Pågående forskningsprojekt

Ämnesområden inom forskningen vid FPA är systemet för tryggande av försörjningen, som handhas av FPA, FPA:s egen verksamhet, sjukförmåner och rehabilitering. I det följande presenteras i korthet våra mest centrala forskningsprojekt enligt prioriteringsområde.

FÖRSÖRJNING

Utkomststödet i Helsingfors på 2010-talet

När verkställandet av det grundläggande utkomststödet överfördes från kommunerna till FPA i början av 2017 förväntades detta leda till en minskad fattigdom och en förbättrad tillgång till primära förmåner. Dessutom var tanken att detta bl.a. skulle göra praxisen i anslutning till avgörandet och utbetalningen av förmåner enklare och mer jämlik, underlätta statistikföringen och frigöra resurser för det egentliga sociala arbete som kommunerna utför.

Syftet med projektet är att undersöka hur överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA har påverkat personer som får eller ansöker om stödet samt att utreda sambandet mellan det att man fått utkomststöd och det att man fått andra förmåner från FPA under åren 2011–2019, dvs. före och efter överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA. Vidare granskas hur sänkningen av ersättningsnivån för läkemedel mot diabetes typ 2 år 2017 har inverkat på användningen av utkomststöd. Forskningsprojektet koncentrerar sig på den befolkning som under dessa år bott i Helsingfors.

I projektet kombineras uppgifter om utkomststöd som Helsingfors stads socialverk har för åren 2011–2017 med FPA:s registeruppgifter för åren 2011–2019.

Närmare information: Tuija Korpela, fornamn.efternamn@fpa.fi

Servicestigar för invandrare vid FPA

Syftet med forskningsprojektet är att producera ny information om invandrare som kunder hos FPA. I ett arbetspapper som publicerades mot slutet av 2020 utreddes i vilken omfattning invandrare år 2018 använde FPA-förmåner jämfört med majoritetsbefolkningen. I fortsättningen kommer projektet att granska användningen av FPA-förmåner under en längre tidsperiod och särskilt koncentrera sig på unga i åldern 18–24 som FPA-kunder. Dessutom undersöks hur det att kunder får information på sitt eget språk syns i ansökan om och användningen av förmåner. I forskningen används material som fås ur FPA:s register.

Projektet genomförs under tiden 1.6.2019–30.6.2022.

Närmare information: Signe Jauhiainen, fornamn.efternamn@fpa.fi

Migration och socialpolitik påverkar befolkningsstrukturen och de sociala problemen i förorterna

Syftet med projektet är att öka förståelsen för segregationsmekanismer och stärka främjandet av välfärd i förorterna. Detta sker genom att man producerar mer detaljerad information än tidigare om 1) hur befolkningsstrukturen i förorterna i de stora städerna utvecklas, 2) hur olika sociala problem hänger ihop med befolkningsstrukturen, 3) hur selektiv migration påverkar befolkningsstrukturen och anhopningen av sociala problem, 4) sätten på vilka den sociala tryggheten jämnar ut inkomstskillnaderna mellan de olika orterna och hur det att man får förmåner hänger ihop med rörlighet, samt 5) hur socialarbetet kan stöda sådana människors boende som befinner sig i en särskilt utsatt ställning. Som material används främst longitudinella registerdata på individnivå och därtill också kvantitativt och kvalitativt intervjumaterial. Svaren på forskningsfrågorna ger inblick i utvecklingen i olika slags förorter och bidrar till utvecklingen av stödformer för boende som hänför sig till bostadsproduktion, social trygghet och socialt arbete och som gör det möjligt att behärska särutvecklingen och främja ett tryggt boende.

Projektet genomförs som ett samarbete mellan Institutet för hälsa och välfärd och FPA. FPA genomför delstudie 4. Projektet är en del av miljöministeriets förortsprogram.

Närmare information: Signe Jauhiainen, fornamn.efternamn@fpa.fi

Coronaepidemins sociala konsekvenser för de kunder som har det sämst ställt och de tjänster som är avsedda för dem

Syftet med undersökningen är att följa den situation som de som har det sämst ställt befinner sig i under och efter coronaepidemin. I forskningsprojektet undersöks hur välfärden hos de av socialtjänstens kunder som har det sämst ställt och de tjänster som är avsedda för dem har förändrats till följd av de förändringar och begränsningar som införts på grund av coronaepidemin. Den del av projektet som FPA genomför koncentrerar sig på 1) förändringar gällande mottagare av utkomststöd och 2) förändringar i unga kvinnors försörjning. Forskningsprojektet genomförs i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd.

Projektet genomförs under tiden 1.6.2020–31.12.2021.

Närmare information: Signe Jauhiainen, fornamn.efternamn@fpa.fi

Hur en ändring i rätten till specialersättning för läkemedel vid typ 2-diabetes har inverkat på användningen av diabetesläkemedel och utkomststöd

Rätten till specialersättning för läkemedel avsedda för typ 2-diabetes ändrades i början av 2017 från den högre ersättningsklassen (100 %) till den lägre ersättningsklassen (65 %).

Syftet med denna undersökning är att utreda hur ändringen av rätten till specialersättning för diabetesläkemedel har inverkat på hur patienter med typ 2-diabetes använder läkemedel. Ett annat syfte är att granska hur den andel av läkemedelsbehandlingar för personer med diabetes typ 2 som betalas med utkomststöd har utvecklats efter ändringen 2017 och om den här utvecklingen avviker från utvecklingen gällande de läkemedelsbehandlingar som betalas med utkomststöd för lämpliga jämförelsegruppers del.

Närmare information: Hanna Rättö, tfn 020 634 1980, fornamn.efternamn@fpa.fi

EUROMOD update project for Finland

EUROMOD is a harmonized microsimulation model covering all EU member states. The model provides a standardized, flexible solution for cross-country comparison of tax-benefit policies. Uses of the model include evidence based ex-ante policy evaluation, such as estimating effects of policy changes on income distribution. In addition, EUROMOD is an essential tool for producing flash estimate indicators on income poverty and inequality in the EC.

European Commission Joint-Research Center, University of Essex and National teams from member states jointly update the model annually. EUROMOD update project for Finland includes documenting the up-to-date tax-transfer policy system for Finland and producing an input dataset for the most recent year available.

Samarbetspartner: Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC), University of Essex

Projektet genomförs under tiden 1.1.2020–31.12.2023.

Närmare information: Tapio Räsänen, fornamn.efternamn@fpa.fi

Stresstest av den sociala tryggheten

Med hjälp av ett stresstest av den sociala tryggheten utreds hur en överraskande ekonomisk recession eller inkomstbortfall påverkar hushållens försörjning och förmåga att klara av de nödvändiga utgifterna. I forskningen utnyttjas det stresstest för social trygghet som rekommenderas av Atkinson (2009). Med hjälp av mikrosimulering utreds hur omfattande socialförsäkringens försäkring av hushållen är, t.ex. i fråga om arbetslöshet.

