen är Föreningen för Mental Hälsa i Finland.

Genom slumpmässigt urval har 1 000 personer som hade arbetslöshetsförmåner från FPA i november 2016 valts ut för undersökningen. Det är frivilligt att delta i undersökningen och man kan tacka nej till att bli intervjuad utan att det påverkar den service man får av FPA.

All information som ska användas i undersökningen fås per telefon av dem som intervjuas. De som utför undersökningen har inga uppgifter om dem som deltar i undersökningen. De vet inte vilka de personer som deltar i undersökningen är eller vilka förmåner de har fått från FPA. De får endast svaren på intervjufrågorna, utan personernas namn eller andra identifikationsuppgifter.  Det går inte att känna igen enskilda personer i det numeriska undersökningsmaterial som uppkommer och inte att kombinera uppgifter gällande dem med personliga registeruppgifter hos FPA. 

Vid intervjun få deltagarna besvara frågor om sitt välbefinnande, sin hälsa, sin försörjning och hur nöjda de är i fråga om olika delområden av livet. Undersökningsresultaten kommer att ges vid spridning och de kan utnyttjas bland annat vid arbetskraftspolitiskt beslutsfattande och när man planerar ändringar i tryggandet av försörjningen under tid av arbetslöshet. 

Samarbetspartner: Föreningen för Mental Hälsa i Finland

Närmare information: Minna Ylikännö, fornamn.efternamn@fpa.fi

PENSIONER

Tiden före sjukpensionering

Denna studie är gemensam för Pensionsskyddscentralen och FPA och har som syfte att undersöka faktorer som inverkar på sjukpensionering. Med tanke på förståelsen av sjukpensioneringsprocessen och de åtgärder som förebygger sjukpensionering är det viktigt att även undersöka olika kanaler och mekanismer i systemen för social trygghet som leder till att personer sjukpensioneras. Ett särskilt syfte är att finna sådana faser i processen som infaller före sjukpensioneringen där man kunde styra processen tillbaka mot arbetslivet. Studien producerar aktuell registerbaserad information om de faktorer som påverkar arbetstagarnas möjligheter att återfå arbetsförmågan och underlättar det för dem att återgå till arbetet efter sjukfrånvaro. I studien undersöks hälsotillstånd, arbetslöshet, sjukfrånvaro samt pensions- och rehabiliteringsbeslut som föregått sjukpensioneringen. Som forskningsmaterial används omfattande uppgifter ur olika register om den del av befolkningen som är i arbetsför ålder.

Samarbetspartner: Pensionsskyddscentralen

Närmare information: Jenni Blomgren, tfn 020 634 1893, fornamn.efternamn@fpa.fi

Projektet Eläketurvan suunta

Projektet Eläketurvan suunta har som mål att producera aktuell ny information om hur pensionsskyddet verkställs, hur det räcker till och hur det utvecklas i olika grupper såsom kvinnor och män, personer i olika åldrar, pensionstagare med minimipension, pensionstagare med familjepension och arbetsoförmögna. Även medborgarnas synpunkter på ett bra och rättvist pensionssystem och på pensionsreformen 2017 undersöks.

Den befolkningsundersökning som genomförs inom ramen för projektet utnyttjar frågor om åsikter och attityder gällande pensionsskyddet i undersökningen ISEA (International Survey of Economic Attitudes) från 1994 för att jämföra vilka förändringar som skett i finländarnas åsikter och attityder under två årtionden. Undersökningen gällande pensionsreformen 2017 genomförs i samarbete med Pensionsskyddscentralen.

Projektet genomförs under tiden 1.9.2015–31.12.2018.

Närmare information: Ilpo Airio, tfn. 020 634 1954 och Karoliina Koskenvuo, tfn 020 634 1355, fornamn.efternamn@fpa.fi

Familjepensionernas välfärdseffekter

Projektet undersöker familjepensionernas betydelse för utkomsten och hälsan, och därigenom hurdana risker de föreslagna ändringarna i familjepensionerna kan medföra. Dessutom analyseras medborgarnas åsikter om familjepensionsskyddet genom att man utnyttjar frågorna om efterlevandepension i det enkätmaterial som färdigställdes våren 2016 (enkätmaterialet har samlats in i samarbete med projektet Eläketurvan suunta).

Projektet genomfördes under tiden 25.3.2014–31.12.2017.

Närmare information: Karoliina Koskenvuo, tfn 020 634 1355, fornamn.efternamn@fpa.fi

PRIVATA LÄKAR- OCH TANDLÄKARTJÄNSTER

Nya verksamhetsmodeller inom tandvården

Detta forskningsprojekt består av tre delstudier, där man i den första studien utvärderar resultaten av ett partnerprojekt mellan den privata och den kommunala tandvården. I studien följer man med hur patienterna använder sig av tjänsterna inom den privata sektorn samt vårdåtgärder och kostnader för dessa. Vårdåtgärderna för patienterna inom partnerprojektet samt kostnaderna jämförs med vårdåtgärderna och vårdbesöken för de övriga patienterna inom den privata sektorn.

