Analysen av nuläget i verkställandet av utkomststödet färdigställdes – verkställandet har stabiliserats, men vissa aspekter behöver utvecklas
Av FPA:s, Kommunförbundets och Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab:s färska rapport framgår att samarbetet mellan de aktörer som verkställer utkomststödet har förbättrats avsevärt, men att det fortfarande finns mycket att utveckla. De viktigaste utvecklingsobjekten nu när välfärdsområdena inleder verksamheten är informationsutbytet, tillgången till tjänster och de anställdas nåbarhet samt kvaliteten på besluten om utkomststöd.
FPA och Kommunförbundet gjorde hösten 2022 en analys av nuläget i verkställandet av utkomststödet, och slutrapporten har nu publicerats. I början av 2023 deltog även Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab i slutförandet av rapporten och analysen.
– Målet med arbetet var att skapa en realistisk helhetsbild och en gemensam syn på nuläget i verkställandet med plus och minus före social- och hälsovårdsformen, berättar projektchef Kirsi Metsävainio vid FPA.
– Analysen av nuläget ger ett riktmärke för hur verkställandet av utkomststödet utvecklas under de kommande åren efter vårdreformen, säger specialsakkunnig Ellen Vogt vid Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab. Fram till årsskiftet arbetade Vogt som specialsakkunnig vid Kommunförbundet.
Analysmaterialet samlades in i workshoppar som hölls under hösten 2022 och till dem inbjöds experter på utkomststödet som arbetade med kunder, från både FPA och kommunerna i hela det finländska fastlandet. FPA och Kommunförbundet sammanförde och strukturerade den insamlade informationen, som förädlades i samarbete med intressentgrupper, såsom organisationer och forskare på området.
En motsvarande bedömning var inte tillgänglig när det grundläggande utkomststödet överfördes från kommunerna till FPA i början av 2017.
– Den främsta iakttagelsen utifrån materialet var att de aktörer som arbetar med utkomststödet har vandrat en lång väg från de första, kritiska skedena efter överföringen av stödet till FPA till ett skede där man bygger upp ett ömsesidigt förtroende, berättar Metsävainio.
Analysen visar att en av de tydligaste styrkorna i nuläget är att jämlikheten och det enhetliga beslutsfattandet har ökat i handläggningen av det grundläggande utkomststödet. En viktig positiv aspekt är också att handläggningstiderna för utkomststödet ligger inom de lagstadgade gränserna. Systemets kristålighet bekräftades under den första coronavåren. Det är också anmärkningsvärt att underutnyttjandet av utkomststödet enligt analysen har minskat och tröskeln för att ansöka om stöd har blivit lägre.
– Utvecklingen har verkligen gått framåt sedan 2017. Samarbetet mellan de verkställande aktörerna verkar nu vara på en helt annan nivå än det var när utkomststödet nyss hade överförts till FPA eller före det, konstaterar Ellen Vogt.
Högkvalitativt kundsamarbete kräver ett smidigt informationsutbyte
Även om analysen visar att läget i verkställandet av utkomststödet förefaller stabilt och etablerat, identifierades även utvecklingsbehov. Dessa gäller såväl FPA och välfärdsområdena som lagstiftningen. De allra viktigaste utvecklingsobjekten var informationsutbytet mellan FPA och välfärdsområdena samt fortsatt utveckling av sådana arbetsredskap som möjliggör informationsflödet och ett samarbete av hög kvalitet.
– Ett högkvalitativt kundsamarbete förutsätter smidigt informationsutbyte och sådana verktyg som gör det möjligt att bättre än för närvarande hjälpa sökande som behöver sektorsövergripande stöd. Det krävs också ändringar i lagstiftningen för att möta utvecklingsbehoven i informationsutbytet. Satsningar på detta behövs under den kommande regeringsperioden, till exempel genom lagstiftning som möjliggör olika försök, säger Vogt.
Analysen visar också tydligt att det finns ett behov av att utveckla förfarandena i tjänsterna och förbättra tillgången till tjänster och arbetstagarnas nåbarhet.
– Utkomststödet är ett samhälleligt ekonomiskt stöd som beviljas i sista hand. Det är viktigt att förbättra tillgången till personliga tjänster utan tidsbokning. Särskilt servicenätet och kvaliteten på besluten bör utvecklas med tanke på de stödsökande som har den allra sämsta funktionsförmågan, säger Kirsi Metsävainio.
Metsävainio och Vogt hoppas att de styrkor och svagheter som analysen pekar på samt utvecklingsförslagen kan utnyttjas i utvecklingen av samarbetet mellan välfärdsområdena och FPA och hela servicesystemet. Analysen kan också vara användbar i större utsträckning när det gäller framtida riktlinjer och bidragsmodeller för reformen av den sociala tryggheten.
– Utkomststödskunderna förtjänar att arbetet med att utveckla lagstiftningen och verkställandet fortsätter målmedvetet på såväl nationell som regional nivå, konstaterar Vogt och Metsävainio samstämmigt.