Informationspaket om utkomststödet

Forskningen vid FPA producerar och tolkar information om den sociala tryggheten i Finland och om hur ändamålsenlig den är. På den här sidan har vi samlat information om det grundläggande utkomststödet.

Coronakrisen ökade behovet av grundläggande utkomststöd

Antalet personer som fick grundläggande utkomststöd vände nedåt 2019 men på grund av coronakrisen har stödbehovet igen ökat.

Under 2019 betalade FPA ut grundläggande utkomststöd till 274 408 hushåll i vilka det bodde sammanlagt 396 636 personer, det vill säga 7,2 procent av hela befolkningen. Jämfört med året innan minskade antalet mottagare av grundläggande utkomststöd med cirka 12 000 personer, det vill säga 3 procent.

Till följd av coronakrisen ökade antalet mottagare av grundläggande utkomststöd i april 2020, och under våren fick fler personer detta stöd än under sommarmånaderna 2019. Antalet mottagare av grundläggande utkomststöd är vanligen som högst under sommaren, då många studerande och nyutexaminerade är i behov av stöd på grund av sommarpausen i studierna eller avslutade studier.

Fram till 2018 var antalet stödmottagare lägre i december till följd av utbetalningen av skatteåterbäringar. Från och med 2019 har de flesta fått sin skatteåterbäring i augusti-september, vilket på motsvarande sätt minskar antalet stödmottagare under dessa månader. Skatteåterbäringar betraktas i regel som inkomster för den sökande.

Behovet av grundläggande utkomststöd är störst bland ensamboende och ungdomar

Av de hushåll som får grundläggande utkomststöd är mer än två av tre enpersonshushåll. Dessa hushåll består i huvudsak av personer som bor ensamma. Andra enpersonshushåll utgörs till exempel av personer som bor med syskon eller rumskompisar samt 18 år fyllda personer som bor hos sina föräldrar. Drygt en femtedel av mottagarna av grundläggande utkomststöd består av barnfamiljer. Största delen av dessa är barnfamiljer med endast en vuxen person.

Behovet av grundläggande utkomststöd är störst bland de yngre åldersklasserna. Speciellt 18–24-åringarna är överrepresenterade när det gäller grundläggande understöd. För ungdomar under 25 år som inte har någon yrkesutbildning gäller strängare villkor för arbetslöshetsförmåner än för andra. Ungdomar har dessutom mera sällan egna besparingar än de äldre åldersklasserna. Även de restriktioner som infördes för att begränsa coronaepidemin och permitteringarna till följd av dessa drabbade de unga, vilket syntes som ett snabbt ökande behov av grundläggande utkomststöd, särskilt bland de unga åldersklasserna.

Personer i pensionsåldern får mer sällan utkomststöd än andra åldersgrupper. Nivån på folkpensionen och garantipensionen samt på bostadsbidraget för pensionstagare är bättre än vad som är fallet i samband med andra grundtrygghetsförmåner, vilket gör att pensionstagare ofta inte har rätt till utkomststöd.

Ungdomar får å andra sidan i regel stöd endast under en kort tid medan behovet av stöd bland äldre personer i arbetsför ålder kan vara mer långvarigt. Särskilt bland personer som är arbetslösa men även bland ensamboende, barnfamiljer och personer som är föräldralediga eller vårdlediga kan det finnas behov av utkomststöd under en längre tid.

Med det grundläggande utkomststödet lappar man på de primära förmånernas låga nivå eller bristen på sådana förmåner

Inkomstkällan för cirka hälften av de hushåll som får grundläggande utkomststöd är en arbetslöshetsförmån från FPA och vanligen också allmänt bostadsbidrag. Sammanlagt fyra av fem hushåll som får grundläggande utkomststöd får också  allmänt bostadsbidrag.

Med det grundläggande utkomststödet lappar man således på den ofta otillräckliga grundtryggheten. Av de personer som får arbetsmarknadsstöd får till exempel närmare 40  procent också grundläggande utkomststöd. Även personer som får minimidagpenning har ofta rätt till grundläggande utkomststöd. Det grundläggande utkomststödet behövs ofta för att täcka stora boendekostnader särskilt i huvudstadsregionen. I cirka en tredjedel av de hushåll som får grundläggande utkomststöd saknar antingen den som ansöker om stödet eller partnern primära förmåner och förvärvsinkomster. De får till exempel inga arbetslöshetsförmåner men de får ändå i regel andra skattefria stöd såsom allmänt bostadsbidrag eller underhållsstöd.