Målet med den andra delstudien är att utvärdera olika företags verksamhet på tandvårdsmarknaden och se hur förändringarna på marknaden inverkar på de vårdåtgärder som utförts på patienterna samt på vårdpraxisen och användningsfrekvensen. I den tredje studien utvärderas hur försöket med servicesedlar påverkar sjukvårdsersättningarna för tandvård och serviceproducenternas prissättning. Som exempel används Helsingfors.

I studierna använder man FPA:s sjukvårdsersättningsregister 2008–2015 som forskningsmaterial och materialet analyseras med lämpliga statistiska metoder.

Närmare information: Hennamari Mikkola, tfn 020 634 1890, fornamn.efternamn@fpa.fi och Merja Komu, tfn 020 634 1959, fornamn.efternamn@fpa.fi

LÄKEMEDEL

Hur en ändring i rätten till specialersättning för läkemedel vid typ 2-diabetes inverkat på användningen av diabetesläkemedel och utkomststöd

Rätten till specialersättning för läkemedel avsedda för typ 2-diabetes ändrades i början av 2017 från den högre ersättningsklassen (100 %) till den lägre ersättningsklassen (65 %).

Syftet med denna undersökning är att utreda hur ändringen av rätten till specialersättning för diabetesläkemedel har inverkat på hur patienter med typ 2-diabetes använder läkemedel. Ett annat syfte är att granska hur den andel av läkemedelsbehandlingar för personer med diabetes typ 2 som betalas med utkomststöd har utvecklats efter ändringen 2017 och om den här utvecklingen avviker från utvecklingen gällande de läkemedelsbehandlingar som betalas med utkomststöd för lämpliga jämförelsegruppers del.

Närmare information: Hanna Rättö, tfn 020 634 1980, fornamn.efternamn@fpa.fi

Systemet för läkemedelsersättning och utkomststödet

Det har inte funnits täckande information på riksnivå om läkemedel som betalats med utkomststöd innan utbetalningen av det grundläggande utkomststödet överfördes till FPA i början av 2017. I den här studien utreds kostnaderna för läkemedelsbehandlingar som betalats med utkomststöd och vilka slags läkemedelsbehandlingar och preparat stödet används till. Vidare undersöks hur utgifter för läkemedel påverkar behovet av grundläggande utkomststöd och hur överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA har inverkat på den mängd läkemedel som betalas med utkomststöd och på utbudet. Projektet genomförs åren 2018–2021.

Närmare information: Heini Kari, fornamn.efternamn@fpa.fi

Närståendevård och användningen av läkemedel

I studien undersöker man närståendevårdares läkemedelsanvändning utifrån uppgifter i FPA:s register över läkemedelsersättningar. I delstudie 1 undersöker man närståendevårdares och vårdbehövandes inköp av psykofarmaka i Uleåborg år 2013 och i delstudie 2 närvårdares läkemedelsinköp i hela Finland. 

Närmare information: Päivi Tillman, tfn 020 634 1927

Systemet för läkemedelsersättningar – utvärdering av utvecklings- och sparåtgärder

Enligt regeringsprogrammet ska 134 miljoner euro sparas i läkemedelsersättningarna 2017 utöver de sparåtgärder som tidigare trätt i kraft. Detta utvecklingsprojekt utvärderar de föreslagna sparåtgärderna som stöd för beslutsfattandet, utvecklar det befintliga simuleringsverktyget och producerar information som kan utnyttjas i den fortsatta utvecklingen av systemet med läkemedelsersättningar. Projektet genomförs 2016–2018.

Närmare information: Jaana Martikainen, fornamn.efternamn@fpa.fi

Uppföljning av ändringarna i läkemedelsersättningarna 2016

Vid ingången av 2016 gjordes flera ändringar i systemet för läkemedelsersättningar i syfte att sänka utgifterna (RP 330/2014 rd, RP 106/2015 rd, RP 128/2015 rd). Patientens egenavgift påverkades av att en årlig initialsjälvrisk infördes och grundersättningen och de fasta självriskerna höjdes. Undersökningens syfte är att utvärdera hur de ändringar i systemet för läkemedelsersättningar som trädde i kraft 2016 påverkar patienternas självrisker, köpbeteendet och läkemedelsersättningarna från sjukförsäkringen. Ändringarna analyseras både på ett allmänt plan ur sjukförsäkringens och patienternas synvinkel och närmare per patient- och befolkningsgrupp enligt uppgifter om specialersättningsrättigheter samt socioekonomiska och demografiska faktorer. Undersökningen har också som syfte att producera uppgifter som kan jämföras med resultaten från förhandssimuleringarna för att utveckla och validera metoden.

