Antalet långa perioder med sjukfrånvaro vände nedåt 2020

År 2020 fick 294 568 personer sjukdagpenning från FPA. Antalet mottagare av sjukdagpenning började åter minska efter några års ökning. Minskningen kan tänkas bero på coronaepidemins olika följder. I jämförelse med 2019 minskade antalet mottagare av sjukdagpenning med ungefär 10 000 personer, dvs. med tre procent. 

Av dem som fick sjukdagpenning år 2020 var 60 procent kvinnor och cirka två tredjedelar hade fyllt 40 år.  År 2020 fick 9,2 procent av den icke-pensionerade befolkningen i arbetsför ålder, dvs. 16–67 år, sjukdagpenning.

 

Antalet dagar som ersattes minskade under 2020

Antalet ersatta sjukdagpenningsdagar (14,5 miljoner dagar år 2020) minskade med cirka 727 000 dagar, dvs. med ungefär fem procent, jämfört med året innan. Utgifterna för sjukdagpenningarna uppgick till 819 miljoner euro.

Därutöver betalades partiell sjukdagpenning för 1,46 miljoner dagar (50 miljoner euro) år 2020. År för år har andelen dagar med partiell sjukdagpenning av de sammanlagda dagarna med sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning ökat en aning. År 2020 var andelen 9 procent.

 

Nuförtiden ersätts flest sjukdagpenningsdagar på basis av psykiska sjukdomar och syndrom

Av de sjukdagpenningsperioder som inleddes 2020 betalades 26 procent ut på grund av sjukdomar i rörelseorganen och 27 procent på grund av psykiska sjukdomar och syndrom. Perioderna för vilka sjukdagpenning betalades ut på grund av psykiska sjukdomar och syndrom var dock längre än genomsnittet. Av de sjukdagpenningsdagar som ersattes hänförde sig en dryg tredjedel (34 procent) till sjukdomsgruppen psykiska sjukdomar och syndrom och en dryg fjärdedel (26 procent) till sjukdomsgruppen sjukdomar i rörelseorganen. 

Antalet sjukdagpenningsperioder som inleddes och antalet sjukdagpenningsdagar som betalades ut på grund av huvudgruppen sjukdomar i rörelseorganen har minskat redan i tio år och 2020 fortsatte den tydliga minskningen. 

Däremot har de på grund av psykiska sjukdomar och syndrom inledda sjukdagpenningsperioderna och utbetalda sjukdagpenningsdagarna ökat – särskilt efter 2016. Psykiska problem leder numera till ett klart större antal sjukdagpenningsdagar och till klart större förmånskostnader än sjukdomar i rörelseorganen. År 2020 minskade antalet sjukdagpenningsdagar som betalades ut på grund av psykiska sjukdomar och syndrom måttligare än antalet sjukdagpenningsdagar som betalades ut på grund av andra sjukdomar. Samtidigt ökade deras andel av alla sjukdagpenningsdagar ytterligare. 

De senaste åren har perioder med sjukdagpenning som betalas ut på grund av psykiska sjukdomar och syndrom blivit vanligare i alla åldersgrupper, dock något mer bland kvinnor än bland män. I åldersgruppen 16–34 år har det redan i över 15 år skett en ständig ökning i sjukdagpenningsperioder på grund av psykiska sjukdomar och syndrom. I äldre åldersgrupper har motsvarande utveckling däremot tydligare kommit till uttryck först under de senaste åren. 

I fråga om ungdomar beror merparten av sjukdagpenningsperioderna på psykiska sjukdomar och syndrom. I fråga om personer över 50 år beror de däremot på sjukdomar i rörelseorganen.

Av de olika psykiska sjukdomarna och syndromen är depressionsstörningar den grupp som orsakar mest frånvarodagar som ersätts med sjukdagpenning. Den näst vanligaste orsaken är ångestsyndrom. Den tillväxt som sedan 2016 skett i fråga om sjukdagpenning på grund av psykiska sjukdomar och syndrom beror nästan helt på dessa två sjukdomsgrupper

Under coronaåret 2020 minskade dock antalet sjukdagpenningsdagar som betalades ut på grund av depression. Antalet sjukdagpenningsdagar som betalades ut på grund av ångestsyndrom fortsatte däremot att öka.  

Tydliga skillnader mellan olika yrkesgrupper och regioner i fråga om sjukfrånvaron

Personer i yrken som innebär fysiskt arbete är oftare länge frånvarande på grund av sjukdom än de som arbetar i tjänstemannayrken. 

De som utför fysiskt tungt arbete får i synnerhet på grund av sjukdomar i rörelseorganen sjukdagpenning oftare än övriga yrkesgrupper. I fråga om perioder med sjukdagpenning på grund av psykiska sjukdomar och syndrom är skillnaderna mellan yrkesgrupperna mindre. Bland lägre tjänstemän, särskilt kvinnor, beror sjukfrånvaron dock oftare på psykiska sjukdomar och syndrom än bland personer i andra yrkesställningar. 

Företagare har färre sjukfrånvaron än löntagare men företagarnas sjukdagpenningsgperioder är längre än genomsnittet.

De regionala skillnaderna i fråga om långa sjukfrånvaron följer de allmänt kända regionala hälsoskillnaderna: personer som bor i landskapen i norra och östra Finland har fler sjukdagpenningsperioder än genomsnittet och personer som bor i södra Finland, särskilt i Nyland, har färre än genomsnittet. Dessa regionala skillnader avspeglas även i de regionala sjukdagpenningskostnaderna.

Långvarig sjukfrånvaro leder ofta till sjuk- eller invalidpensionering

En dryg tredjedel av sjukdagpenningsperioderna varar längre än 30 förmånsdagar (de dagar som ersätts är vardagar, dvs. måndag till lördag). Om sjukfrånvaron drar ut på tiden leder detta ofta till sjuk- eller invalidpensionering. Även relativt korta sjukdagpenningsperioder förebådar likväl en kommande sjuk- eller invalidpensionering redan flera år på förhand. 

Pensioneringen föregås i regel av en sjukdagpenningsperiod på cirka ett år. Å andra sidan leder en uppnådd maximitid för sjukdagpenning inte alltid till pensionering, om till exempel ansökan om pension avslås eller personen i fråga inte ens ansöker om pension. Av de personer som utnyttjat maximitiden för sjukdagpenning återvänder dock endast ett fåtal till förvärvsarbete.  

Sjukdagpenningen som ett mått på långa sjukfrånvaron 

Beviljade sjukdagpenningar fungerar som ett mått på långa sjukfrånvaron bland personer i arbetsför ålder. Sjukdagpenning kan betalas till personer i åldern 16–67 för en tid med arbetsoförmåga som är kortare än ett år om sjukdomen har varat längre än självrisktiden (insjuknandedagen och de nio följande vardagarna). Partiell sjukdagpenning kan betalas till personer som lider av problem med arbetsförmågan men som kan arbeta på deltid under tiden med arbetsoförmåga.

På forskningsbloggen (på finska)

2021

2020

2019

2018

2017

Studier

Statistik 

Meddelanden

Pågående forskningsprojekt

Kontaktinformation

  • Forskning: Jenni Blomgren, forskningschef, tfn 050 5522 286
  • Statistik: Siru Keskinen, informationsspecialist, tfn 020 634 1372

E-post: fornamn.efternamn@fpa.fi

Läs mer

fpa.fi/sjukdagpenning