Forskningen producerar aktuell information om huruvida den sociala tryggheten erbjuder en tillräcklig försörjning om riskerna realiseras. Med forskningen möter man ett aktuellt kunskapsbehov genom att tillämpa metoden i fråga i utvärderingen av de ekonomiska konsekvenserna av pandemin år 2020. I det första skedet utreds vilket skydd den sociala tryggheten ger arbetstagar- och företagarhushåll. Vid bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna koncentrerar man sig på hushållens försörjning och hur omfattande den sociala tryggheten är.

Projektet genomförs under tiden 1.4.2020–31.12.2021.

Närmare information: Tapio Räsänen, fornamn.efternamn@fpa.fi

EFFEKTFULLA TJÄNSTER

Användningen av social- och hälsovårdstjänster och sociala förmåner i Uleåborg 2013–2018 samt kostnaderna för dem

Syftet med undersökningen är att producera evidensbaserad kunskap på individnivå då man samtidigt betraktar hur invånarna i Uleåborg anlitar social- och hälsovårdstjänster och är mottagare av socialförsäkringsförmåner. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur tjänster och förmåner inom olika sektorer och olika system används och samordnas när det gäller samma personer. Ett registermaterial som omfattar flera år möjliggör ett brett perspektiv på den totala användningen av och kostnaderna för olika sektorer inom hälso- och sjukvården och de offentliga sociala tjänsterna och förmånerna. Projektet är indelat i flera delprojekt.

Samarbetspartner: Uleåborgs stad, producenter av företagshälsovårdstjänster

Närmare information: Jenni Blomgren, tfn 020 634 1893, fornamn.efternamn@fpa.fi

Samhälleliga kriser och deras inverkan på läkemedelskonsumtionen – coronavirusepidemin som exempel

Målet med registerundersökningen är att utreda utvecklingen i Finland under coronavirusepidemin vad gäller förskrivning av läkemedel, läkemedelskonsumtion inom den öppna hälso- och sjukvården, läkemedlens pris, läkemedlens kostnader och sjukförsäkringsersättningar för läkemedel. Genom forskningen produceras dessutom en ständig ström av aktuell information om lägesbilden som ett stöd för uppföljningen av coronavirusepidemin och det nationella beslutsfattandet i anknytning till detta. I forskningen jämför man utvecklingen av läkemedelskonsumtionen med motsvarande tidsperiod år 2019 och söker efter möjliga orsaker till de skillnader och förändringar som observeras. Analysen av läkemedelskonsumtionen grundar sig på befolkningsomfattande uppgifter ur Kanta-tjänsternas receptarkiv om recept som läkare ordinerat och om uppgifter om läkemedelsköp som expedierats av öppenvårdsapotek. Analysen av sjukförsäkringsersättningarna som betalats för läkemedel grundar sig på uppgifter i FPA:s receptdatabas om sådana läkemedelsköp som ligger till grund för sjukförsäkringsersättningen. Utöver att informationen som fås från undersökningen kan utnyttjas för en uppdaterad uppföljning av lägesbilden över coronavirusepidemin kan den även utnyttjas bl.a. vid samhällelig förberedelse för framtida epidemier, pandemier och andra samhälleliga kriser. På en mer allmän nivå kan informationen också utnyttjas som stöd för den diskussion som förs kring försörjningsberedskapen, såväl i Finland som internationellt.

Projektet genomförs under tiden 27.4.2020–31.12.2022

Närmare information: Heini Kari, fornamn.efternamn@fpa.fi

Läkemedelsbehandlingen av personer med utvecklingsstörning i Finland 2014–2018

Syftet med detta forskningsprojekt är att undersöka användningen av läkemedel hos personer med utvecklingsstörning och ändringar i läkemedelsanvändningen under åren 2014–2018. Syftet är också att komplettera kunskapen om personer med utvecklingsstörning och om epidemiologin för utvecklingsstörning i Finland. Inom projektet skapas ett nationellt material om personer med utvecklingsstörning genom att man sammanför uppgifter från FPA:s register över handikappbidrag och folkpensioner och uppgifter från vårdanmälningsregistren vid Institutet för hälsa- och välfärd. I det material som samlas in klarläggs utgående från FPA:s receptdatabas i vilken omfattning läkemedel används, vilka läkemedel som används samt förändringar i användningen av läkemedel under en period på fem år. Studien är ett samarbetsprojekt mellan Kehitysvammaliitto, Uleåborgs universitet och Åbo universitet samt Folkpensionsanstalten.

Samarbetspartner: Kehitysvammaliitto, Uleåborgs universitet och Åbo universitet

Projektet genomförs under tiden 1.9.2019–31.12.2021

Närmare information: Leena K. Saastamoinen, fornamn.efternamn@fpa.fi

Läkemedel i fokus – pilotprojekt inom utvecklingen av läkemedelsdatarapportering

Samarbetsprojektet mellan FPA:s forskningsenhet och Fimeas process för utvärdering av läkemedelsbehandlingar (LHAP) producerar rapporthelheter om sådana teman och fenomen som är centrala med tanke på rationell läkemedelsbehandling. Syftet med projektet är att förädla existerande data som sammanställs från olika informationskällor till kunskap som möjliggör en allt mer ändamålsenlig utveckling, ledarskap, tillsyn och styrning av funktioner i anknytning till läkemedelsbehandling. Inom projektet produceras visuella och interaktiva rapporter. I projektets pilotfas undersöks t.ex. sådana läkemedel som medför kostnadsökningar, läkemedelsbehandlingen av åldringar samt användningen av antibiotika.

Projektet genomförs under tiden 1.3.2020–31.12.2021.

Närmare information: Hanna Koskinen, tfn 020 634 1902, fornamn.efternamn@fpa.fi

Faktorer som hänger samman med användning av sådana läkemedel som bör undvikas, enligt region

Syftet med undersökningen är att med hjälp av Fimeas Medicin75+-indikatorer granska den regionala variationen i användningen av läkemedel som bör undvikas hos dem som är över 75 år. Därutöver undersöks den regionala variationens samband med ekonomiska, hälsovårdssystemrelaterade och patientrelaterade faktorer. En minskad irrationell användning av läkemedel förbättrar patienternas välfärd och leder till att man kan uppnå betydande besparingar i fråga om läkemedelskostnader.

Som material för undersökningen används FPA:s receptdatabas i kombination med bakgrundsinformation om de regioner som undersöks. Till materialet hämtas uppgifter om hela befolkningens användning av läkemedel år 2011. Bakgrundsinformationen om regionerna hämtas från de statistikuppgifter om hälsotillstånd som kan fås av Institutet för hälsa- och välfärd.