Undersökningen ansluter sig till konsortieprojektet TITA (delprojekt WP3.4) som samordnas av Åbo universitet, finansieras av rådet för strategisk forskning och har som mål att utvärdera den år 2016 införda initialsjälvriskens effekter per patientgrupp enligt sociodemografiska faktorer.

Närmare information: Katri Aaltonen, fornamn.efternamn@kela.fi.

Orsaker till ökningen i kostnaderna för receptbelagda läkemedel

Under de senaste årtiondena har kostnaderna för receptbelagda läkemedel stigit kontinuerligt i Finland. Studiens syfte är att analysera de faktorer som bidrar till kostnadsökningen inom olika läkemedelsgrupper under åren 1998-2005. Preliminärt ingår bl.a. antidepressiva och antipsykotiska läkemedel, läkemedel mot infektioner samt antiinflammatoriska läkemedel i analysen. Justeringar görs och fler läkemedelsgrupper tas med efter behov. Forskningsmaterialet hämtas från FPA:s receptdatabas och registret över läkarspecialiteter.

Studien inleddes 2006. Artiklar publiceras efter hand som studien framskrider.

Samarbetspartner: IT-avdelningen vid FPA.

Närmare information: Hanna Koskinen, tel. 020 634 1902, fornamn.efternamn@kela.fi

Referensprissystemets och de stegvis sjunkande prisernas inverkan på priserna på generiska läkemedel

En ökad användning av generiska läkemedelspreparat och en hårdare priskonkurrens är vanliga medel för att kontrollera stigande läkemedelskostnader. I Finland, liksom i de flesta andra EU-länder, har man försökt sänka priserna på generiska läkemedel indirekt med hjälp av generisk substitution och ett referensprissystem. Österrike är ett exempel på ett land där de generiska läkemedlens priser styrs direkt. I Österrike ska priset på det första generiska preparatet vara minst 48 % längre än originalpreparatets, och priset på det andra generiska preparatet 15 % lägre än det första preparatets.

Undersökningen jämför antalet generiska preparat och priserna på generiska preparat och originalpreparat i Finland och i Österrike. Den genomförs i samarbete med enheten WHO Collaborating Centre for Pharmaceutical Pricing and Reimbursement Policies i Wien.

Närmare information: Jaana Martikainen, fornamn.efternamn@fpa.fi

Användningen av ADHD-läkemedel i Norden

År 2007 varierade användningen av ADHD-läkemedel betydligt mellan de nordiska länderna. I Finland användes läkemedlen minst. I de länder där ADHD-läkemedel användes minst ser användningen enligt preliminära uppgifter dock ut att ha ökat snabbt under de senaste åren. Syftet med undersökningen är att jämföra hur och i vilken omfattning ADHD-läkemedel användes i de nordiska länderna 2007–2012. Undersökningen är ett samarbete mellan FPA, norska Folkehelseinstituttet, Syddansk Universitet, Islands Universitet och Karolinska Institutet.

Närmare information: Jaana Martikainen, fornamn.efternamn@fpa.fi

Läkemedelskostnaderna vid integreringen av social- och hälsovården – fallet Eksote

Undersökningen utreder hur läkemedelsutgifterna och hälso- och sjukvårdskostnaderna i Södra Karelens social- och hälsovårdsområde (Eksote) påverkas när social- och hälsovården integreras och ansvaret för att anordna tjänsterna överförs till ett område som är större än kommunen. Undersökningen uppskattar också läkemedelskostnaderna i olika befolkningsgrupper som använder social- och hälsovårdstjänster och hur läkemedelsutgifterna i olika användargrupper skulle påverkas om ansvaret för läkemedelskostnaderna överfördes till social- och hälsovårdsområdet.

Undersökningen anknyter till arbetet i Social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp som granskar finansieringen via flera kanaler inom hälso- och sjukvården.

Närmare information: Leena K. Saastamoinen, tfn 020 634 1972 fornamn.k.efternamn@fpa.fi

Långvarig användning av lugnande medel och sömnmedel i Finland

Lugnande medel och sömnmedel hör till de mest använda läkemedlen i Finland. Enligt riktlinjerna för vård och behandling ska dessa läkemedel enbart användas i några veckor på grund av deras skadeverkningar. Trots detta är det vanligt att de används under lång tid. Den här registerstudien granskar hur den långvariga användningen av lugnande medel och sömnmedel har utvecklats i Finland samt faktorer som har samband med långvarig användning.

