I dessa kommuner i Finland belastar arbetsoförmågan mest och minst – FPA och THL publicerade kommunuppgifterna i det nationella hälsoindexet

De kommuner som drabbas hårdast av arbetsoförmåga finns i östra och norra Finland, visar kommunuppgifterna i det nationella hälsoindexet, som FPA och THL publicerat. Bäst är situationen i södra Finland. Också sjukligheten är störst i öster och norr.

​​​​​​​
FPA och Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat jämförelsetal på kommunnivå i den nationella datahelhet som utgörs av det nationella hälsoindexet, som omfattande beskriver hur utbredd arbetsoförmågan och sjukdomarna är i olika delar av Finland. Skillnaderna mellan kommunerna, och samtidigt skillnaderna inom välfärdsområdena, när det gäller belastningen på grund av arbetsoförmåga och olika sjukdomar, är betydande.

I jämförelsetalen i det nationella hälsoindexet är genomsnittet för hela landet 100. Siffror som är högre än så visar att det är vanligare i kommunerna att få förmåner på grund av arbetsoförmåga eller att ha en sjukdom. Lägre siffror innebär lägre frekvens av förmåner på grund av arbetsoförmåga och lägre sjukfrekvens.

Arbetsoförmåga belastar mest i östra och norra Finland

Indexet för arbetsoförmåga i det nationella hälsoindexet beskriver regionala skillnader i fråga om sjuk-/invalidpension, sjukdagpenning och yrkesinriktad rehabilitering.

De senaste jämförelsetalen för arbetsoförmåga i det nationella hälsoindexet är högst i Rautavaara, Tuusniemi och Kaavi i Norra Savolax. I dessa kommuner har indexet också stigit under de senaste åren, det vill säga situationen har försämrats jämfört med landets genomsnitt.

– Situationen i fråga om arbetsoförmåga i Östra Finland och Norra Finland framgår tydligt av det nationella hälsoindexet. I Norra Savolax är det en stor utmaning att andelen äldre befolkning ökar och andelen förvärvsarbetande befolkning minskar. Det behövs mera arbete och skattebetalare i de små kommunerna, säger överläkaren vid FPA:s forskningsenhet Riitta Luoto.

De tio högsta jämförelsetalen för arbetsoförmåga finns i kommuner som ingår i följande tabell. Uppgifterna i tabellen är inte åldersstandardiserade, det vill säga skillnaderna i åldersstruktur har inte beaktats här. Med åldersstandardisering blir skillnaderna mindre, men bara några få på listan över de 10 mest arbetsoförmögna kommunerna byts ut.

Hälsoriskerna hopar sig enligt undersökningarna för personer med lägre utbildning, låginkomsttagare och långtidsarbetslösa. Även utbudet på regionala social- och hälsovårdstjänster kan påverka resultaten.

– När de här resultaten studeras i regionerna bör man komma ihåg att till exempel läkarbrist kan minska tillgången till förmåner vid arbetsoförmåga, när de utlåtanden som behövs för besluten inte kan fås. Då kan kommunens jämförelsetal i det nationella hälsoindexet vara lägre än den faktiska situationen skulle förutsätta, konstaterar Luoto.

Minst arbetsoförmåga i södra Finland

I ljuset av det nationella hälsoindexet är situationen i fråga om arbetsförmåga bäst i kommunerna i Nyland, där Grankulla, Esbo, Sibbo, Helsingfors och Kyrkslätt ligger i topp. Även en kommun i Österbotten och en i Birkaland får plats bland de tio bästa.

– De stora skillnaderna mellan kommunerna beror bland annat på befolkningens levnadsvanor, åldersfördelningen, sysselsättningssituationen och inkomstnivån. Också migrationen påverkar när de friskaste och mest arbetsföra flyttar efter arbete till södra Finland, förklarar Luoto.

De tio lägsta jämförelsetalen på fastlandet finns i kommuner som ingår i följande tabell. I Ålands kommuner skapar det lilla antalet invånare osäkerhet i indexberäkningen och äventyrar dataskyddet, och därför har de utelämnats.

Sjukdom och arbetsoförmåga går hand i hand

Sjuklighetsindexet i det nationella hälsoindexet visar att sjukligheten i de flesta fall är störst i samma kommuner i östra och norra Finland som också har mest arbetsoförmåga. Däremot är gruppen med de friskaste kommunerna något mer koncentrerad till Österbotten än gruppen med flest arbetsförmögna.

Skillnaderna mellan kommunerna påverkas också mer av åldersstrukturen bland invånarna än av indextalen för arbetsoförmåga. I den åldersstandardiserade versionen av indexet beaktas åldersstrukturens inverkan. 

– Arbetsoförmågan beror till största delen på de sjukdomar som vi mäter i sjuklighetsindexet, så det är väntat att resultaten går i samma riktning, säger THL:s ledande expert Päivikki Koponen. 
Långvarig sjukfrånvaro och övergång till sjuk-/invalidpension orsakas framför allt av allvarliga psykiska problem samt sjukdomar i muskuloskeletala systemet. Skillnaderna i förekomst mellan kommunerna är också stora.

– Dessutom är alkoholrelaterad sjuklighet särskilt vanlig i många kommuner i Norra Savolax och Norra Karelen och ovanlig i kommunerna i Österbottens kustområde. Missbruksproblem som bakgrundsfaktor till arbetsoförmåga borde utredas närmare, säger Koponen.

Koponen påminner om att välfärdsområdet kan omfatta kommuner med både hög och låg sjuklighet. Det är viktigt att ta hänsyn till detta när man beslutar om områdets servicenät och om närtjänsterna. 

Vad är det nationella hälsoindexet för något?

Det nationella hälsoindexet är en datahelhet bestående av flera indikatorer som beskriver de regionala skillnaderna i Finland i fråga om sjuklighet och arbetsoförmåga. Det nationella hälsoindexet har ersatt THL:s tidigare sjuklighetsindex och FPA:s hälsobarometer.

De indikatorer som ingår i det nationella hälsoindexets datauppsättning gör det möjligt för välfärdsområdena att undersöka hur sjuklighet och arbetsoförmåga belastar den egna befolkningen jämfört med hela landet och andra regioner. Det är nu också möjligt att jämföra kommunerna i det egna välfärdsområdet.

Information exempelvis om vilka sjukdomar som utgör den största belastningen i välfärdsområdet eller kommunen bidrar till att förebygga problem och gör det möjligt att vidta regionala åtgärder för att förbättra befolkningens välbefinnande och hälsa. På riksnivå kan indexuppgifterna användas i uppföljningen av utvecklingen av befolkningens sjuklighet och arbetsoförmåga och de regionala skillnaderna.

Indikatorerna för det nationella hälsoindexet publiceras både åldersstandardiserade och icke-åldersstandardiserade. Det icke-åldersstandardiserade indexet beskriver den faktiska frekvensen av sjuklighet eller arbetsoförmåga i området och det behov av tjänster som detta medför. Det åldersstandardiserade indexet beskriver den del av skillnaderna mellan regionerna som inte beror på skillnader i åldersstruktur.

Mer information

Här kan du se jämförelsetalen för det nationella hälsoindexet per kommun: