Den sociala tryggheten bidrar till lyckad integration
På vilket sätt stöder det finländska välfärdssamhället och den finländska sociala tryggheten integrationen av personer som flyttar till Finland? Är den sociala tryggheten ett skyddsnät som fångar upp en när man faller, eller är den en trampolin som kan ge en skjuts framåt?
Finns det skäl att begränsa den sociala tryggheten för personer som flyttat till Finland? Den här frågan har under den senaste tiden varit framträdande i den offentliga debatten om invandring och social trygghet. Det är också viktigt är att granska vad den sociala tryggheten och hela välfärdssamhället ger för möjligheter till den som flyttar till Finland.
Samma aktörer som ser till den sociala tryggheten för alla som bor i Finland har en nyckelroll också vid integrationen: utöver myndigheterna har även organisationer och mer inofficiella sammanslutningar en viktig roll.
När tjänsterna och den sociala tryggheten fungerar som de ska är de en nästan obemärkt del av vardagen.
I praktiken är det dock inte alltid så enkelt. Det kan vara svårt för en enskild person att veta vem hen kan kontakta och hur hens rättigheter och skyldigheter påverkas av den egna livssituationen. Informationen går inte vidare inte från en aktör till en annan, utan man är tvungen att uppge samma uppgifter gång på gång. Det kan vara särskilt besvärligt för den som ännu inte har hunnit bli bekant med det finländska samhället och språken som talas här.
Att vardagen är komplicerad beror inte på att FPA eller andra myndigheter skulle ha rätt att fatta beslut om vem som förtjänar social trygghet eller andra tjänster av samhället. Myndigheterna verkställer helt enkelt lagen. Kärnfrågan är alltså följande: för vem är tjänsterna och förmånerna avsedda enligt lagen?
Lite förenklat är svaret att tjänsterna och förmånerna är avsedda för alla som bor i Finland. Överraskande många tjänster erbjuds alla som har en hemkommun i Finland, exempelvis småbarnspedagogik och offentlig hälso- och sjukvård. FPA-förmåner beviljas i regel personer som är stadigvarande bosatta i Finland eller som arbetar i Finland. Med andra ord är vårt välfärdssamhälle byggt för människorna som bor här, oberoende av bakgrund eller medborgarskap.
Är den sociala tryggheten ett skyddsnät eller en trampolin?
Ofta ser man den social tryggheten som ett skyddsnät som är till för att fånga upp dem som tappat fotfästet. Man skulle dock lika gärna kunna se den sociala tryggheten som en trampolin som inte bara tar emot den som snubblat, utan också kan ge möjlighet att ta sats framåt i livet. När vardagen sätts i gungning av sjukdom, arbetslöshet eller någon annan förändring i livet kan den sociala tryggheten hjälpa till att återställa balansen och förebygga fattigdom och utslagning.
I diskussionen om integration tas ofta arbete och språkkunskaper upp. Bakom dem ligger dock två grundläggande behov: trygghet och försörjning. Om man inte vet var man får sitt levebröd är det svårt att bygga upp sitt liv i Finland.
Att flytta till ett nytt hemland är alltid ett hopp in i det okända, även om man är väl förberedd inför flytten. För den som kommer hit kan välfärdssamhällets trampolin fungera som en språngbräda till delaktighet och en egen plats i vårt samhälle.
Fungerar trampolinen fortfarande?
Vi vet att välfärdssamhället just nu utsätts för hårt tryck från många olika håll. Också den bosättningsbaserade sociala tryggheten har ifrågasatts: ett förslag som är under behandling går ut på att begränsa rätten till allmänt stöd som betalas på grundval av arbetslöshet så att det fulla beloppet endast kan betalas till personer som bott i Finland i minst tre år. Det har redan fattats beslut om att begränsa rätten till hemvårdsstödet. Därför är det skäl att fråga om den sociala tryggheten i alla lägen fortfarande fungerar som en trampolin som tar emot dem som snubblat och ger dem en språngbräda till delaktighet – både dem som bott länge i Finland och dem som nyligen flyttat hit.
Vi på FPA har också identifierat dessa utmaningar. Vi inser att systemet för den sociala tryggheten är komplicerat. Systemet ter sig komplicerat för vem som helst, men allra mest för personer som inte känner till det finländska samhället. Vi ser också hur nedskärningarna i den sociala tryggheten drabbar en del av våra kunder.
Därför har vi inför nästa regeringsperiod publicerat följande förslag: en begripligare och mindre komplicerad social trygghet, undanröjande av hinder för digitalisering och samordnat stöd för unga som löper risk att marginaliseras. Alla som bor i Finland skulle ha nytta av att dessa förslag genomförs, även de som nyss flyttat hit.
FPA deltog i evenemanget Integration i slutet av oktober och vi tog upp dessa teman i vårt anförande.
FPA:s förslag för regeringsperioden 2027–2031
Vid FPA har vi sammanställt förslag på hur lagstiftningen kunde utvecklas under nästa regeringsperiod. Syftet är att förbättra tjänsterna för våra kunder, göra den sociala tryggheten smidigare och främja digitaliseringen.