Undersökning: Högre stöd för privat vård av barn ökade efterfrågan på privat småbarnspedagogik avsevärt

När stödet för privat vård av barn höjdes med hundra euro ökade efterfrågan på privat småbarnspedagogik med upp till en femtedel och efterfrågan på familjedagvård ännu mer, visar en färsk undersökning. Inga sysselsättningseffekter observerades.

En familj i Finland kan få stöd för privat vård av barn (privatvårdsstöd) om barnet vårdas av en person som familjen anställt eller av en privat producent av småbarnspedagogik. Forskare vid FPA utredde hur stödet för privat vård av barn påverkar efterfrågan på privat småbarnspedagogik samt mammornas sysselsättningsgrad.

År 2010 var andelen barn i åldern 1–6 år som deltar i småbarnspedagogik med privatvårdsstöd som högst. Då var andelen 5,1 %. Andelen har minskat i och med att servicesedeln för småbarnspedagogik blivit en allt mer vanligare stödform under 2010- och 2020-talen.

Utifrån undersökningen ökade varje höjning av privatvårdsstödet med 100 euro efterfrågan på privat småbarnspedagogik med 17–20 % och efterfrågan på familjedagvård med upp till 26 %. Höjningen av stödet ökar användningen av privata tjänster mer i höginkomstfamiljer än i låginkomstfamiljer.

– Familjer med höga inkomster har större ekonomiska möjligheter att välja privat småbarnspedagogik än familjer med låga inkomster, säger Tapio Räsänen, forskare vid FPA.

Familjerna har också kunnat använda stödet för att skaffa tjänster som inte finns inom den offentliga sektorn.

Stödet för privat vård av barn påverkar valet av serviceproducent men inte sysselsättningen

Undersökningen visade att stödet för privat vård av barn förutom att det ökade användningen av privat dagvård även ökade användningen av privat familjedagvård. Emellertid har den familjedagvård som kommunerna erbjuder minskat sedan 1990-talet till den grad att den nästan försvunnit.

Enligt undersökningen leder det att man höjer stödet för privat vård av barn på lång sikt till att allt fler barn övergår från offentliga tjänster inom småbarnspedagogiken till privata tjänster. Däremot hade höjningen av stödet ingen inverkan på andelen barn som vårdas hemma och undersökningen visade heller inga sysselsättningseffekter hos mammorna.

– Stöd som riktas mot efterfrågan, såsom stöd för privat vård och servicesedeln för småbarnspedagogik, ger kommunerna verktyg att svara på den ökade efterfrågan på småbarnspedagogiska tjänster utan omfattande investeringar i nya kommunala daghem, säger Eva Österbacka, specialforskare vid FPA och professor vid Åbo Akademi.

Stödets inverkan beror också på barnets ålder

Forskarna upptäckte att valet av producent av småbarnspedagogik inte enbart beror på föräldrarnas inkomstnivå utan även på deras utbildningsbakgrund och barnets ålder. Högutbildade föräldrar väljer en privat serviceproducent oftare än föräldrar med lägre utbildning. Skillnaden ökar ju högre privatvårdsstödet är.

Om en familj har små barn är det mer sannolikt att familjen väljer privat familjedagvård. Om barnen redan är större är det däremot mer sannolikt att familjen väljer ett privat daghem.

– Föräldrar till små barn kan uppleva att mindre grupper och en mer hemlik miljö är tryggare. För en del fungerar familjedagvården som ett mellansteg mellan hemvården och daghemmet, säger Österbacka.

Stöd för hemvård av barn minskar också användningen av privata tjänster inom småbarnspedagogiken

Utifrån tidigare undersökningar känner man till att hemvårdsstödet minskar användningen av småbarnspedagogik, särskilt i fråga om familjer med låga inkomster. Om mamman inte har något arbete att återvända till eller skillnaden mellan inkomsterna från arbetet och hemvårdsstödet är liten, ökar hemvårdens popularitet.

I den här undersökningen framgick det att hemvårdsstödet också minskar användningen av privata tjänster inom småbarnspedagogiken.

Lärdomar för familjepolitiken

Utifrån undersökningen kan utvinnas flera lärdomar som har betydelse för familjepolitiken. Enligt forskarna är dessa de tre viktigaste lärdomarna:

1. De relativa kostnadsskillnaderna påverkar hur familjerna väljer att ordna vården av barn.
2. Privata tjänster inom småbarnspedagogiken kan bidra till att överbrygga den klyfta mellan efterfrågan och utbud som finns i fråga om de offentliga tjänsterna inom småbarnspedagogiken.
3. När beslutsfattarna överväger vilka former av barnavård som ska stödjas bör de bedöma inte bara kostnadseffektiviteten utan även de följder som förmånerna har i fråga om jämställdhet.

Ytterligare information

Ursprunglig publikation: Räsänen, T., Österbacka, E. Subsidizing private childcare in a universal regime. Rev Econ Household (2023).

Studien är en del av FPA:s forskningsenhets projekt kring barnfamiljer LAPE II och projektet Familjebildning i förändring – orsaker, konsekvenser och möjliga framtider (FLUX), som finansieras av Finlands Akademis strategiska forskningsråd (STN). FLUX-projektet söker forskningsbaserade lösningar som kan användas i samhället för att påverka och anpassa sig till förändringar i födelsetal och befolkningens åldrande. Målet är att förbättra det finländska samhällets sociala och ekonomiska hållbarhet.