Återgång i arbete efter tidsbegränsad sjuk- eller invalidpension vanligare bland dem som deltagit i rehabilitering
FPA och Pensionsskyddscentralen har gjort en utredning där man kartlagt tidigare forskning om återgång i arbete efter tid med rehabiliteringsstöd samt med hjälp av registermaterial undersökt i vilken omfattning personer som började få rehabiliteringsstöd år 2015 har övergått till andra förmåner och till arbetslivet. Vidare undersöktes hur återgången i arbete påverkades av om personerna deltog i rehabilitering under den tid de fick rehabiliteringsstöd. Registerstudien visade att det under uppföljningsperioderna på två och fyra år var ovanligt att man återgick till arbetet efter att ha fått rehabiliteringsstöd. Återgång i arbete var dock vanligare bland dem som fått rehabilitering.
Ovanligt att man återvänder till arbetslivet efter att ha fått rehabiliteringsstöd
Enligt tidigare, huvudsakligen inhemsk, forskning är det ovanligt att man återvänder till arbetet efter att ha fått rehabiliteringsstöd, dvs. sjuk- eller invalidpension som beviljas för en viss tid. Enligt tidigare inhemska studier, som gällt arbetspensionssystemet, har andelen personer som återvänt till arbetet huvudsakligen varierat mellan drygt 10 procent och 25 procent.
Enligt litteraturöversikten är återgången i arbete mer sannolik bland unga personer, personer som haft ett gällande anställningsförhållande innan rehabiliteringsstödet började och personer som deltagit i rehabiliteringsåtgärder.
– Återgången i arbete var sannolikare om grunden för rehabiliteringsstödet var en somatisk sjukdom, till exempel en sjukdom i rörelseorganen, än om den var en psykisk störning, säger Karoliina Koskenvuo, forskningschef vid FPA.
Registeruppföljning gav ny information om situationen för personer som fått rehabiliteringsstöd
Situationen för de 9 699 personer som började få rehabiliteringsstöd år 2015 undersöktes med hjälp av FPA:s och Pensionsskyddscentralens registermaterial två och fyra år efter att rehabiliteringsstödet börjat.
– Registerundersökningarna i den här utredningen är mer omfattande än tidigare, eftersom undersökningarna omfattar alla de personer som fått rehabiliteringsstöd både inom arbetspensionssystemet och inom folkpensionssystemet och uppgifterna om förmåner och sysselsättning har utnyttjats på ett mångsidigt sätt, säger Mikko Laaksonen, specialforskare vid Pensionsskyddscentralen.
Inom två efter att rehabiliteringsstödet började hade 23 procent övergått till permanent sjuk- eller invalidpension och inom fyra år var andelen 31 procent. Efter två år hade sammanlagt 66 procent av de personer som började få rehabiliteringsstöd år 2015 fått full eller partiell sjuk- eller invalidpension eller rehabiliteringsstöd och efter fyra år var andelen 55 procent.
– Vilket pensionssystem rehabiliteringsstödet hade beviljats inom hade också betydelse. Efter uppföljningsperioden på två år var det vanligast att rehabiliteringsstödet fortsatte bland dem som fått rehabiliteringsstöd endast från FPA. Det var ofta fråga om unga personer. Återgång i arbete var vanligare bland dem som fått rehabiliteringsstöd endast inom arbetspensionssystemet, konstaterar Laaksonen.
Återgång i arbete vanligare bland dem som fått rehabilitering
Inom två år efter att rehabiliteringsstödet började hade 10 procent och inom fyra år 13 procent av mottagarna återvänt till arbetet. När uppföljningen avslutades arbetade 6 procent av dem som fått rehabiliteringsstöd enbart från FPA, 12 procent av dem som fått rehabiliteringsstöd inom båda systemen och 16 procent av dem som fått rehabiliteringsstöd enbart inom arbetspensionssystemet.
Återgången i arbete och övergången till andra förmåner undersöktes också enligt huruvida de som börjat få rehabiliteringsstöd hade fått arbetspensionsrehabilitering eller rehabiliteringstjänster eller rehabiliteringspenning från FPA under det första året efter att rehabiliteringsstödet började. Bland dem som fick rehabilitering under det första året var det vanligare att man återvände till arbetet än bland dem som inte fick rehabilitering.
Fyra år efter att rehabiliteringsstödet börjat arbetade 21 procent av dem som fått rehabilitering och 10 procent av dem som inte fått rehabilitering. Särskilt i fråga om yngre personer var det betydligt ovanligare att rehabiliteringsstödet fortsatte bland dem som hade fått rehabilitering. Unga som hade fått rehabilitering övergick också mera sällan till sjuk- eller invalidpension och oftare till arbete.
Eftersom personer som har fått rehabiliteringsstöd i genomsnitt sällan återvänder till arbetslivet, borde de redan i ett tidigare skede erbjudas rehabilitering som främjar studie- och arbetsförmågan och andra tjänster, innan risken för långvarig arbetsoförmåga ökar avsevärt.
– Resultaten av utredningen visar att man med hjälp av rehabilitering kan minska behovet av permanent sjuk- eller invalidpension och främja återgången i arbete, även om rehabiliteringsstödet redan har börjat, påpekar Koskenvuo.
Utredningen har beställts av social- och hälsovårdsministeriet och den har genomförts i samarbete mellan FPA och Pensionsskyddscentralen. Utredningen ingår i arbetet med att förebygga långvarigt behov av rehabiliteringsstöd och permanent sjuk- eller invalidpension.
– Resultaten kan utnyttjas inom ramen för olika projekt för arbetsförmåga och rehabilitering, till exempel vid verkställandet av rehabiliteringskommitténs förslag samt i arbetet inom kommittén för social trygghet, säger Eva Aalto, regeringssekreterare vid social- och hälsovårdsministeriet.
Närmare information:
Publikation: Koskenvuo K, Laaksonen M, Blomgren J, Pösö R, Seppänen-Järvelä R, Näsi E. Selvitys kuntoutustukea saaneista.