Projektet genomförs som ett gemensamt forskningsprojekt för Åbo universitetscentralsjukhus, forskningen vid FPA, Åbo och Helsingfors universitet samt Niuvanniemi sjukhus. Som underlag används flera av FPA:s centrala förmånsregister och registeruppgifter från andra personuppgiftsansvariga.

Av forskarna vid FPA deltar Leena Saastamoinen, Annamari Tuulio-Henriksson och Terhi Kurko i projektet.

Närmare information: Terhi Kurko, tfn  020 634 0726, fornamn.efternamn@fpa.fi

Medborgarnas erfarenheter och attityder gällande systemet för läkemedelsersättningar och de sparåtgärder som riktas mot läkemedelsersättningarna

Under de senaste åren har läkemedelsersättningarna flera gånger skurits ner av sparsamhetsskäl och de flesta sparåtgärder som genomförts har inverkat höjande på självriskerna. År 2016 infördes en årlig initialsjälvrisk som gäller vuxna läkemedelsanvändare och vid ingången av 2017 sänktes ersättningsnivån för läkemedel för behandling av typ 2-diabetes. Vid sidan av inbesparingarna har man också diskuterat läkemedelsersättningssystemets uppbyggnad och de grunder utifrån vilka läkemedelsbehandlingar prioriteras och ersättningar riktas till olika befolknings- och patientgrupper. Det har likväl inte funnits omfattande forskningsbaserad kunskap om medborgarnas åsikter som underlag för beslutsfattandet. Ett syfte med undersökningen är att ta reda på medborgarnas åsikter och erfarenheter angående det system med ersättning för läkemedelskostnader som FPA handhar och självriskandelarna för läkemedel. Det andra syftet med undersökningen är att ta reda på hur befolkningens attityder och deras erfarenheter av systemet för läkemedelsersättningar och självriskandelarna för läkemedel har förändrats från 2015 till 2017. Undersökningen bygger på enkätmaterial som har samlats in av Fimea åren 2015 och 2017. 

Närmare information: Katri Aaltonen, tfn 020 634 1941, fornamn.efternamn@fpa.fi

Mikrosimulering av systemet för läkemedelsersättningar

Mikrosimulering används allmänt vid beredningen av ändringar i olika socialförsäkringsförmåner och i lagstiftningen. Vid FPA har man utvecklat en mikrosimuleringsmetod för modellering av systemet för läkemedelsersättningar. Metoden har i samband med beredningen av många lagändringar använts vid bedömningen av effekterna av ändringar i läkemedelsersättningssystemet. Syftet med projektet är att underhålla, uppdatera och utveckla simuleringsmetoden.

Närmare information: Katri Aaltonen, tfn 020 634 1941, fornamn.efternamn@fpa.fi

SJUKDAGPENNING

Sjukdagpenningen som en del av social- och hälsovårdssystemet

Syftet med studien är att utreda sjukdagpenningens betydelse inom social- och hälsovårdssystemet i Finland och dess andel av kostnaderna. Studien granskar regionala skillnader i antalet mottagare av sjukdagpenning samt sjukdagpenningsperiodernas längd och kostnaderna för dem som en del av social- och hälsovårdssystemet. Studien utreder också hur de personer som har sjukdagpenning anlitar social- och hälsovårdstjänster i jämförelse med den övriga befolkningen i arbetsför ålder och vilka tjänster som anlitas mest samt hur de totala kostnaderna för social- och hälsovård uppkommer när det gäller dessa grupper. 

Närmare information: Jenni Blomgren, tfn 020 634 1893, fornamn.efternamn@fpa.fi

REHABILITERING OCH ARBETSFÖRMÅGA

Avslag på ansökan om FPA-rehabilitering 2005–2017

Beviljanden och avslag på ansökningar om rehabilitering statistikförs enligt lagstadgad rehabiliteringsgrund och enligt sjukdomsdiagnosen i ansökan, men det finns knappt om närmare uppgifter om antalet beviljanden och avslag och om hur dessa andelar förändrats samt om personer som har fått avslagsbeslut i jämförelse med personer som har beviljats rehabilitering. Syftet med den här undersökningen är att studera utvecklingen gällande beviljande eller avslag på rehabiliteringsansökningar 2005–2017 och att ta fram evidensbaserad kunskap om avgöranden som leder till avslag på FPA-rehabilitering och om personer som har fått avslagsbeslut i jämförelse med personer som har beviljats rehabilitering.