Närmare information: Leena K. Saastamoinen, tfn 020 634 1972 fornamn.k.efternamn@fpa.fi

Inverkan av FPA:s sammandrag av läkemedelsordinationer

Olika undersökningar har påvisat att ett skriftligt utbildningsmaterial inte ensamt räcker till för att ändra läkares praxis i fråga om förskrivning av läkemedel. I andra undersökningar har det påvisats att en analys av läkarens handlingssätt och en respons som inriktas på läkarens verksamhet leder till ändringar i läkemedelsförskrivningen. Även interventioner som utgår från patienterna och påminnelser till läkarna kan påverka förskrivningen av läkemedel. FPA:s riktade sammandrag av läkemedelsordinationer inriktas på en viss läkares egen läkemedelsförskrivning genom ett utvalt fall som varierar årligen. I anknytning till sammandraget ges styrning genom information i form av en artikel kring det valda temat skriven av en sakkunnig. Avsikten med sammandraget är att uppmana läkaren att fundera över sin egen förskrivningspraxis och möjligtvis göra den mer rationell.

Syftet med detta forskningsprojekt är att undersöka hur de sammandrag av läkemedelsordinationer som har skickats per brev till läkare och tandläkare åren 2017, 2018 och 2019 har inverkat på förskrivningen av läkemedel och på behandlingen av patienterna, på resursanvändningen och på kostnaderna.

År 2017 gällde sammandraget förskrivning av paracetamol-kodein i stora förpackningar till nya patienter, år 2018 gällde det förskrivning av pregabalin och tricykliska antidepressiva till personer över 75 år, och år 2019 gällde sammandraget förskrivning av stora mängder oxikodon och fentanyl.

Undersökningen är ett samarbetsprojekt mellan Jyväskylä universitet och Folkpensionsanstalten. 

Närmare information: Leena K. Saastamoinen, tfn 020 634 1972 fornamn.k.efternamn@fpa.fi

Användning av psykofarmaka hos barn och unga i Finland

Syftet med projektet är att granska användningen av och ändringar i användningen av psykofarmaka, antidepressiva läkemedel och ADHD-läkemedel hos barn och unga under 18 år.

I undersökningen utreds användningen av psykofarmaka utifrån FPA:s receptdatabas. I fråga om psykosläkemedel utreds läkemedlets ställning inom psykofarmakabehandlingen av barn, i vilken ordning läkemedlen förskrivs, hur och hos vem multimedicinering utvecklas samt vilka förändringarna i läkemedelsbehandlingen varit under uppföljningstiden. Dessutom undersöks psykosläkemedelsanvändningens längd och de faktorer som påverkar användningstider hos sådana barn och unga som börjar använda läkemedlet för första gången. I fråga om ADHD-läkemedel undersöks bl.a. inledningen av läkemedelsbehandling av barn som fötts olika tider på året, förändringar i användningen av läkemedel och faktorer som har samband med detta. Därutöver undersöks hur användningen av läkemedel fördelas regionalt samt enligt barnens ålder och kön. Syftet med studien om antidepressiva läkemedel är att undersöka användningen av antidepressiva läkemedel hos barn och unga under 18 år, förändringarna i användningen och kostnaderna för användningen under åren 2008–2018.

Samarbetspartner i forskningsprojektets olika delprojekt är bl.a. enheten för barnpsykiatri vid Helsingfors universitet, HUS barnpsykiatri, Östra Finlands universitet, Åbo universitet och enheten för lärarutbildning vid Östra Finlands universitet.

Projektet genomförs under tiden 15.1.2018–31.12.2022.

Närmare information: Leena K. Saastamoinen, tfn 020 634 1972 fornamn.k.efternamn@fpa.fi

Systemet för läkemedelsersättningar och utkomststödet

Det har inte funnits täckande information på riksnivå om läkemedel som betalats med utkomststöd innan utbetalningen av det grundläggande utkomststödet överfördes till FPA i början av 2017. I den här studien utreds kostnaderna för läkemedelsbehandlingar som betalats med utkomststöd och vilka slags läkemedelsbehandlingar och preparat stödet används till. Vidare undersöks hur utgifter för läkemedel påverkar behovet av grundläggande utkomststöd och hur överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA har inverkat på den mängd läkemedel som betalas med utkomststöd och på utbudet. Projektet genomförs åren 2018–2021.

Närmare information: Heini Kari, fornamn.efternamn@fpa.fi

Systemet för läkemedelsersättningar – utvärdering av utvecklings- och sparåtgärder

Enligt regeringsprogrammet ska 134 miljoner euro sparas i läkemedelsersättningarna 2017 utöver de sparåtgärder som tidigare trätt i kraft. Detta utvecklingsprojekt utvärderar de föreslagna sparåtgärderna som stöd för beslutsfattandet, utvecklar det befintliga simuleringsverktyget och producerar information som kan utnyttjas i den fortsatta utvecklingen av systemet för läkemedelsersättningar. Projektet genomfördes åren 2016-2018.

Närmare information: Leena K. Saastamoinen, fornamn.efternamn@fpa.fi

Referensprissystemets och de stegvis sjunkande prisernas inverkan på priserna på generiska läkemedel

En ökad användning av generiska läkemedelspreparat och en hårdare priskonkurrens är vanliga medel för att kontrollera stigande läkemedelskostnader. I Finland, liksom i de flesta andra EU-länder, har man försökt sänka priserna på generiska läkemedel indirekt med hjälp av generisk substitution och ett referensprissystem. Österrike är ett exempel på ett land där de generiska läkemedlens priser styrs direkt. I Österrike ska priset på det första generiska preparatet vara minst 48 % längre än originalpreparatets, och priset på det andra generiska preparatet 15 % lägre än det första preparatets.

Undersökningen jämför antalet generiska preparat och priserna på generiska preparat och originalpreparat i Finland och i Österrike. Den genomförs i samarbete med enheten WHO Collaborating Centre for Pharmaceutical Pricing and Reimbursement Policies i Wien.

Närmare information: Leena K. Saastamoinen, fornamn.efternamn@fpa.fi

Långvarig användning av lugnande medel och sömnmedel i Finland

Lugnande medel och sömnmedel hör till de mest använda läkemedlen i Finland. Enligt riktlinjerna för vård och behandling ska dessa läkemedel enbart användas i några veckor på grund av deras skadeverkningar. Trots detta är det vanligt att de används under lång tid. Den här registerstudien granskar hur den långvariga användningen av lugnande medel och sömnmedel har utvecklats i Finland samt faktorer som har samband med långvarig användning.

Projektet genomförs som ett gemensamt forskningsprojekt för Åbo universitetscentralsjukhus, forskningen vid FPA, Åbo och Helsingfors universitet samt Niuvanniemi sjukhus. Som underlag används flera av FPA:s centrala förmånsregister och registeruppgifter från andra personuppgiftsansvariga.

Av forskarna vid FPA deltar Leena Saastamoinen och Terhi Kurko i projektet.

Närmare information: Terhi Kurko, tfn 020 634 0726, fornamn.efternamn@fpa.fi

Undersökning om processerna inom försöken med multiprofessionell service och service som ges av kundrelationsansvariga och fördelarna med dessa försök

Försök med de nya serviceformerna Multiprofessionell service och Service som ges av kundrelationsansvariga pågår vid FPA. I dessa erbjuds rådgivning upprepade gånger för att man ska kunna utreda kundens servicebehov och hänvisa honom eller henne vidare. 

