Gå till innehållet

Publikationer

FPA publicerar regelbundet guider, förmånsbroschyrer, forskningar, statistik och årsberättelsen. Nästan alla forsknings- och statistikpublikationer kan laddas ned från HELDA:s digitala arkiv.

Beställ

Basinkomsttagarna mindre oroliga för
sin ekonomi

Även då basinkomsttagarna upplevde att deras inkomster inte var tillräckliga kände de mindre stress än de som ingick i jämförelsegruppen.

De basinkomsttagare som svarade på en enkätundersökning upplevde sin ekonomiska situation som bättre än de personer i jämförelsegruppen som svarade på enkäten. De kände också mindre stress och oro för sin ekonomi än de som ingick i jämförelsegruppen.

Också när basinkomsttagarna hade svårt att klara sig ekonomiskt upplevde de mindre stress än de som ingick i jämförelsegruppen.

– Resultatet är intressant eftersom vi utifrån en tidigare undersökning vet att ekonomiska svårigheter ökar stressen mer än andra bekymmer i vardagen. Rönen är preliminära och kräver närmare analys, säger Signe Jauhiainen, forskningschef vid FPA.

Basinkomsttagarna hade större förtroende för olika institutioner i samhället

De basinkomsttagare som svarade på enkäten hade större förtroende för andra människor och för samhälleliga institutioner, såsom politiker, politiska partier, polisen och rättsväsendet, än de som ingick i jämförelsegruppen.

De som svarade på enkäten bedömde sitt förtroende på skalan 0–10 (0 = inget förtroende, 10 = fullt förtroende). Basinkomsttagarnas förtroende för andra människor var i medeltal 6,8, medan det i jämförelsegruppen var 6,3. Bland basinkomsttagarna var förtroendet för politiker och partier i medeltal 4,5 och i jämförelsegruppen 4,0. Bland basinkomsttagarna var förtroendet för rättsväsendet och polisen i medeltal 7,2 och i jämförelsegruppen 6,9.

Basinkomsttagarna (3,2) litade också mer än jämförelsegruppen (2,9) på sina påverkningsmöjligheter, på sin ekonomi och på möjligheterna att sysselsättas i framtiden (på skalan 1–5, 1 = inget förtroende, 5 = fullt förtroende). Skillnaderna mellan grupperna påverkades inte av att bakgrundsfaktorer såsom ålder, kön, utbildningsnivå, hälsotillstånd och boningsort standardiserades.

– Att man känner förtroende för andra människor och institutioner är viktigt både med tanke på individens välbefinnande och för att samhället ska fungera, säger Minna Ylikännö, forskare vid FPA.

Enkätundersökningen gjordes per telefon strax innan basinkomstförsöket upphörde. Svarsprocenten för enkätundersökningen var 23 % (31 % bland basinkomsttagarna och 20 % i jämförelsegruppen). Med hjälp av enkätmaterialet kan man undersöka hur olika personer upplever sin ekonomiska situation, kontrollen över sin ekonomi, stress och förtroende.

– Svarsprocenten var rätt låg, så som ofta är fallet med enkätundersökningar. Genom att kombinera enkätmaterialet med olika register kan man bättre bedöma hur representativ undersökningen är, konstaterar Ylikännö.

Basinkomsten minskade inte på viljan att delta i arbetskraftsservice

Under försöket var basinkomsttagarna inte skyldiga att delta i den service som arbetskraftsförvaltningen erbjuder. Trots detta deltog de i sådan service nästan lika aktivt som andra.

Utifrån registermaterialet för det första året inverkade inte basinkomstförsöket på sysselsättningen.

Under det första försöksåret arbetade inte basinkomsttagarna mer än personerna i jämförelsegruppen, men inte heller mindre.

Forskningsmaterial som underlag för en reform av den sociala tryggheten

Utvärderingen av basinkomstförsöket ger information som kan användas som stöd för en reform av den sociala tryggheten. Resultaten publiceras stegvis under åren 2019 och 2020.

I försöket fick 2 000 slumpmässigt utvalda arbetslösa personer varje månad en skattefri basinkomst på 560 euro oberoende av övriga inkomster eller av om personerna exempelvis sökte arbete aktivt. Försöket började 1.1.2017 och upphörde 31.12.2018.

Basinkomsttagarna valdes ut slumpmässigt bland de personer som fick en arbetslöshetsförmån från FPA i november 2016.  Jämförelsegruppen utgjordes av de personer som fick en arbetslöshetsförmån från FPA i november 2016, men som inte valdes ut för basinkomstförsöket.

Försöket med basinkomst genomfördes på initiativ av statsminister Juha Sipiläs regering. Syftet var att utreda hur den finländska sociala tryggheten kunde omformas så att den bättre svarar mot förändringar i arbetslivet. FPA ansvarade för det praktiska genomförandet av försöket.

Läs mer