I figur nedan beskrivs fördelningen av inkomster och utgifter för ensamboende personer  och barnfamiljer med en vuxen som får grundläggande utkomststöd.

Utkomststödets karaktär och grunderna för fastställande av stödet

Utkomststödet är ett behovsprövat stöd som beviljas som en sista utväg. Stödet kan betalas till personer eller familjer vars inkomster inte räcker till för de nödvändiga dagliga utgifterna. Utkomststödet är uppdelat i grundläggande utkomststöd som betalas av FPA samt kompletterande utkomststöd och förebyggande utkomststöd som betalas av kommunerna.

Utkomststödet är avsett som ett kortvarigt stöd i en ekonomiskt utmanande situation. Enligt lagen om utkomststöd är syftet med stödet att trygga minst den oundgängliga utkomst som behövs för ett människovärdigt liv och för att främja möjligheten att klara sig på egen hand. 

Utkomststödet är ett hushållsspecifikt stöd som betalas till hushåll som består av den person som ansöker om stödet samt personens i samma hushåll boende partner och minderåriga barn. Beloppet av det grundläggande utkomststödet grundar sig på en beräkning av hushållets inkomster och utgifter. Som inkomster beaktas alla till hushållet hörande personers nettoinkomster med några undantag. Som inkomster beaktas dessutom i regel även hushållets tillgångar.

Som utgifter beaktas den kalkylerade grunddelen (år 2020 är grunddelen för en ensamboende person 502,21 euro/mån.) för varje person i hushållet, vilken är avsedd att täcka de dagliga utgifterna såsom mat, kläder och driftskostnaderna för en telefon. Som utgifter för ett hushåll räknas dessutom till exempel skäliga kostnader i anslutning till boendet (hyra, hemförsäkring, el), utgifter i anslutning till barnens dagvård samt hälsovårdsutgifter. I samband med ett positivt beslut om grundläggande utkomststöd får mottagarna av stödet en betalningsförbindelse för receptbelagda läkemedel som de behöver.

Det grundläggande utkomststödet som betalas ut till ett hushåll utgörs av skillnaden mellan hushållets inkomster och utgifter.

Kommunerna kan bevilja kompletterande utkomststöd för sådana utgifter som FPA inte kan godkänna som utgifter i samband med det grundläggande utkomststödet eller som ansluter sig till en familjs särskilda behov eller förhållanden. Det förebyggande stödet kan till exempel beviljas för att lindra svårigheter som förorsakats av en plötsligt försämrad ekonomisk ställning.

Under 2019 fick 298 000 hushåll alla olika former av utkomststöd, det vill säga cirka en tiondedel av alla hushåll i Finland. I dessa hushåll bodde totalt cirka 453 000 personer eller 8,2 procent av Finlands befolkning. (THL:s Statistikrapport 22/2020 Utkomststöd 2019, (på finska) Julkari.fi).

År 2017 överfördes verkställandet av det grundläggande utkomststödet från kommunerna till FPA.

FPA har ansvarat för verkställandet av det grundläggande utkomststödet sedan början av 2017. Kommunerna ansvarar fortsättningsvis för verkställandet av det kompletterande utkomststödet och det förebyggande utkomststödet. Genom reformen förenhetligades grunderna för beviljande av grundläggande utkomststöd, främjades en jämlik behandling av kunderna och förbättrades möjligheterna att sköta ärenden elektroniskt. Genom reformen minskades även kommunernas uppgifter och socialarbetarnas arbetstid frigjordes för egentligt socialarbete.

Lagstiftningsmässigt är det grundläggande utkomststödet fortsättningsvis en del av socialvården. FPA och kommunerna samarbetar intensivt för att personer som även är i behov av annat stöd än ekonomiskt ska få den hjälp de behöver.

Allt sedan reformen inleddes har FPA:s datasystem producerat mångsidig och aktuell information om utkomststödsmottagarnas situation i hela Finland. Detta möjliggör ett beslutsfattande som grundar sig på forskningsdata och en effektivare utveckling av utkomststödssystemet än förut.

Meddelanden

2020

2019

2018

2017

2016

Statistik

Studier

På forskningsbloggen (på finska)

2020

2019

2018

2017

Presentationer (på finska)

Kontaktinformation

  • Forskningschef Signe Jauhiainen, tfn 050 331 3982, Twitter: @SigneJauhiainen
  • Forskare Tuija Korpela, tfn 020 634 1945
  • Statistikplanerare Sami Tuori, tfn 020 634 1887 

e-post: fornamn.efternamn@fpa.fi

 

Läs mer