Syftet med undersökningen är att stöda utvecklingsarbetet i anknytning till de nya serviceformerna och producera information om hur verkningsfulla dessa är. I undersökningen utreds kundernas erfarenheter av processerna och fördelarna i fråga om försöket med multiprofessionell service och service som ges av kundrelationsansvariga samt av hänvisningen till olika tjänster. Därutöver utreds kundernas egna mål, uppfyllelsen av målen samt kundernas upplevda välbefinnande. Pilotskedet inleddes våren 2019 med en kundenkät.

Närmare information om sätten att samla in uppgifter på och om frågor i anknytning till dataskydd | pdf
Dataskyddsbeskrivning för undersökningen

Närmare information: Karoliina Koskenvuo, fornamn.efternamn@kela.fi

ARBETS- OCH FUNKTIONSFÖRMÅGA

Coronakrisens inverkan på genomförandet av individuell terapi i öppen vård

För att utreda coronakrisens inverkan på genomförandet av individuell terapi vände vi oss med en enkät till fysioterapeuter, ergoterapeuter, talterapeuter, musikterapeuter, personer som tillhandahåller neuropsykologisk rehabilitering i öppen vård, psykoterapeuter och klienter. Enkäterna som riktade sig till terapeuter innehöll frågor om terapeuternas arbetssituation, om genomförandet av distansrehabilitering och om klienternas situation. Enkäten besvarades både av terapeuter som tillhandahåller FPA-rehabilitering och terapeuter som tillhandahåller rehabilitering som ordnas av den offentliga hälso- och sjukvården. Enkäterna som riktade sig till klienter innehöll frågor om klienternas åsikter om genomförandet av individuell terapi under coronapandemin samt om deras erfarenheter av rehabilitering på distans.

Enkäterna till terapeuter genomfördes i maj 2020 och resultat har publicerats bl.a. i FPA:s forskningsblogg. Enkäterna till klienter genomfördes under hösten 2020 och preliminära resultat kan förväntas i början av 2021.

Närmare information: Tuija Heiskanen, tfn 020 634 1944, fornamn.efternamn@fpa.fi, Anna-Liisa Salminen, tfn 020 634 1303, fornamn.efternamn@fpa.fi

Utvecklingsprojekt för utvärdering och rapportering av rehabiliteringens effekter

Inom ramen för projektet för utvärdering och rapportering av rehabiliteringens effekter (2018–2020) utvecklades systemet för utvärdering och rapportering av effekterna av FPA-rehabilitering så att det bättre ska svara mot informationsbehovet i dag och i framtiden.

Projektet genomfördes 1.9.2018-31.5.2020. Det finansierades med medel för utvecklingsverksamheten enligt 12 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner och samordnades av FPA:s forskningsgrupp.

Läs mer

Närmare information: Sari Miettinen, fornamn.efternamn@kela.fi

Sjukdagpenningen som en del av social- och hälsovårdssystemet

Syftet med undersökningen är att utreda sjukdagpenningens betydelse inom social- och hälsovårdssystemet i Finland och dess andel av kostnaderna. Undersökningen granskar regionala skillnader i antalet mottagare av sjukdagpenning samt sjukdagpenningsperiodernas längd och kostnaderna för dem som en del av social- och hälsovårdssystemet. Undersökningen utreder också hur de personer som har sjukdagpenning anlitar social- och hälsovårdstjänster i jämförelse med den övriga befolkningen i arbetsför ålder och vilka tjänster som anlitas mest samt hur de totala kostnaderna för social- och hälsovård uppkommer när det gäller dessa grupper. 

Närmare information: Jenni Blomgren, tfn 020 634 1893, fornamn.efternamn@fpa.fi

Undersökning beträffande försöket med registreringsförfarande (REKKU)

Undersökningens syfte är att med hjälp av forskningsbaserad information stödja genomförandet och ledandet av försöket samt utvecklingsarbetet.  Den tvådelade undersökningen inriktas på 1) hur ett registreringsförfarande lämpar sig som upphandlingsförfarande 2) hur rehabilitering enligt de nya servicebeskrivningar som valts för försöket ska genomföras. I undersökningen tillämpas flera metoder och flera synvinklar: forskningsuppdraget granskas ur såväl klientens som serviceproducentens och rehabiliteringsanordnarens perspektiv.

Närmare information: Riitta Seppänen-Järvelä, tfn 020 634 1908, fornamn.efternamn@fpa.fi

Regionala skillnader inom rehabiliteringen

Forskningsuppdraget går ut på att man analyserar skedena i de kundprocesser vid FPA som är tänkta att utmynna i rehabilitering, med utgångspunkt i de skillnader som kan identifieras mellan sjukvårdsdistrikten och orsakerna till dessa skillnader. Undersökningen intresserar sig för de faktorer inom kundprocesserna som påverkar tillgången till rehabilitering och som möjliggör eller inte möjliggör att man får tillgång till en rehabiliteringstjänst. Helheten granskas ur rehabiliteringssystemets perspektiv och med den teoretiska struktureringen av tillgången till tjänster som grund. Utöver sjukvårdsdistrikten undersöks också eventuella skillnader mellan städer och landsbygder. Målet med projektet är att förbättra kunskaperna om den regionala tillgången till rehabilitering med utgångspunkt i rehabiliteringssystemet och i skedena i kundprocessen.

Projektet genomförs under tiden 1.3.2020-31.8.2022.

Närmare information: Sari Miettinen, fornamn.efternamn@fpa.fi

Terapirelationens betydelse vid rehabilitering

Undersökningen gäller terapirelationens betydelse vid krävande medicinsk rehabilitering och omfattar fysio-, ergo-, tal- och musikterapi samt neuropsykologisk rehabilitering. Syftet med undersökningen är att kartlägga vilka uppfattningar och erfarenheter rehabiliteringsklienter och terapeuter har i frågor som gäller kvaliteten på terapin, samt att ta reda på vilken inverkan det har på terapin och terapirelationen om terapeuten byts ut. De enkäter och intervjuer som ingår i undersökningen genomfördes under 2020. Projektet avslutas 31.5.2022.

Närmare information: Tuija Heiskanen, tfn 020 634 1944, fornamn.efternamn@fpa.fi

Självstyrning vid rehabilitering

Syftet med litteraturöversikten är att producera information om självstyrd rehabilitering och om nära förknippade begrepp, fundera över förhållandet mellan rehabilitering och självstyrd rehabilitering samt producera information om den självstyrda rehabiliteringens fördelar och lämplighet för olika slags klienter.

Projektet genomförs under tiden 1.9.2019 – 31.12.2021.

