Puávtáh-uv tun finniđ Kela torjuid, ko tun varriih Suomân?
Torjui iävtuh láá sierâlágáneh ton mield, varriih-uv tun Suomân
- pargen
- irâtteijen
- vuolgâttum pargen
- perruujesânin
- uáppen tâi totken
- iäláttâhlâžžân.
Jis tust lii Suomâst päikkikieldâ, te tun finniih tipšo almos tiervâsvuođâhuolâttâsâst. Tuu tipšo lii táválávt jieijâd kuávlu tiervâsvuotâsajattuvâst. Jis tust ij lah päikkikieldâ, te pivde Kela selvâttiđ, ete lii-uv tust vuoigâdvuotâ almos tiervâsvuođâhuolâttâsân.
Pargee já irâtteijee torjuuh
Tun puávtáh finniđ motomijd Kela torjuid, jis tun poorgah Suomâst. Taah torjuuh láá ovdâmerkkân puoccâmpeiviruttâ já pärnilase.
Jis tun poorgah Suomâst ucemustáá 6 mánuppaje, te tust sáttá leđe vuoigâdvuotâ motomáid Kela torjuid vala ton máná, ko porgâm nohá.
Jis tun lah pargee, tust lii vuoigâdvuotâ meid pargotiervâsvuođâhuolâttâsân. Tun finniih lasetiäđuid jieijâd pargoadeleijest.
Vuolgâttum pargeeh
Vuolgâttum pargeeh láá ulmuuh, kiäid olgoeennâmlâš pargoadeleijee lii vuolgâttâm paargon Suomân.
Jis tun puáđáh vuolgâttum pargen EU-enâmist, Eta-enâmist, Sveeicist tâi Stuorrâ-Britanniast, te tun kuulah jieijâd vyelgimeennâm sosiaaltoorvon. Talle tust ij lah vuoigâdvuotâ Kela torjuid. Tun tarbâšah A1-tuođâštus tuu vyelgimenâmist.
Jis tun puáđáh vuolgâttum pargen enâmist, moin Suomâst lii sosiaaltorvosopâmuš, te täärhist Kelast, ete puávtáh-uv finniđ torjuid. Sopâmušah láá sierâlágáneh sierâ enâmijguin.
Perruujesâneh
Jis tun varriih Suomân pargee tâi uáppee perruujesânin, te tun koolgah táválávt aassâđ Suomâst pisovávt, vâi tun puávtáh finniđ Kela torjuid.
Uáppeeh
Jis tun varriih Suomân eres ko EU-enâmist, Eta-enâmist, Sveeicist tâi Stuorrâ-Britanniast tuše uápui tiet, te tun puávtáh finniđ motomijd Kela torjuid, tego puoccâmpeiviruuđâ tâi vaanhimijpeiviruuđâ. Tuu uápuh kalgeh pišteđ ucemustáá 2 ive.
EU-staatâin puáttee uáppeeh iä táválávt finnii Kela torjuid. Tust puáhtá leđe vuoigâdvuotâ Kela torjuid, jis tun poorgah Suomâst uápui lasseen. Tun jieh kuittâg táválávt pyevti finniđ uápputorjuu Suomâst.
Jis tun čođâlditáh ollâškovlâtotkos, te tun finniih tiervâsvuotâtipšom Pajeuáppei tiervâsvuođâtipšomsiättusist (YTHS).
Iäláttâhliih
Jis tun varriih Suomân iäláttâhlâžžân, tun koolgah aassâđ Suomâst pisovávt, vâi tun puávtáh finniđ Kela torjuid.
Mon rääjist tun puávtáh finniđ Kela torjuid?
Tun puávtáh finniđ Kela torjuid táválávt ton peeivi rääjist, ko tun varriih Suomân tâi porgâškuáđáh Suomâst.
Motomeh torjuuh máksojeh kuittâg tuše toid, kiäh láá aassâm Suomâst tiätuääigi ovdil torjuu mieđettem. Taah torjuuh láá ovdâmerkkân
- Kela iäláttuvah
- paijeel 16-ihásii vádulijtoorjâ.
Motomij torjui mieđeetmist Kela váldá huámmášumán aaigijd, kuás tun lah aassâm tâi porgâm nube EU-staatâst, Eta-staatâst, Sveitsist teikâ Stuorrâ-Britanniast.