Multimedicinering allt vanligare bland barn och unga som använder antipsykotiska läkemedel
Multimedicinering med psykofarmaka blev allt vanligare under åren 2008–2016 bland de ungdomar under 18 år som för första gången inledde behandling med antipsykotika. Fenomenet är oroväckande emedan antipsykotika har kort- och långvariga biverkningar, och risken för sådana ökar ytterligare vid samtidig behandling med andra psykiatriska läkemedel.
Av de barn och ungdomar under 18 år som för första gången inledde behandling med antipsykotika 2008–2016 använde 44,9 procent samtidigt något annat psykiatriskt läkemedel. Detta framkom i en nyligen publicerad finländsk registerundersökning. Multimedicinering med psykofarmaka ökade bland personer under 18 år som för första gången köpte antipsykotika under den tid som undersökningen gjordes. Efter fyllda 13 år var multimedicinering vanligare bland flickor än bland pojkar.
Fenomenet är oroväckande emedan antipsykotika har kort- och långvariga biverkningar, t.ex. viktökning och metabola biverkningar, och risken för sådana ökar ytterligare vid samtidig behandling med andra psykiatriska läkemedel.
De två vanligaste psykofarmakagrupper som användes samtidigt med antipsykotika var antidepressiva läkemedel (66,2 % av alla samtidigt använda psykiatriska läkemedel) och ADHD-läkemedel (30,8 % av alla samtidigt använda psykiatriska läkemedel). Undersökningen visade att användningen av dessa läkemedel före behandlingen med antipsykotika hade ett tydligt samband med multimedicinering under behandlingen med antipsykotika. Bland dem som för första gången köpte antipsykotika kunde man observera att flickor och ungdomar över 13 år hade en större risk för multimedicinering än andra.
Hos barn och unga används antipsykotika i huvudsak vid behandling av bisymtom med anknytning till beteendestörningar och depression, exempelvis vid behandling av ångest och sömnlöshet. Multimedicinering med psykofarmaka borde alltid övervägas noggrant genom att väga för- och nackdelar mot varandra. Multimedicinering borde också följas upp noggrant. Innan ett eventuellt ytterligare läkemedel börjar användas borde läkaren omsorgsfullt bedöma huruvida de läkemedel och de psykosociala behandlingar som redan är i bruk är ändamålsenliga.
Det har inte tidigare forskats i ämnet i Finland
Undersökningen är den tredje delen av medicine licentiat Eveliina Varimos doktorsavhandling och den publicerades i mars i den vetenskapliga tidskriften Nordic Journal of Psychiatry. I undersökningen utreddes multimedicinering med psykofarmaka bland ungdomar under 18 år som för första gången köpte ett antipsykotiskt läkemedel och de faktorer som påverkade detta. Det har inte tidigare forskats i ämnet i Finland.
Forskningsmaterialet utgjordes av FPA:s uppgifter om läkemedelsinköp som ersatts från sjukförsäkringen 2008–2016. Ur den här gruppen plockades 14 848 barn och unga som under uppföljningstiden hade börjat använda ett antipsykotiskt läkemedel (risperidon, ketiapin, aripiprazol eller olanzapin) för första gången. Dessutom utreddes vilka andra psykiatriska läkemedel dessa barn och unga använde före och under behandlingen med antipsykotika.
Undersökningen genomfördes som ett samarbete mellan FPA, Nya barnsjukhuset vid HNS, forskningsgruppen för barnpsykiatri vid Lastentautien tutkimuskeskus (Forskningscentret för barnsjukdomar) och Helsingfors universitet. Handledare för undersökningen var professorn i barnpsykiatri vid Helsingfors universitet, överläkare i barnpsykiatri vid HNS Eeva Aronen och FPA:s forskningschef, docent Leena Saastamoinen.