Närmare information: Anna-Liisa Salminen, tfn 020 634 1303, fornamn.efternamn@fpa.fi

Förändringar i arbetsoförmågan på 2000-talet

Det behövs färsk information om arbetsoförmågans utveckling och om faktorer som är kopplade till arbetsoförmåga. Syftet med projektet, som genomförs som ett samarbete mellan FPA och Pensionsskyddscentralen, är att producera färsk kunskap som generellt kan tillämpas på befolkningen beträffande trender gällande ansökan om sjukpension eller invalidpension, övergång till sjuk- eller invalidpension och avslag på ansökan om sjuk- eller invalidpension samt om de faktorer som förebådar dessa, i synnerhet med tanke på förmånsprocesserna. Analysen görs enligt befolknings- och sjukdomsgrupp. I projektet granskas särskilt personernas ställning på arbetsmarknaden och utnyttjande av olika slags sociala förmåner innan de ansöker om sjuk- eller invalidpension och efter det, även med beaktande av avslag på ansökan om sjuk- eller invalidpension. Som material används registermaterial över den del av befolkningen som är i arbetsför ålder. Registermaterialet innehåller uppgifter bl.a. om befolkningens sociodemografiska bakgrundsfaktorer, inledda pensioner, sjukdagpenningsperioder, rehabilitering och rehabiliteringspenning, läkemedelsersättningar, arbetslöshet och arbetskarriärer.

Projektet genomförs under tiden 1.2.2020-31.12.2023 i samarbete med Pensionsskyddscentralen.

Närmare information: Jenni Blomgren och Riku Peltoniemi, fornamn.efternamn@kela.fi

FAMILJERNAS VARDAG

Att pussla ihop vården av barn

I projektet utreds föräldrars val gällande vården av barn och de senaste trenderna inom utnyttjande av stödet för hemvård av barn. Utnyttjandet av stödet för hemvård av barn har minskat en aning under de senaste åren men stödet är alltjämt ett populärt sätt att ordna hemvård av små barn i familjerna. Utnyttjandet av stödet för hemvård av barn är dock starkt förknippat med kön: en överväldigande majoritet av de som utnyttjar stödet är mammor. Vi granskar bl.a. i vilka grupper längre perioder med stöd för hemvård av barn förekommer, hur familjer kombinerar faderskapsledighet och stöd för hemvård av barn, samt vilka pappor som utnyttjar stödet för hemvård av barn. Dessutom utreder vi hur mammor med invandrarbakgrund utnyttjar stödet för hemvård av barn. Mammor med invandrarbakgrund har klart sämre sysselsättningsläge än mammor som är infödda finländare och de långa perioder med stöd för hemvård av barn som förekommer i denna grupp har upplevts som en utmaning. I utredningen granskas närmare utvecklingen i perioderna med stöd för hemvård av barn hos mammor med invandrarbakgrund samt bakgrundsfaktorerna för de långa perioderna.

Närmare information: Anneli Miettinen, fornamn.efternamn@fpa.fi

Försöken ger kunskap som stöd för beslutsfattandet

Syftet med undersökningen är att med hjälp av försök producera kunskap som stöd för beslutsfattandet och utveckla försökskompetensen inom forskningen vid FPA. I projektet genomförs ett informationsförsök som gäller pappors familjeledigheter. Målet med informationsförsöket är att utreda om man med information ämnad för och riktad till småbarnspappor kan påverka pappors utnyttjande av föräldraledigheter. Informationsförsöket riktas till pappor och papporna randomiseras i två olika grupper: de som får tilläggsinformation och kontrollgruppen. Den tilläggsinformation som papporna får omfattar bl.a. allmän information om familjeledigheter samt exempel på olika lösningar gällande familjeledigheter. Tilläggsinformationens inverkan på utnyttjandet av faderskaps- och föräldraledigheter granskas med hjälp av FPA:s registeruppgifter.

Projektet genomförs under tiden 1.4.2018–30.6.2022.

Närmare information: Signe Jauhiainen och Miia Saarikallio-Torp, fornamn.efternamn@fpa.fi

Att ordna vardagen och försörjningen under coronaepidemin

I projektet om att ordna vardagen och försörjningen under coronaepidemin granskas hur coronaepidemin påverkar barnfamiljers vardagsarrangemang, försörjning och samordnande av arbete och familjeliv. I undersökningen har man med hjälp av en öppen inbjudan att skriva samlat in berättelser om coronavardagen från föräldrar i barnfamiljer och unga som fyllt 15 år. Berättelserna samlades in under tiden 7.5–31.5.2020.

Med hjälp av berättelserna granskas hurdana problem undantagsförhållandena orsakar i olika slags barnfamiljer t.ex. i fråga om försörjning, samordnande av arbete och familjeliv, skolgång på distans eller, vad gäller barn under skolåldern, ordnandet av barnavård. Till följd av den kris som coronaviruset förorsakat har familjer stött på nya slags risker som systemet för social trygghet i sin nuvarande form inte kan svara på.

Resultaten av undersökningen publiceras i kollegialt granskade vetenskapspublikationer.

Projektet genomförs i samarbete mellan FPA:s forskningsenhet, Självständighetsjubiléets barnstiftelse (Itla) och Mannerheims barnskyddsförbund (MLL). Undersökningen finansieras av FPA.

Inbjudan att skriva för föräldrar i barnfamiljer

Inbjudan att skriva för unga som fyllt 15 år

Projektet genomförs under tiden 4/2020–5/2023

Närmare information: Ella Sihvonen och Miia Saarikallio-Torp, fornamn.efternamn@fpa.fi

Barnens boendearrangemang och föräldrarnas skilsmässa

I Finland bor närapå 280 000 barn och ungdomar vilkas föräldrar bor åtskilda. I gruppen ingår barn och föräldrar som lever i många slags situationer: föräldrar som bor med sina barn varannan vecka, ensamförsörjare, ombildade familjer, umgängesföräldrar och boföräldrar osv. Det finns tecken på att barns växelvisa boende har ökat även i Finland, men än så länge finns det en mycket liten mängd forsknings- och statistikinformation om barns boendearrangemang. Bristen på information är ett problem då man strävar efter att utveckla förmåns- och servicesystemen på så sätt att de stöder föräldrarna och familjernas behov också när föräldrarna bor åtskils.

I projektet utreddes barnens boendearrangemang i olika familjesituationer, föräldrarnas deltagande i barnets försörjning och vård samt föräldrarnas synpunkter och åsikter om utmaningar de stött på i samband med olika förmåner och tjänster. Forskningsmaterialet samlades in genom en omfattande enkät till föräldrar som bor åtskils och som har barn i olika åldrar.

Inom projektet producerades dessutom jämförande uppgifter om barns växelvisa boende och om hur detta beaktas inom den sociala tryggheten i andra länder. Man bedömer också bl.a. hurudana följder det skulle ha för utgifterna för bostadsbidrag i Finland om växelvist boende beaktas.

Undersökningen är ett projekt inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (VNTEAS), vars syfte är att producera information som stöd för beslutsfattandet. Projektet genomförs i samarbete med Åbo universitet (institutionen för sociala vetenskaper) och Tammerfors universitet (samhällsvetenskapliga fakulteten).

