Informationspaket om familjeledigheter

Forskningsenheten vid FPA producerar och tolkar information om den sociala tryggheten i Finland och om hur väl den fungerar. På den här sidan har vi samlat information om familjeledigheter.

Pappornas andel av dem som utnyttjar föräldraledigheter ökar långsamt

Trots reformerna av familjeledigheterna är det fortsättningsvis mammor som tar ut största delen av föräldraledigheterna. År 2020 tog mammorna ut 90 procent av alla föräldradagpenningsdagar och papporna 10 procent. I Finland är pappornas andel av dem som utnyttjar familjeledigheter bland de lägsta i Norden.

Sammanlagt har 9 veckor faderskapsledighet öronmärkts för pappor. Nästan 75 procent av papporna tar ut faderskapsledighet för åtminstone en tid. Merparten av papporna tar ut faderskapsledighet i 1–3 veckor i anslutning till barnets födelse, samtidigt med mammans ledighet. Endast 45 procent av papporna utnyttjar den faderskapsledighetsperiod som erbjuds för pappor efter föräldraledigheten. Pappor med medelstora eller stora inkomster, högutbildade pappor och partner till högutbildade mammor tar ut faderskapsledighet i större utsträckning än andra pappor.

På motsvarande sätt utnyttjar pappor som är arbetslösa, har låga inkomster eller låg utbildning i lägre grad de ledigheter som pappor kan ta ut. Ungefär fyra procent av papporna utnyttjar den föräldraledighet som kan tas ut av bägge föräldrar efter mammans moderskapsledighet. Nästan en fjärdedel av papporna tar inte alls ut någon familjeledighet.

Avsikten är att systemet med föräldraledigheter ska reformeras i grunden i samband med den planerade familjeledighetsreformen. Man kommer att slopa termerna moderskaps- och faderskapsledighet och utgångspunkten kommer att vara att familjeledigheten delas på hälften mellan barnets föräldrar. 

Det är också möjligt för den ena föräldern att överföra en del av den egna föräldraledighetskvoten till den andra föräldern. Föräldrarnas sammanlagda ledighet med inkomstrelaterad föräldradagpenning kommer att förlängas från de nuvarande ca 12,6 månaderna till 14,4 månader. Avsikten är att reformen träder i kraft hösten 2022.

Läs mer om pappornas familjeledigheter:

Andelen mottagare av föräldradagpenning till minimibelopp ökade under 2020

År 2020 fick 14,9 procent av alla mammor och 3,8 procent av alla pappor föräldradagpenning till minimibelopp av någon annan orsak än arbete. År 2019 var andelarna 12,5 procent för mammor och 3,4 procent för pappor. Av de mammor som inledde sin moderskapsledighet under 2020 fick 16,4 procent föräldradagpenning till minimibelopp. 

År 2020 var minimidagpenningens storlek 28,94 euro/vardag, dvs. ungefär 723 euro/månad. Det att antalet arbetslösa och permitterade har ökat under coronaåret har för sin del kunnat inverka på att andelen mottagare av föräldradagpenning till minimibelopp har ökat.

Från början av 2020 har den inkomstrelaterade dagpenningens belopp grundat sig på den så kallade årsinkomsten, som i regel beräknas utifrån inkomsterna under de 12 månader som föregår ledigheten. Den månad som omedelbart föregår ledigheten beaktas inte. Tidigare användes som grund för dagpenningen vanligtvis de förvärvsinkomster som hade konstaterats vid beskattningen och då kunde inkomstuppgifterna vara 1–2 år gamla.

 

Läs mer:

Hemvård av småbarn är populärt

De flesta föräldrar anser att det är bra för barn att vara åtminstone 1,5–2 år gamla när de börjar i småbarnspedagogik utanför hemmet. Endast ett fåtal är villiga att sätta sitt barn i vård utanför hemmet i det skede då föräldraledigheten med inkomstrelaterad föräldradagpenning tar slut, dvs. då barnet är ungefär 1 år gammalt.

Föräldrarna är inte redo att ge upp hemvårdsstödet, men en del kunde tänka sig att stödtiden skulle förkortas. Nästan 90 procent av familjerna utnyttjar stödet för hemvård av barn åtminstone under en tid.