Närmare information: Hanna Rättö, tfn 020 6341980, fornamn.efternamn@fpa.fi

Projektet Muutos – förändringar i rehabiliteringen samt följderna för klienterna

Projektet undersöker hurdana effekter och följder ändringar i FPA:s rehabiliteringstjänster har haft för klienterna. Projektet består av flera delstudier inriktade på olika typer av rehabiliteringsformer eller rehabiliteringsförmåner. Reformerna har genomförts på grund av lagändringar eller som resultat av utvecklingsarbete. Undersökningen gäller genomförandet av rehabiliteringstjänster efter att tjänstens eller förmånens innehåll, eller förfarandet eller villkoren i anknytning till den, har förändrats eller en helt ny tjänst införts. Undersökningen är särskilt inriktad på klientens perspektiv: är rehabiliteringen ändamålsenlig och tidpunkten den rätta ur rehabiliteringsklientens synvinkel? Syftet är att producera information som kan tillämpas i utvecklingen och styrningen av rehabiliteringen för att säkerställa att den är effektiv.

Projektet genomförs 1.5.2015–31.12.2019. Det finansieras med medel för utvecklingsverksamheten enligt 12 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner och samordnas av FPA:s forskningsgrupp.

Närmare information: Riitta Seppänen-Järvelä, fornamn.efternamn@kela.fi.

Läs mer

Utvärdering av den multidisciplinära neuropsykiatriska familjerehabiliteringen

Folkpensionsanstalten (FPA) ansvarar för barnfamiljernas välbefinnande genom att komplettera den offentliga hälso- och sjukvårdens servicesystem. När det gäller psykiska störningar och beteendestörningar hos barn och unga (5–15-åringar) är det FPA:s uppgift att utveckla och forska i den multidisciplinära familjerehabiliteringen.

Åren 2010–2018 pågår FPA:s utvecklingsprojekt för multidisciplinär familjerehabilitering (rehabiliteringsprogrammet LAKU) och  familjerehabilitering per distans (Etä-LAKU). Det multidisciplinära rehabiliteringsarbetet är avsett för familjer där ett barn i åldern 5–12 år har diagnostiserats med en neuropsykiatrisk störning och eventuellt också andra samtidiga psykiska störningar och beteendestörningar.

Familjerehabiliteringen har som mål att stödja barnets uppväxt och utveckling samt en fungerande vardag hemma, på daghemmet, i skolan och i kamratkretsen med hjälp av metoder som lämpar sig för ålders- och målgruppen. I den enskilda familjen är målet att stärka föräldrarnas resurser och stödja den ömsesidiga växelverkan mellan familjemedlemmarna med hjälp av familjeterapeutiska metoder. Familjerehabiliteringsprocessen pågår 1–2 år.

Undersökningens mål är att utvärdera den multidisciplinära familjerehabiliteringens acceptans och lämplighet för målgruppen samt familjerehabiliteringens inverkan på barnets och föräldrarnas välbefinnande. Undersökningen är registrerad i ett offentligt forskningsregister. En slutrapport publiceras hösten 2018 i forskningsgruppens publikationsserie. Forskningsresultaten kommer dessutom att rapporteras i medicinska, socialmedicinska och vårdvetenskapliga inhemska och internationella kollegialt granskade publikationer.

Samarbetspartner: FPA:s rehabiliteringsgrupp, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt/ÅUCS, Åbo universitet

Närmare information: Miika Vuori, tfn 020 634 1500, fornamn.efternamn@fpa.fi

Förmåner vid arbetsoförmåga och rehabiliteringsförmåner för unga

Projektet har som mål att producera information om hur användningen av förmåner vid arbetsoförmåga och rehabiliteringsförmåner utvecklats bland unga, om förmåner för unga vid yrkesinriktad rehabilitering och om ändringar som gäller förmånerna. Dessutom granskas olika kanaler för sjukpensionering, bakgrundsfaktorer hos de unga som ansökt om/beviljats förmåner baserade på sjukdom samt hur deras situation ser ut efteråt.

Projektet genomförs under tiden 1.9.2013–31.12.2019.

Närmare information: Karoliina Koskenvuo, tfn 020 6341355, fornamn.efternamn@fpa.fi

FPA:s rehabilitering ”Min egen väg” som stöd för studie- och arbetslivsberedskapen hos unga vuxna med neuropsykiatriska störningar

FPA startade projektet Min egen väg 2015 med målet att utveckla en modell för individuell rehabilitering och grupprehabilitering för unga vuxna med neuropsykiatriska störningar. Målgruppen är unga vuxna i åldern 18–38 år med diagnosen Aspergers syndrom eller aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (ADHD).

Målet med rehabiliteringen Min egen väg är att stärka och utveckla studieberedskapen och arbetslivsfärdigheterna hos unga vuxna med neuropsykiatriska störningar och hjälpa dem hantera sin vardag. De sociala färdigheterna tränas bland annat i vardagliga miljöer som hemmet, skolan och arbetsplatsen. Rehabiliteringen pågår i 1,5 år och genomförs i en multidisciplinär arbetsgrupp som också inkluderar en arbetstränare som fungerar som specialarbetare samt en arbetslivsexpert. Projektet bidrar till att uppfylla samhällsgarantin som ska hjälpa unga hitta en utbildningsplats eller ett arbete och förebygga marginalisering och utdragen arbetslöshet.