Projektets avslutningsseminarium ordnades som webbseminarium 26.11.2020. Länk till seminariet: https://sosiaalivakuutus.fi/verkkoseminaari-lapsen-kaksi-kotia-vuoroasumisen-ja-sosiaaliturvan-solmukohdat/

En publikation som utkom i publikationsserien Kelan Työpapereita jämför olika länders praxis när det gäller att beakta växelvis boende inom den sociala tryggheten: Lapsen vuoroasuminen ja sosiaaliturva. 11 maan vertailu (på finska).

Närmare information: Anneli Miettinen, fornamn.efternamn@fpa.fi

Projekt om barnfamiljer

Projektet fokuserar på mammor som fött barn på 2000-talet och deras familjer. Stommen i forskningsmaterialet utgörs av ett urval på 60 procent av de mammor som fött barn åren 1999–2009. Materialets datainnehåll omfattar FPA-förmåner, förmånsperioder samt bakgrundsuppgifter från Statistikcentralens arbetskraftsforskning. Motsvarande uppgifter går att få om mammornas partners. Det representativa forskningsmaterialet utnyttjas för såväl tvärsnittsstudier som longitudinella studier. Som längst kan man följa med samma barnfamiljer i 10–11 år.

Syftet med forskningsprojektet är att 1) producera information om kopplingarna mellan de familjeledighetsreformer som gjorts, fördelningen av familjeledigheten föräldrarna emellan samt mammornas och pappornas situation på arbetsmarknaden, 2) producera närmare information särskilt om sådana barnfamiljer som det inte forskats i så mycket tidigare eller som det i praktiken varit omöjligt att undersöka på grund av små material samt 3) granska hur företagens bakgrundsegenskaper förklarar hur familjeledigheter och avlönade ledigheter tas ut.

Publikationer i anslutning till projektet:

Anita Haataja, Ilpo Airio, Miia Saarikallio-Torp och Maria Valaste (red.), Laulu 573 566 perheestä. Lapsiperheet ja perhepolitiikka 2000-luvulla (Sången om 573 566 familjer. Barnfamiljer och familjepolitik på 2000-talet) FPA, Temabok 15.

Arbetspapper:

Aino-Maija Aalto: Katsaus osittaisen hoitorahan käyttöön 2000-luvulla.
Katja Pohjola, Anita Haataja och Vesa-Pekka Juutilainen: Lasten yksityisen hoidon tuki.
Anita Haataja ja Vesa-Pekka Juutilainen: Kuinka pitkään lasten kotihoitoa? Selvitys äitien lastenhoitojaksoista kotona 2000-luvun alussa (Hur länge ska barnen vårdas hemma? En utredning om mammornas barnavårdsperioder hemma i början av 2000-talet)
Anita Haataja ja Maria Valaste: Applying child-based information to a microsimulation model. A better tool to assess outcomes of alternative entitlements to child care provisions?
Anita Haataja: Ensisynnyttäjät 2000-luvulla. Äitien työmarkkina-aseman muutokset sekä taustatietoa vanhempainvapaiden kohdentumisesta yrityksiin ja yritysjohdon mielipiteistä perhevapaisiin (Förstföderskor på 2000-talet). Förändringar i mammornas ställning på arbetsmarknaden samt bakgrundsinformation om hur föräldraledigheterna fördelar sig på företagen och om företagsledningens åsikter om familjeledigheter)

Artiklar och texter med anknytning till projektet som publicerats i vetenskapliga och andra tidskrifter:

Jussi Tervola: Maahanmuuttajien kotihoidon tuen käyttö 2000-luvulla. Yhteiskuntapolitiikka 2015 80:2, 121–133. Publikationens permanenta adress: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201504162727
Anita Haataja: Kotihoidon tuki kehittyy omaan tahtiinsa Pohjoismaissa. I: Sosiaalivakuutus 17.03.2016.
Anita Haataja och Miia Saarikallio-Torp: Korvamerkityt rahat kannustavat isiä vapaille. I: Sosiaalivakuutus 17.03.2016.
Se även Johanna Hytönens artikel som särskilt behandlar hur det är att vara närståendevårdare för ett barn: Hoivan ja tasa-arvon vaikea yhtälö. I: Sosiaalivakuutus, 17.03.2016.
Jussi Tervola: Kotihoidon tuki vai kotouttaminen? I: Sosiaalivakuutus 17.03.2016.
Jussi Tervola, Ann-Zofie Duvander, Eleonora Mussino: Promoting parental leave for immigrant fathers – what role does policy play?  Stockholm Research Reports in Demography 14, 2016.

Samarbetspartner: Statistikcentralen, Aktuarie- och statistikavdelningen vid FPA, Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Statens ekonomiska forskningscentral (VATT)

Närmare information: Miia Saarikallio-Torp, tfn 020 634 1968, fornamn.efternamn@fpa.fi

Barnavårdsarrangemang bland barnfamiljer i Helsingfors (HELA) – uppföljningsprojekt

Forskningsprojektet är den andra fasen av projektet om barnavårdsarrangemang bland barnfamiljer i Helsingfors (HELA-projektet). HELA-projektet kombinerar information om barn som deltagit i Helsingfors stads tjänster inom småbarnspedagogiken och deras familjer med uppgifter ur FPA:s förmånsregister för åren 2008–2018. Det är fråga om ett forskningssamarbetsprojekt tillsammans med enheten för statsforskning och statistik vid Helsingfors stad.

I forskningsprojektet utreds hur familjerna löser barnavårdsfrågan i olika livssituationer och då livssituationen ändras. Vi följer upp barnfamiljernas val med hjälp av longitudinella material och under flera års tid (från 2008 till 2018) och får därmed en uppfattning om både enstaka familjers och barns vårdstigar, från det att föräldraledigheten upphör till att barnet når skolåldern, och också om den tidsmässiga förändringen i fråga om vårdlösningarna och faktorerna som anknyter till dessa lösningar. Bl.a. ställer vi följande frågor: Hurdana lösningar gällande barnavård kommer man fram till i familjer med barn under 3 år och barn över 3 år som vårdas hemma? Hurdana lösningar gällande barnavård kommer man fram till i familjer med en förälder, familjer med arbetslösa, familjer med invandrarföräldrar eller familjer med sjuka barn? Hur kombinerar familjerna deltidsarbete, dagvård (på deltid) och vård av barn som sker i hemmet, och i vilken mån påverkar politiska lösningar familjernas val? Vilka familjerelaterade faktorer förklarar de interna regionala skillnaderna i Helsingfors i fråga om barnavårdslösningar? I vilken utsträckning sker det en socioekonomisk och etnisk differentiering av daghem utöver den regionala differentieringen? Därutöver granskar vi sambanden mellan lösningar gällande barnavård och barns välbefinnande och hälsa.

Projektet består av olika delstudier.

