Tid mellan inköp, expedieringsintervall och flexibilitet
Genom att följa upp tiden mellan inköp, det vill säga expeditionsintervallen, går det att minska läkemedelsavfallet och de onödiga kostnader avfallet medför. Om det görs ändringar i läkemedelsbehandlingen kan också en del läkemedel som använts länge bli onödiga. Läkemedel som inhandlats i onödan leder till extra kostnader för kunden och samhället samt till läkemedelsavfall.
När du granskar tiden mellan inköp ska du alltid beakta det föregående inköpet, även om det lämnats ut utan ersättning.
- Tiden mellan inköpen är tillräckligt lång och ersättning kan beviljas om det av den föregående läkemedelssatsen finns kvar högst en mängd som kan godtas med beaktande av flexperioden.
Flexibilitet
Med flexperiod avses den period då preparatet kan expedieras med ersättning innan den föregående satsen tar slut.
Flexperioderna är enligt sjukförsäkringslagen följande:
- en flexperiod på högst 21 dagar när den tidigare expedierade satsen motsvarar 3 månaders behandling (90 dagar eller 13 veckor) eller en större sats
- en flexperiod på 14 dagar när den tidigare expedierade satsen motsvarar 2 månaders behandling (60 dagar)
- en flexperiod på 7 dagar när den tidigare expedierade satsen motsvarar 1 månads behandling (30 dagar) eller mindre.
Du kan beräkna tidpunkten för när kunden kan köpa läkemedelssats med ersättning utifrån läkemedelsförskrivarens doseringsanvisning och den föregående gång expedierade läkemedelssatsen (läkemedelsmängden). Apotekssystemens räknare av expeditionsintervaller beräknar de rätta flexperioderna. Vid beräkningen är ”dag ett” dagen efter datumet för läkemedelsköpet.
Observera att
- man i fråga om expeditionsintervallerna för itererade recept följer läkarens anteckningar på receptet.
- apoteken ska se till att anvisningarna om tiden mellan inköp följs också vid olika förpackningsstorlekar (se felavgiftsförfarande).