Institutet för hälsa och välfärd genomför tillsammans med FPA:s forskningsgrupp en utvärderingsstudie i anslutning till projektet. Studien genomförs med fokus på utveckling och effektivitet. Med tanke på utvecklingsarbetet samlas information om hur klienterna söker sig till rehabiliteringen, hur rehabiliteringen i grupp realiseras, hur rehabiliteringen integreras i vardagen och hur rehabiliteringsklienterna motiveras. De metoder som används är observation och andra kvalitativa forskningsmetoder. Information om rehabiliteringsmodellens effektivitet och om hur samarbetet med intressentgrupperna fungerar samlas in genom enkäter och intervjuer med rehabiliteringsklienterna, serviceproducenterna och intressentgrupperna.

Forskningsprojektet pågår 2015–2018 och resultaten publiceras i inhemska och internationella publikationer.

Närmare information vid FPA: Annamari Tuulio-Henriksson, tfn 020 634 1877, fornamn.efternamn@fpa.fi

Läs mer

FPA:s rehabiliterande psykoterapi efter lagändringen 2011

FPA:s ansvar för att ordna rehabiliterande psykoterapi var tidigare prövningsbaserat, men blev lagstadgat vid ingången av 2011. Detta innebär att antalet nya rehabiliteringsklienter inte längre begränsas av budgetårets anslag. Kriterierna för att få rehabiliterande psykoterapi motsvarar i stor utsträckning tidigare praxis. Utifrån registeruppgifter undersöker vi om det faktum att psykoterapin ökat efter lagändringen har påverkat hur demografiska faktorer, yrkesområden, diagnoser, användning av psykofarmaka och sjukdagpenningsdagar fördelar sig på rehabiliteringsklienterna jämfört med tiden före lagändringen. Ett syfte med studien är också att undersöka arbetsmarknadsaktiviteten bland dem som deltagit i lagstadgad psykoterapi under tiden före rehabiliteringen, när den inleds och avslutas samt under två års uppföljningstid. Vi granskar också hur rehabiliterande psykoterapi av olika längd har genomförts samt beslut om avslag och beviljande av rehabiliterande psykoterapi.

Forskningsprojektet pågår 2016–2017 och resultaten publiceras i inhemska och internationella publikationer.

Närmare information: Annamari Tuulio-Henriksson, fornamn.efternamn@fpa.fi

FPA:s TJÄNSTER OCH VERKSAMHET SAMT VERKSTÄLLANDET AV DEN SOCIALA TRYGGHETEN

Medborgarnas synpunkter på FPA, FPA-förmånerna och verkställandet av dem

I studien granskas människors uppfattningar om FPA, FPA-förmånerna och verkställandet av dem. En bild av FPA:s verksamhet och vilka utvecklingsbehov det finns skisseras upp både med tanke på bilden av FPA i offentligheten och med tanke på kundnöjdheten. Studien är en fortsättning på de enkäter riktade till allmänheten som utfördes åren 2000, 2002–2005 och 2008–2014 och därför kan man i den också granska en förändring över tid.
Materialet samlas in genom telefonintervjuer. Sammanlagt intervjuas 1 000 personer. De intervjuade representerar den finländska befolkningen över 15 år, med undantag för Åland.

Samarbetspartner: TNS Gallup Oy.

Närmare information: Hannu Mattila, tfn 020 634 1956, fornamn.efternamn@fpa.fi

Enkätundersökning om FPA:s förmåner och handläggningen av dem

I undersökningen utreds vilka erfarenheter och önskemål de kunder har som fått ett förmånsbeslut från FPA när det gäller handläggningen av förmånerna och utvecklandet av handläggningen. Materialet samlas in med frågeformulär som sänds till över 3 000 personer som just fått ett förmånsbeslut från FPA.

I undersökningen utreds också kundernas åsikter om de sociala förmåner som beviljas av FPA, på vilket sätt kunderna sköter sina FPA-ärenden och vilka önskemål de har gällande möjligheterna att uträtta dessa ärenden samt vilken bild de har av FPA.

Närmare information: Markku Laatu, tfn 020 634 1945, fornamn.efternamn@fpa.fi

Personalbarometern

Enkäten används för att undersöka personalens erfarenheter av välbefinnandet på arbetsplatsen, chefsarbetet, hur arbetsgemenskapen fungerar och FPA som arbetsgivare. Barometerresultaten belyser hur välbefinnandet utvecklats inom hela FPA och inom de olika enheterna. Informationen används som redskap i personalledningen och på så sätt i utvecklingen av den egna verksamheten.