Publikationer i anslutning till projektet:

Anita Haataja, Hanna Ahlgren-Leinvuo, Sanna Ranto och Maria Valaste: Lastenhoitoratkaisut helsinkiläisissä lapsiperheissä. FPA och Helsingfors stad, Undersökningar 2017:4. 

Projektet genomförs under tiden 1.3.2015–31.12.2023.

Av forskarna vid FPA deltar Karoliina Koskenvuo, Miia Saarikallio-Torp och Anneli Miettinen i HELA-projektet.

 Kontaktuppgifter: fornamn.efternamn@fpa.fi

Enkät om moderskapsförpackningen och familjeledigheter

Sedan 1999 har FPA med olika enkäter utrett vilka praktiska erfarenheter moderskapsförpackningens mottagare har av den. Den enkät om moderskapsförpackningen och familjeledigheter som genomfördes 2017 är den tionde undersökningen om detta ämne. 

Med undersökningen, som omfattar familjer som fått moderskapsförpackningar 2015 och 2016, tar man reda på familjernas erfarenheter och vilken deras bedömning är av hur nödvändiga produkterna är och vilken kvalitet de har. Samtidigt samlar man in föräldrarnas önskemål om hur förpackningen kunde utvecklas. Genom enkäten utreds också mammornas åsikter om de alternativa modeller för en reform av familjeledighetssystemet som har diskuterats de senaste åren.

Studien grundar sig på det enkätmaterial som samlades in i elektronisk form i april 2017. Enkäten besvarades av 855 mammor (36 % av dem som fått enkäten). Resultaten gällande moderskapsförpackningen har rapporterats direkt till FPA:s familjeförmånsgrupp, som utnyttjar dem för att utveckla moderskapsförpackningen. 

En redogörelse (på finska) för resultaten gällande en reform av familjeledigheterna finns på FPA:s Forskningsblogg, och närmare resultat rapporteras senare.

Enkätresultaten:

Hanna-Mari Heinonen och Miia Saarikallio-Torp: Perhevapaamallit äitien puntarissa  
Hanna-Mari Heinonen:  Äitiyspakkauskyselyn tuloksia

Tidigare publikationer:

Piia Bogdanoff och Ulla Hämäläinen: Bodyt, potkarit ja perhevapaat. Äitiyspakkauskyselyn tuloksia (Bodyer, sparkbyxor och familjeledigheter. Resultat av enkäten om moderskapsförpackningen) 

Närmare information: Hanna-Mari Heinonen, fornamn.efternamn@fpa.fi

BARNS OCH UNGAS VÄLFÄRD

Barns och ungas utnyttjande av förmåner och tjänster, särskilt FPA:s rehabiliteringstjänster, och främjande av delaktigheten

I projektet undersöks förändringar i ungas utnyttjande av förmåner och tjänster, särskilt FPA:s rehabiliteringstjänster, med beaktande av den lagändring som trädde i kraft 2019 och vars syfte är att unga som varken studerar eller arbetar eller som annars löper risk att marginaliseras mer flexibelt än tidigare ska få tillgång till FPA:s yrkesinriktade rehabilitering och således kunna avancera mot studier och arbetsliv. Som en del av projektet följer man utvecklingen i synnerhet i fråga om ungas försörjningsförmåner som grundar sig på sjukdom, t.ex. sjuk- eller invalidpension, och granskar ungas förmånsstigar och övergångar till studier eller arbetsliv, bl.a. efter avslutad yrkesinriktad rehabilitering. I forskningsprojektet ingår en undersökning i samarbete med Esbo stad och Institutet för hälsa och välfärd. Undersökningens syfte är att genom att kombinera uppgifter för hela ålderskohorter (med början från ålderskohorten 1997) undersöka förmåns- och servicestigar samt risk- och skyddsfaktorer i fråga om marginalisering från barndom till ungdom/tidig vuxendom. Särskilt intresserar sig undersökningen för uppkomsten av psykiska problem och för faktorer som för faktorer som leder till användning av tunga tjänster och till en ond spiral av olika förmåner.

Närmare information: Karoliina Koskenvuo, fornamn.efternamn@kela.fi

Genomförande av utbildningsprövning i samband med yrkesinriktad rehabilitering

Utbildningsprövningen som ordnas av FPA är avsedd för unga i åldern 16-29 år som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör det särskilt svårt att välja utbildningsområde. För att kunna kartlägga utbildningsprövningens nuläge och utvecklingsbehov producerar undersökningen information om genomförandet av utbildningsprövningen, dess lämplighet och de upplevda fördelarna och effekterna som utbildningsprövningen har. Därutöver kartläggs vilka hinder som har funnits för att söka sig till utbildningsprövning och vilka faktorer som har främjat ungas sökande till utbildningsprövning eller stött dem i sökprocessen. Som referensram för undersökningen utnyttjas COM-B-modellen som utvecklats för bedömning och planering av beteendeförändringsinterventioner.

Projektet genomförs under tiden 1.9.2020-31.12.2021.

Närmare information: Riitta Seppänen-Järvelä, tfn 020 634 1908, fornamn.efternamn@fpa.fi

Skyldighet att söka till utbildning som villkor för arbetsmarknadsstöd för unga. Granskning av ändamålsenligheten ur registrens, läroanstalternas, arbetsförvaltningens och de ungas synvinkel

Syftet med projektet är att undersöka om den i lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreskrivna skyldigheten att söka till utbildning fungerar ändamålsenligt och om skyldigheten leder till att unga i större utsträckning avlägger examina och söker sig ut i arbetslivet. För sådana unga som inte har avlagt yrkesinriktad examen efter grundskolan är villkoret för att få utkomstskydd för arbetslösa att de årligen söker till minst två sådana utbildningar som börjar på höstterminen. Vi bedömer ändamålsenligheten vad gäller åldersgränsen på 25 för villkoret och producerar sådan kunskap som är väsentlig med tanke på utvecklingen av skyldigheten att söka till utbildning. FPA genomför den registerundersökning som är en del av projektet.

Närmare information: Signe Jauhiainen, fornamn.efternamn@fpa.fi

Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT)

Den nationella hälso- och välfärdsundersökningen av högskolestuderande (KOTT) producerar täckande och regelbunden information om de studerandes välfärd – det finns ingen annan undersökning som ger motsvarande information. Den senaste KOTT-undersökningen inleddes i februari 2020.

Genom KOTT-undersökningen utreder man högskolestuderandes fysiska och psykiska hälsa, levnadsvanor, upplevda välbefinnande och sociala relationer, faktorer som påverkar dessa samt studieförmågan och behov av stöd och tjänster (t.ex. rehabiliteringstjänster) i anknytning till denna. 

År 2020 genomfördes KOTT-undersökningen i samarbete mellan THL och FPA. SHVS har ansvarat för de tidigare KOTT-undersökningarna. I undersökningen har även SHVS, social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Otus sr, SAMOK rf, FSF rf, Arene rf, Unifi rf och Statistikcentralen deltagit.

