Barnbidragets köpkraft har minskat avsevärt sedan början av 2000-talet – om förmånen hade varit indexbunden skulle den vara en tredjedel större än nu
Barnbidragets köpkraft har försvagats kraftigt under 2000-talet, framför allt på grund av att förmånen inte är bunden till index. En färsk analys visar att om barnbidraget skulle ha följt folkpensionsindexet från och med 2000 skulle barnbidragt 2025 ha varit en och en halv gånger större än det är i nuläget.
Barnbidragens reella värde har sjunkit kraftigt och den största orsaken är inflationen. Det reella värdet av barnbidrag som betalas för det första barnet har sjunkit med nästan en tredjedel och för det andra barnet med 38 procent jämfört med nivån i början av 2000-talet.
År 2025 är barnbidraget som betalas för familjens första barn 94,88 euro i månaden. Om förmånen hade varit bunden till index skulle den vara cirka 156 euro per månad. Det barnbidrag som betalas för familjens andra barn skulle vara cirka 174 euro i stället för nuvarande 104,84 euro.
Utgifterna för barnbidraget har minskat betydligt under de senaste årtiondena. Omräknat till dagens penningvärde har utgifterna minskat med mer än en tredjedel på 25 år, från cirka 2,16 miljarder euro 2000 till cirka 1,38 miljarder euro 2025. Utvecklingen förklaras endast delvis av att antalet barn minskat. En viktig orsak är att nivån på barnbidraget höjts så lite och att förmånen inte är bunden till index.
Indexskyddet slopades helt 2016
Under 2000-talet har barnbidraget både höjts och sänkts, men förmånen har inte haft något permanent indexskydd. Åren 2011–2012 var barnbidraget bundet vid folkpensionsindex, varefter indexen frystes. År 2016 slopades indexbindningen helt och hållet i lagen.
– Utan indexskydd minskar förmånens värde gradvis i och med inflationen. Detta sker långsamt och är mindre synligt än direkta nedskärningar, trots att konsekvenserna för barnfamiljernas ekonomi är betydande, säger Tapio Räsänen, specialforskare vid FPA.
Om barnbidraget hade varit bundet till index skulle bidraget ha stigit i takt med levnadskostnaderna och ökat den andel av barnets kostnader som bidraget täcker. För närvarande uppskattas barnbidraget täcka cirka 18–48 procent av kostnaderna för barnet, beroende på barnets ålder.
Enligt FPA:s forskare syns barnbidragets minskade köpkraft i att allt fler barnfamiljer kämpar med sin försörjning och i att barnfattigdomen ökat. Om barnbidraget hade varit indexbundet skulle antalet barn som lever i familjer med låga inkomster uppskattningsvis vara cirka 21 000 mindre jämfört med nuläget.
Forskning visar dock att en allmän höjning av barnbidraget inte är det mest kostnadseffektiva sättet att minska barnfattigdomen.
– Tidigare bedömningar visar att riktade stöd relativt sett är ett mer kostnadseffektivt sätt att minska antalet barnfamiljer med låga inkomster. Exempel på sådana stöd är barnförhöjningarna till arbetslöshetsförmåner och ensamförsörjartillägget till barnbidraget, säger Räsänen.