FPA: Reformerna av den sociala tryggheten måste bygga på förståelse för folks vardagsliv

FPA har gett sitt utlåtande om mellanrapporten från kommittén för social trygghet. Enligt FPA är det nu viktigt med reformer som leder till ett mer överskådligt system för social trygghet. I reformerna bör man också komma ihåg den sociala trygghetens roll i att säkra ekonomin i vardagen och det allmänna förtroendet för samhället.

Beslut som gäller reformen av den sociala tryggheten bör grunda sig på fakta. FPA har gett sitt utlåtande om den mellanrapport från kommittén för social trygghet som publicerades 16.3.2023. I FPA:s utlåtande framförs många ingående kommentarer om förslagen i mellanrapporten, men FPA vill också betona den betydelse som den sociala tryggheten har i enskilda människors vardag och för samhället i stort.

– Med tanke på välfärden och sysselsättningen är det särskilt viktigt med tjänster som ges vid rätt tid och som beaktar olika livssituationer, konstaterar Marjukka Turunen, lagstiftningsdirektör vid FPA. 

– De sociala trygghetsförmåner som betalas ut ska trygga försörjningen och samtidigt sporra till delaktighet och sysselsättning. Målet ska vara att stödja människors arbetsförmåga och att alla ska få arbete som motsvarar deras arbetsförmåga. För att kunna uppnå detta mål måste vi förstå hur folk har det i sin vardag.

FPA sköter i stor utsträckning den sociala tryggheten i Finland och besitter därmed också avsevärd sakkunskap om den sociala tryggheten. Våra sakkunniga har aktivt deltagit i reformen av den sociala tryggheten och bidragit till kommittéarbetet med sitt kunnande och den respons vi får från FPA:s kunder. FPA:s utlåtande är en sammanställning av FPA:s viktigaste synpunkter och är tänkt att användas som stöd för beslut i anslutning till reformen.

Enhetliga begrepp, ansökningstider och betalningsdagar kan ge ett tydligare system

Enligt FPA är det viktigt att bedöma om de nuvarande förmånerna vid arbetsoförmåga (bl.a. sjukdagpenning, rehabiliteringspenning, rehabiliteringsstöd och sjukpension) verkligen stöder en återgång till arbetet. Begreppet arbetsoförmåga definieras på olika sätt inom lagstiftningen om de olika förmånerna. Skillnaderna mellan definitionerna måste utredas och skillnader som inte är ändamålsenliga bör avskaffas.

Enhetliga ansökningstider kunde också bidra till att göra den sociala tryggheten mer överskådlig. Enhetliga ansökningstider gör det lättare för kunderna att ansöka om förmåner och för FPA att handleda kunderna. Vissa av de vanligaste förmånerna har dessutom olika utbetalningsdagar, vilket medför svårigheter både för kunderna och FPA. Utöver detta tillämpas olika definitioner av inkomstbegreppet inom de olika förmånerna, vilket gör systemet svårare att förstå och dessutom kan ge upphov till missförstånd hos kunderna.

Utöver mer enhetliga begrepp, ansökningstider och utbetalningsdatum kan man förenkla och förtydliga den sociala tryggheten om man mer effektivt kan utnyttja de kunduppgifter som förvaltas av olika myndigheter. Detta förutsätter att lagstiftningen om informationsutbyte ses över. Om kunduppgifterna kan utnyttjas mer effektivt blir det möjligt att bättre än hittills kartlägga kundernas förmåns- och servicebehov. Då kan man se till att kunderna får de förmåner och tjänster som de behöver vid rätt tidpunkt och att de kan få allt klart på en gång. Enligt FPA:s utlåtande bör datalager utnyttjas bättre än för närvarande när systemet för social trygghet ska förvaltas som helhet.

Systemet får inte styra unga till utkomststöd

Enligt FPA behöver lagen om utkomststöd reformeras i sin helhet. Man bör avlägsna sådana element i systemet som kan styra unga till utkomststöd. Innan kunderna ansöker om utkomststöd borde de ha en skyldighet att ansöka om sådana förmåner som beviljas i första hand. Det är viktigt att kunder som länge har levt på utkomststöd erbjuds tjänster som stärker deras delaktighet i samhället. 

Det är också aktuellt att granska hur lagstiftningen om social trygghet kunde ändras för att göra det lättare att komma till Finland för att arbeta. Detta gäller till exempel hur lagstiftningen om förmånerna samverkar med andra lagar, såsom utlänningslagen. Reformerna ger tillfälle att avskaffa olika slag av oändamålsenliga hinder som gör det svårare för arbetstagare som flyttar till Finland att få olika förmåner.

Läs mer:

•    Länk till utlåtandetjänsten https://www.lausuntopalvelu.fi/SV/Proposal/ShowOwnProposalResponse?proposalId=5b27a2e7-1d89-4816-a94d-ae2685f91d38&responseId=00dd159a-686e-4d0e-a12e-b91c68e00934  
•    Kelan pääjohtaja Outi Antila: Sosiaaliturvassa pitäisi pyrkiä kohti yhden hakemuksen mallia. (Sosiaalivakuutus.fi) (på finska)
•    Yksi perusturvaetuus sai sosiaaliturvakomitean kannatuksen – asiantuntijat kertovat, mistä on kyse (Sosiaalivakuutus.fi) (på finska)
•    Viranomaisten asiakastietojen hallintaan tarvitaan keskitetty suostumuspalvelu. Johtava asiantuntija Teija Hauteran puheenvuoro (Sosiaalivakuutus.fi) (på finska)
•    Toimeentulotuki kaipaa selkeyttämistä. Osaamiskeskuksen päällikkö Pasi Pajulan puheenvuoro (Sosiaalivakuutus.fi) (på finska)
•    Työperäisten maahanmuuttajien sosiaaliturvaa on syytä kehittää. Kelan kansainvälisten asioiden osaamiskeskuksen päällikkö Suvi Rasimuksen puheenvuoro (Sosiaalivakuutus.fi) (på finska) 
•    FPA bidrar till reformen av den sociala tryggheten (fpa.fi) (https://www.kela.fi/fpa-och-reformen-av-den-sociala-tryggheten)