LIKABEHANDLING OCH BEMÖTANDE

Coronakrisens konsekvenser för jämställdheten mellan könen

Coronaviruspandemin har på många sätt påverkat människors hälsa, välbefinnande, ekonomiska trygghet, ställning på arbetsmarknaden och tidsanvändning. Till följd av strukturell ojämlikhet har pandemin inte drabbat alla på samma sätt. Personer som redan färdigt befunnit sig i en sårbar ställning, såsom personer med invandrarbakgrund och personer som befinner sig i en svår ställning på arbetsmarknaden, har lidit mest, och följderna av pandemin och begränsningsåtgärderna i anknytning till den har varit starkt förknippade med kön. Coronakrisen är också en kris i fråga om jämställdheten mellan könen: den kan få långvariga följder för den ekonomiska jämlikheten, kvinnors ställning på arbetsmarknaden, vårdfördelningen och könsrelaterat våld. Pandemin har också allt tydligare fört fram olika dimensioner hos den strukturella ojämlikheten och problempunkter i fråga om jämställdheten mellan könen såsom segregeringen på arbetsmarknaden och den ojämlika vårdfördelningen. Trots detta har könsperspektivet inte just alls beaktats i planeringen och genomförandet av politiska åtgärder i samband med krisen.

Projektet om coronakrisens konsekvenser för jämställdheten mellan könen i Finland (Koronakriisin vaikutukset sukupuolten tasa-arvoon Suomessa), som leds av Institutet för hälsa och välfärd (THL), erbjuder efterlängtad forskningsbaserad information  om de kort- och långvariga könsrelaterade följderna av coronapandemin och av de politiska åtgärder som anknyter till pandemin samt om följderna för jämställdheten mellan könen i Finland. Det tvärvetenskapliga projektet som kombinerar kvalitativa och kvantitativa material och metoder sammanför sakkunniga inom socialpolitik, genusforskning, sociologi, arbetslivsforskning, ekonomi, demografi och hälsovetenskap från Institutet för hälsa och välfärd, Statistikcentralen, Folkpensionsanstalten och Tammerfors universitet. Den information som produceras i och med projektet möjliggör främjandet av jämställdhet mellan könen och en minimering av negativa följder för jämställdheten i uppföljningen efter coronakrisen samt erbjuder en uppdaterad lägesbild för att tillgodose de behov som ställs av jämställdhetspolitiken. Resultaten av projektet stöder dem som är verksamma på jämställdhetsområdet i deras påverkansarbete, erbjuder arbetsmarknadsorganisationer och företag information om coronapandemins könsrelaterade följder för arbetslivet och ökar medvetenheten bland allmänheten om coronakrisen som något som har med jämställdhet mellan könen att göra. Resultaten av projektet utgör ett viktigt bidrag till den internationella forskningen om coronakrisens könsrelaterade konsekvenser.

Syftet med projektet är att producera kunskap om hur coronakrisen inverkar hälsomässigt, ekonomiskt och socialt på olika grupper av män och kvinnor samt på jämställdheten mellan könen i samhället. Projektet är uppdelat i fyra delprojekt: Syftet med det första delprojektet är att få information om hur coronakrisen inverkar på hälsan och välfärden i olika befolkningsgrupper. Det andra delprojektet producerar information om hur coronakrisen har inverkat eller uppskattas inverka i fortsättningen på kvinnors och mäns ställning på arbetsmarknaden samt på deras arbetsförhållanden. Det tredje delprojektet undersöker jämställdhets- och könskonsekvenserna av de ekonomiskpolitiska beslut som fattades år 2020 i samband med coronakrisen. Det fjärde delprojektet undersöker coronakrisens inverkan på vårdfördelningen och föräldrarnas ork i familjerna, på våld som riktar sig mot kvinnor och familjevåld samt på skolelevers och studerandes välbefinnande.

Samarbetspartner: Institutet för hälsa och välfärd (THL), Statistikcentralen och Tammerfors universitet

Närmare information: Tapio Räsänen, fornamn.efternamn@fpa.fi

Att sköta ärenden som kund hos FPA

FPA utför en enkät om vilka erfarenheter de kunder som fått beslut om förmåner från FPA har av processerna i samband med skötseln av ärendena samt om kundernas åsikter om FPA, FPA:s servicekanaler och den sociala tryggheten.

Närmare information: Markku Laatu, tfn 020 634 1945, Hannu Mattila tfn 020 634 1956, fornamn.efternamn@fpa.fi

Medborgarnas synpunkter på FPA, FPA-förmånerna och verkställandet av dem

I studien granskas medborgares uppfattningar om FPA, FPA-förmånerna och verkställandet av dem. En bild av FPA:s verksamhet och vilka utvecklingsbehov det finns skisseras upp både med tanke på bilden av FPA i offentligheten och med tanke på kundnöjdheten. Studien är en fortsättning på de enkäter riktade till allmänheten som utfördes åren 2000, 2002–2005 och 2008-2018 och därför kan man i den också granska en förändring över tid.
Materialet samlas in genom telefonintervjuer. Sammanlagt intervjuas 1 000 personer. De intervjuade representerar den finländska befolkningen över 15 år, med undantag för Åland.

Samarbetspartner: Kantar TNS Oy.

Närmare information: Hannu Mattila, tfn 050 551 8548, fornamn.efternamn@fpa.fi

SustYouth: Analys inom ramen för hållbar välfärd av uppfattningar om välfärd, samhälle, arbete och social trygghet hos sådana unga som varit föremål för aktiveringsåtgärder

I SustYouth-projektet undersöks med stöd av material från gruppintervjuer hurdana tolkningar sådana unga som varit föremål för aktiveringsåtgärder har av välfärd, samhälle, arbete och social trygghet. Undersökningen är en kvalitativ diskursanalys som grundar sig på teorin om hållbar välfärd, på kritisk forskning om utslagning och på förvaltningsanalys. Vi undersöker bl.a. om de ungas tolkningar resonerar med indelningen Having-Loving-Doing-Being som presenteras i teorin om hållbar välfärd. Vad betonar de unga i fråga om välfärd? En hurdan försörjning tycker de är skälig? Hur viktigt är pengar för de unga? Vad är deras uppfattning om konsumtionssamhället? Hur inverkar naturen på välbefinnandet? Vad betyder arbetet för det unga och vad förväntar de sig av det? Hurdant stöd och hurdan behandling upplever de unga att de får av systemet för social trygghet och hur påverkar detta deras välbefinnande? Undersökningen blev färdig 2020.

Samarbetspartner: Tuuli Hirvilammi (Tammerfors universitet). Projektet inleddes i samarbete med projektet ECOSOS (Sosiaalityön ja toimeentulojärjestelmien kontribuutio yhteiskuntien ekososiaaliseen siirtymään) vid Jyväskylä universitet.

Närmare information: Tuula Helne, tfn 020 634 1582, fornamn.efternamn@fpa.fi