Mätning av funktionsförmåga

Vid utvärderingen av rehabiliteringsresultat använder FPA rehabiliteringsklienternas egna bedömningar av sin livskvalitet, arbetsförmåga och sinnesstämning.

Livskvalitet

Livskvalitet förknippas ofta med lycka, välbefinnande, funktionsförmåga och tillfredsställelse med livet. Vid en bedömning av de olika aspekterna av livskvalitet och livskvaliteten som helhet framträder livskvalitetens subjektiva karaktär. Livskvaliteten mäts med WHO:s bedömningsinstrument WHOQOL-BREF som mäter hur nöjda människor är med sitt fysiska och psykiska välbefinnande samt med sina sociala relationer och sin livsmiljö. Bedömningsinstrumentet med anvisningar finns i database Toimia.

Depressionssymtom

För att identifiera depressionssymtom använder FPA bedömningsinstrumentet BDI 21 som har utvecklats för att mäta intensiteten hos depressionssymtom och för att diagnostisera depression i undersöknings- och terapisammanhang. Instrumentets delar utvecklades vid kliniskt arbete så att den person som utarbetade skalan gjorde systematiska observationer om typiska symtom och attityder hos patienter med depression. Utifrån observationerna fastställdes 21 typiska symtom och attityder som stämde överens med definitionen på depression i den psykiatriska litteraturen.  Den version som FPA använder (versionen för befolkningsundersökningar) och anvisningar för den finns i databasenToimia.

Arbetsförmåga

FPA bedömer rehabiliteringsklienters arbetsförmåga med hjälp av en förfrågan om arbetsförmågan. Frågeblanketten innehåller två frågor från arbetsförmågeindexet, där klienten själv ska bedöma sin nuvarande och sin kommande arbets- eller studieförmåga (frågorna 1–2).  

Dessutom ingår en fråga som tagits fram inom FPA:s projekt för arbetslivsinriktad rehabilitering (fråga 3) om hur klienten bedömer sin förmåga att klara av ett arbete eller studier. En klient som varken deltar i arbetslivet eller studerar besvarar fråga 3 genom att välja svarsalternativ 5. Frågorna 1–3 besvaras av klienten, som bedömer sin egen situation före och efter rehabiliteringen.

På blanketten efterfrågas också serviceproducentens bedömning av hur stor nytta klienten hade av rehabiliteringen och huruvida klienten deltog i rehabiliteringen vid rätt tidpunkt.  Frågorna 4–6 ska besvaras av den företrädare för serviceproducenten som har arbetat mest med klienten (till exempel den personliga handledaren). Läs mer om förfrågan.

Frågeblanketten finns på svenska, finska och engelska på FPA:s webbplats (fpa.fi/blanketter).