Vid årsskiftet 2019–2020 kartlade FPA småbarnsföräldrars åsikter om familjeledigheterna och hur de fördelas. Föräldrarna blev också tillfrågade om de skulle vara intresserade av att utnyttja familjeledigheter på ett mer flexibelt sätt. Till exempel var en fjärdedel av mammorna och en tredjedel av papporna intresserade av att ta ut föräldraledighet på så sätt att de skulle kombinera arbete på deltid med ledighet på deltid och ta ut en del av föräldraledighetsdagarna senare.

Läs mer om föräldrarnas åsikter (på finska):

Mammor som har en svag ställning på arbetsmarknaden får hemvårdsstöd längre än andra 

För det mesta är det mammorna som utnyttjar möjligheten till hemvårdsstöd. Av dem som fick hemvårdsstöd år 2020 var 92 procent kvinnor och 8 procent män. Männens andel av dem som får hemvårdsstöd har ökat långsamt. I genomsnitt får mammorna hemvårdsstöd i 13 månader. Däremot har andelen långa (mer än 13 månader) perioder med hemvårdsstöd sjunkit under de senaste åren.

Om mamman haft en stark ställning på arbetsmarknaden innan hon blivit moderskapsledig förutspår detta en snabbare återgång till arbetslivet. Av de mammor som var högutbildade eller hade arbete hade nästan hälften återgått i arbete när barnet fyllde 1,5 år, jämfört med endast en femtedel av de mammor som var arbetslösa. Ett högre hemvårdsstöd, t.ex. ett kommuntillägg till hemvårdsstödet, fördröjde återgången till arbetslivet.

I fråga om mammor med flera barn är det också vanligare för mammor med en svagare ställning på arbetsmarknaden att så att säga sammanlänka familjeledigheter, dvs. att få hemvårdsstöd ända fram till det att den följande föräldraledigheten börjar. Långa vårdledigheter försämrar kvinnors sysselsättning, karriär- och löneutveckling, och slutligen också den kommande pensionen.

Den ojämlika fördelningen av familjeledigheter mellan mammor och pappor försvagar indirekt kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Familjeledigheterna leder till direkta kostnader för arbetsgivarna, och största delen av dem ersätts, men till exempel kostnader i anslutning till anskaffningen av vikarier ersätts inte.

Från 2017 har arbetsgivare kunnat få en familjeledighetsersättning på 2 500 euro om en mamma som är anställd hos arbetsgivaren blir moderskaps- eller föräldraledig och arbetsgivaren betalar lön till mamman för åtminstone en månad. År 2020 betalades sammanlagt 48,6 miljoner euro i familjeledighetsersättning till mer än 4 100 arbetsgivare.

 

Läs mer om hemvårdsstödets inverkan på mammornas sysselsättning:

Många förmåner för barnfamiljer

Familjeförmåner som betalas av FPA är 

  • föräldradagpenningar
  • barnavårdsstöd
  • barnbidrag
  • moderskapsunderstöd
  • underhållsstöd. 

År 2020 betalade FPA ut totalt 2 815,0 miljoner euro i familjeförmåner. Den mest betydande familjeförmånen är barnbidraget, och FPA betalade ut totalt 1 371,1 miljoner euro i barnbidrag år 2020. Sammanlagt betalade FPA ut 931,4 miljoner euro i föräldradagpenning och 340,2 miljoner euro i barnavårdsstöd.

 

Meddelanden

2021

2020

Statistik

Forskningspublikationer

Studier

Arbetspapper

På forskningsbloggen (på finska)

Föreläsningar och presentationer

Kontaktuppgifter

  • Anneli Miettinen, specialforskare, tfn 050 559 9984
  • Miia Saarikallio-Torp, specialforskare, tfn 050 324 3311
  • Hanna-Mari Heinonen, forskare, tfn 050 348 0372
  • Tapio Räsänen, forskare, tfn 050 302 9292
  • Siru Keskinen, planerare vid statistikgruppen, tfn 020 634 1372
  • Ella Sihvonen, specialforskare, tfn 020 634 1353

E-post: fornamn.efternamn@fpa.fi

Läs mer