Undersökning: De som får utkomststöd anlitar offentliga hälsovårdstjänster och får hälsorelaterade FPA-förmåner i större utsträckning än andra
FPA:s forskare har för första gången systematiskt undersökt hur de som får utkomststöd anlitar olika hälsovårdstjänster inom olika sektorer jämfört med den övriga befolkningen. De som får utkomststöd anlitar offentliga hälsovårdstjänster mer allmänt än den övriga befolkningen men sällan privata tjänster och företagshälsovårdstjänster. Den största skillnaden inom den offentliga sektorn gäller anlitandet av mentalvårdstjänster.
Forskningen visar att människor som har en låg socioekonomisk ställning har sämre hälsa än andra. Fenomenet syns också i FPA:s nyligen genomförda undersökning, där forskarna jämförde i vilken utsträckning de som får utkomststöd anlitar hälsovårdstjänster och får FPA:s hälsorelaterade förmåner i jämförelse med den övriga befolkningen. Hälsorelaterade förmåner är till exempel läkemedelsersättningar och sjukdagpenning. I undersökningen användes registermaterial om den vuxna befolkningen i Helsingfors och Uleåborg.
De Uleåborgsbor som får utkomststöd anlitar olika offentliga hälsovårdstjänster klart mer än den övriga befolkningen men sällan privata tjänster och företagshälsovårdstjänster. När man betraktar tjänsterna inom de olika sektorerna som en helhet är skillnaderna betydligt mindre.
– Skillnaderna i anlitandet av offentliga tjänster, privata tjänster och företagshälsovårdstjänster visar att de olika sektorerna inom det finländska hälsovårdssystemet i viss mån har differentierats för att betjäna olika befolkningsgrupper, säger FPA:s forskningschef Jenni Blomgren.
I många tjänster förklarar olika bakgrundsfaktorer en betydande del av skillnaderna mellan personer som fått utkomststöd och kontrollgruppen. Till exempel arbetssituationen och inkomsterna för dem som får utkomststöd förklarar delvis att de oftare använder flera offentliga tjänster och mer sällan företagshälsovård och privat sjukvård.
Utkomststödstagare anlitar offentliga mentalvårdstjänster betydligt oftare än andra
Även inom den offentliga sektorn fann forskarna betydande skillnader i hur de som får utkomststöd och kontrollgruppen anlitar olika hälsovårdstjänster. Skillnaderna var små till exempel i fråga om mottagningsbesök inom den offentliga öppenvården och besök inom den specialiserade sjukvården.
Den största skillnaden mellan dem som får utkomststöd och kontrollgruppen gällde anlitandet av offentliga mentalvårds- och missbrukartjänster. Nästan en tredjedel av dem som fick utkomststöd hade anlitat offentliga mentalvårds- och missbrukartjänster, men bara fem procent av kontrollgruppen.
– Bristande försörjning har ett starkt samband med psykiska problem, vilket delvis kan förklara den stora skillnaden i anlitandet av offentliga mentalvårdstjänster. Samtidigt kan en inverkande faktor också vara att de som har bättre inkomster oftare har tillgång till mentalvårdstjänster inom företagshälsovården eller den privata sektorn, säger Blomgren.
Överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA stärkte sambandet mellan utkomststöd och hälsorelaterade förmåner
Undersökningen visade också att de som fick utkomststöd med större sannolikhet köper receptbelagda läkemedel som ersätts av sjukförsäkringen och får läkemedelsersättning, reseersättningar, sjukdagpenningar eller rehabiliteringspenningar som FPA betalar ut.
– Mottagare av utkomststöd drabbas i genomsnitt mer än den övriga befolkningen av sjukdomar, vilket förklarar läkemedelsköpen och resorna. De som får utkomststöd kan också till fullo ersättas för behövliga receptbelagda läkemedel. Samtidigt kan till exempel höga läkemedelskostnader eller liten sjukdagpenning ge rätt till utkomststöd. Effekterna går alltså på sätt och vis i två riktningar, förklarar Blomgren.
Ansvaret för ordnandet av det grundläggande utkomststödet överfördes från kommunerna till FPA 2017. Enligt en analys utifrån material om helsingforsare förstärktes kopplingen mellan utkomststödet och hälsorelaterade förmåner efter överföringen.
– När det grundläggande utkomststödet överfördes till FPA kom det att skötas av samma organisation som sköter hälsorelaterade förmåner. Sedan dess har det varit lättare för FPA att kontrollera vilka förmåner kunden egentligen har rätt till, säger Blomgren.
Viktigt att samarbetet mellan FPA och välfärdsområdena fungerar sömlöst
Ett av målen med att överföra det grundläggande utkomststödet till FPA var att effektivisera systemet. Den starkare kopplingen mellan utkomststöd och hälsorelaterade förmåner tyder på att detta mål har uppnåtts ur perspektivet av de hälsorelaterade förmånerna.
I nuläget har ansvaret för att ordna utkomststöd delats så att FPA sköter det grundläggande utkomststödet och socialväsendet i välfärdsområdena sköter det kompletterande och det förebyggande utkomststödet. FPA och välfärdsområdena samarbetar kring servicen och vägledningen för dem som ansöker om utkomststöd.
– När verkställandet av utkomststödet utvecklas bör samarbetet också med hälsovårdstjänsterna i välfärdsområdena stärkas ytterligare. Det skulle bidra till att kunderna i tid kan hänvisas till de hälsovårdstjänster som de behöver för stunden, säger Blomgren.
Mer information
Originalutgåva: Blomgren, J., Korpela, T., & Rättö, H. (2023). Toimeentulotuen saajien terveysperusteisten etuuksien ja terveyspalveluiden käyttö: Rekisteritarkastelu Helsingistä ja Oulusta. FPA.
FPA:s forskare har också skrivit mer om ämnet i FPA:s forskningsblogg (på finska):
- Toimeentulotuen saajat käyttävät muuta väestöä yleisemmin julkisia terveyspalveluita (Mottagarna av utkomststöd anlitar offentliga hälsovårdstjänster mer än den övriga befolkningen)
- Toimeentulotuen asiakkaat saavat terveysperusteisia etuuksia yleisemmin kuin muu väestö (Utkomststödskunderna får mer hälsorelaterade förmåner än den övriga befolkningen)