Närmare information: Piia Bogdanoff, fornamn.efternamn@fpa.fi och Minna Ylikännö, fornamn.efternamn@fpa.fi

Motivering av avslagsbeslut

I studien granskas särskilt hur förståeliga motiveringarna i beslut som gäller sjukförsäkringsärenden är då de betraktas ur en juridisk synvinkel. I studien kombineras juridisk och empirisk forskning. Materialet omfattar avslagsbeslut från FPA gällande sjukdagpenning och allmänt bostadsbidrag. Besluten består delvis av färdiga textfraser, vilkas innehåll och inverkan på beslutsmotiveringarna studien analyserar.

Samarbetspartner: Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet och Institutet för de inhemska språken

Närmare information: Vappu Verronen, fornamn.efternamn@fpa.fi

SYSTEMET FÖR SOCIAL TRYGGHET

Studien Salo i förändring (2013–2023)

På en kort tid drabbades Salo av stora förändringar i näringsstrukturen när Nokia Abp stängde sin mobiltelefonfabrik på orten. I studien Salo i förändring 2013–2023 undersöks hurdan inverkan den omfattande strukturförändringen har på individernas och regionens välmående. I studien samlar man in uppgifter om arbetslösheten, utkomsten, välmåendet och hälsan hos Saloborna. Därtill undersöker man den ekonomiska utvecklingen i regionen samt effekten av de stödåtgärder som riktats mot Salo och följer med förändringarna i utbudet av offentliga tjänster under tio års tid (2013–2023).

De första forskningsresultaten rapporteras hösten 2013. Studien genomförs i samarbete med forskningen vid FPA och Åbo universitet. Studiens webbplats (Åbo universitet).

Närmare information: Sari Kehusmaa (tjänstledig), tfn 020 634 2866, fornamn.efternamn@fpa.fi och Minna Ylikännö, tfn 02 333 8896, fornamn.efternamn@utu.fi

- SJUKFÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Användningen av social- och hälsovårdstjänster och sociala förmåner i Uleåborg 2013–2018 samt kostnaderna för dem

Syftet med undersökningen är att producera evidensbaserad kunskap på individnivå då man samtidigt betraktar hur invånarna i Uleåborg anlitar social- och hälsovårdstjänster och är mottagare av socialförsäkringsförmåner. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur tjänster och förmåner inom olika sektorer och olika system används och samordnas när det gäller samma personer. Ett registermaterial som omfattar flera år möjliggör ett brett perspektiv på den totala användningen av och kostnaderna för olika sektorer inom hälso- och sjukvården och de offentliga sociala tjänsterna och förmånerna. Projektet är indelat i flera delprojekt.

Samarbetspartner: Uleåborgs stad, producenter av företagshälsovårdstjänster

Närmare information: Jenni Blomgren, tfn 020 634 1893, fornamn.efternamn@fpa.fi

Uppskattning av de inbesparingar som kan uppnås genom samordning av taxiresor inom Birkalands specialupptagningsområde

Beställningen av sådana taxiresor som är ersättningsgilla enligt sjukförsäkringslagen har åren 2010–2014 koncentrerats till beställningscentraler i varje sjukvårdsdistrikt. Detta grundar sig på behovet av att samordna taxiresor, och samtidigt har man övergått till ett elektroniskt förfarande för ansökan om ersättning för de här resorna. Inom ett samarbetsprojekt görs en uppskattning av de inbesparingar som kan uppnås genom samordning av taxiresor inom Birkalands specialupptagningsområde år 2015, och därtill om man i stället för att samordna resor inom ett sjukvårdsdistrikt borde samordna resor inom ett större upptagningsområde som består av flera sjukvårdsdistrikt. Projektet avslutas 30.6.2017

Samarbetspartner: Uleåborgs universitet

Närmare information: Päivi Tillman, tfn 020 634 1927, fornamn.efternamn@fpa.fi

- SYSTEMET FÖR TRYGGANDE AV FÖRSÖRJNINGEN

Hållbar välfärd

"Hållbar välfärd" är ett forskningsprojekt som utforskar framtiden i avsikt att skissera upp socialpolitiska tankesätt, modeller och förfaranden som bättre motsvarar de krav som hållbar utveckling ställer. Projektet grundar sig på tanken att välfärden är flerdimensionell, att dimensionerna är beroende av varandra och att all verksamhet som eftersträvar välfärd ska ske inom ramen för ekologisk hållbarhet. Projektet består av ett flertal artiklar och en boktrilogi.

Hittills har följande publicerats i anknytning till projektet:

  • Helne, Tuula (2009) Toisen sosiaalipolitiikan mahdollisuudesta. Janus 17 (3).
  • Helne, Tuula (2010) Ilmasto muuttuu, muuttuuko ihminen? – Näkökulmia ilmaston lämpenemisen ja ajatusilmastomme yhteyksiin. I: Marjatta Bardy & Sanna Parrukoski (red.) Hyvinvointi ilmastonmuutoksen oloissa? Keskustelunavauksia tulevaisuusvaliokunnalle. Helsingfors: THL.
  • Helne, Tuula & Hirvilammi, Tuuli & Laatu, Markku (2011) Sosiaalipolitiikka – altavastaajasta planeetan pelastajaksi? I: Elina Palola & Vappu Karjalainen (red.) Sosiaalipolitiikka – hukassa vai uuden jäljillä? Helsingfors: THL.
  • Helne, Tuula & Hirvilammi, Tuuli & Laatu, Markku (2012) Sosiaalipolitiikka rajallisella maapallolla. Helsingfors: FPA:s forskningsavdelning.
  • Helne, Tuula & Silvasti, Tiina (red.) (2012) Yhteyksien kirja. Etappeja ekososiaalisen hyvinvoinnin polulla. Helsingfors: FPA:s forskningsavdelning.
  • Laatu, Markku & Hirvilammi, Tuuli & Helne, Tuula (2012) Se pyörii sittenkin! Kohti ekologisesti ja sosiaalisesti kestävää hyvinvoinnin kehää. I: Alaja Antti (red.) Kriisikierteestä hyvään kehään. Helsingfors: Kalevi Sorsa-stiftelsens publikationer 4/2012.
  • Salonen, Arto O. & Helne, Tuula (2012) Vegetarian Diets: A Way Towards a Sustainable Society. Journal of Sustainable Development 5 (6).
  • Helne, Tuula & Hirvilammi, Tuuli & Alhanen, Kai (2014) Kriisi-istunto: Dialogi ekologiseen hyvinvointivaltioon siirtymisestä. Helsingfors: FPA:s forskningsavdelning.
  • Hirvilammi, Tuuli & Helne, Tuula (2014) Changing Paradigms: A Sketch for Sustainable Wellbeing and Ecosocial Policy. Sustainability 6 (4).
  • Helne, Tuula (2014) Kasvukipuilua − kohti sosiaalipolitiikan, ympäristön ja talouden uutta arvojärjestystä. Hyvinvointikatsaus 2/2014.
  • Helne, Tuula (2014) Ei kahta ilman kolmatta: Hyvinvointi, talous ja luonto. I: Riitta Särkelä, Aki Siltaniemi, Päivi Rouvinen-Wilenius, Heikki Parviainen & Eija Ahola (red.) Hyvinvointitalous. Soste: Helsingfors.
  • Helne, Tuula & Hirvilammi, Tuuli (2015) Wellbeing and Sustainability: A Relational Approach. Sustainable Development 23.
  • Helne, Tuula (2016) Vakuutus kasvugeneraattorina: päästötöntä edistystä? Janus 24 (2).
  • Helne, Tuula & Salonen, Arto O. (2016) Ecosocial food policy: improving human, animal and planetary wellbeing. Sustainability: Science, Practice, & Policy 12 (2).  
  • Helne, Tuula & Hirvilammi, Tuuli (2017) The relational conception of wellbeing as a catalyst for the ecosocial transition. I: Aila-Leena Matthies och Kati Närhi (red.) The Ecosocial Transition of Societies. The Contribution of Social Work and Social Policy. London: Routledge.
  • Helne, Tuula (2019) Being Matters: A Holistic Conception of Well-being in the Shift towards Strongly Sustainable Societies. I: Karl Johan Bonnedahl och Pasi Heikkurinen (red.) Strongly Sustainable Societies. London: Routledge.

Närmare information: Tuula Helne, tfn 020 634 1582, fornamn.efternamn@fpa.fi

Mikrosimulering

Genom mikrosimulering efterliknar, d.v.s. simulerar man lagstiftningens verkningar på de förmåner hushållen har och de skatter de betalar. Mikrosimulering är en metod som lämpar sig såväl för planering i anslutning till lagberedning som för forskning i social trygghet och beskattning. Med hjälp av mikrosimulering kan man bl.a. studera hur lagstiftningen om social trygghet utvecklas under en längre tid och testa hypotetiska lagändringars effekter på hushållens inkomster.

FPA:s forskning deltar i utvecklingen och uppdateringen av den nya simuleringsmodellen SISU som administreras av Statistikcentralen och utnyttjar den i forskningsprojekt och utredningar samt i utvecklingen av egna tillämpningar. Modellen JUTTA som började användas tidigare uppdateras alltjämt och används för beräkning av exempel.

Samarbetspartner: Statistikcentralen, Finansministeriet, Social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd (THL),  Statens ekonomiska forskningscentral (VATT), Löntagarnas forskningsinstitut, Riksdagsbibliotekets informationstjänst

Närmare information: Karoliina Koskenvuo, fornamn.efternamn@kela.fi