Inlägg: Den sociala tryggheten for arbetslösa ändras 2026 – ökat samarbete mellan FPA och sysselsättningsområdena
Lagändringarna som träder i kraft i början av 2026 skärper villkoren för utkomststödet och arbetslöshetsförmånerna. FPA och sysselsättningstjänsterna ska samarbeta tätt för att hänvisa arbetslösa kunder till rätt tjänster i rätt tid och för att undvika att kunder råkar ut för flera på varandra följande karenser. Serviceområdeschef Henna Kaukonen-Nyholm från Esbo och Grankulla sysselsättningsområde och kompetenscenterchef Tomi Ståhl från FPA berättar hur de olika parterna förbereder sig för ändringen.
Villkoren för utkomststöd och arbetslöshetsförmåner kommer att skärpas 2026. Det är inte fråga om några små justeringar, utan en heltäckande reform som påverkar tiotusentals kunder och flera myndigheter.
Reformen medför bland annat att arbetslösa har en skyldighet att ansöka om förmåner som är primära i förhållande till utkomststödet och att söka heltidsarbete. Om den arbetslösa inte gör detta kan utkomststödets grunddel sänkas. Villkoren för arbetslöshetsförmåner skärps så att den arbetslösa kan åläggas karens redan för ett enda misstag.
De två sakerna hänger ihop eftersom en karens för arbetslöshetsförmånerna som ålagts av sysselsättningstjänsterna kan leda till en sänkning av utkomststödets grunddel. Ur kundens synpunkt är detta en förändring som inte gör saken enklare och därför är det viktigare än någonsin att myndigheterna samarbetar.
”Lagändringarna träder i kraft samtidigt och de är omfattande. Lagändringarna förutsätter att vi reagerar tidigare än förut och gör en klarare kundsegmentering utifrån kundens situation. Detta inverkar direkt på hurdana tjänster vi kan erbjuda kunderna och vilka kunder som behöver prioriteras”, säger Henna Kaukonen-Nyholm.
Ett syfte med reformen är att styra kunder som lever enbart på utkomststöd till tjänster som kan hjälpa dem. Detta ska spara i kostnaderna för utkomststödet men också minska antalet kunder som är beroende av utkomststödet, som är en förmån som beviljas i sista hand och som har uppfattats som passiviserande.
För att reformen ska uppnå sitt mål är det centralt att samarbetet mellan FPA, sysselsättningstjänsterna och välfärdsområdena löper friktionsfritt, säger Kaukonen-Nyholm.
”Vad vi behöver är en gemensam tolkning av lagstiftningen och ett smidigt informationsutbyte, så att kunden är på rätt plats vid rätt tidpunkt.”
Det gemensamma målet: inga onödiga sanktioner
Reformen medför ökade skyldigheter för de arbetslösa. Både FPA och sysselsättningstjänsterna framhåller ändå att sanktioner inte ska vara det primära sättet att styra kunderna.
”Ingen vinner på en sänkning av grunddelen. Det är av största vikt att stödja kundernas arbets- och funktionsförmåga, både ur kundens och samhällets perspektiv. Det diskuteras huruvida det är oskäligt att sänka grunddelen om kunden följer sin sysselsättningsplan, deltar i tjänsterna och är beredd att ta emot arbete inom ramarna för sin arbetsförmåga," säger Tomi Ståhl.
Kaukonen-Nyholm fyller i:
”I viss mån kan vi vara flexibla och skräddarsy skyldigheterna. Vårt mål är att ingen oavsiktligt ska råka ut för flera karenser i följd.”
Båda framhäver riskerna med att inte beakta kundens individuella situation.
”Om skyldigheterna är för stränga eller om vi inte lyckas kommunicera tillräckligt tydligt vad de innebär, finns det en risk att kunden inte förstår följderna av sina handlingar, som leder till att kunden åläggs karens. Det kan leda till att utkomststödets grunddel sänks i månad efter månad – vilket i sin tur gör att kunden behöver ansöka om kompletterande utkomststöd eller förebyggande utkomststöd hos socialväsendet. Det här blir då en belastning för alla parter”, säger Ståhl.
Kaukonen-Nyholm ger ett exempel på hur sysselsättningstjänsterna kan beakta en kunds individuella situation:
”Om kunden håller på att återfå sin arbetsförmåga och till exempel deltar i FPA:s rehabilitering kan man bedöma att skyldigheten att söka arbete inte ska tillämpas genast. Så undviker vi onödiga sanktioner.”
Antalet kunder ökar, två stora grupper är unga och personer som har ett främmande språk som modersmål
Ståhl och Kaukonen-Nyholm reflekterar kring hur reformen kommer att påverka partiellt arbetsföra personer och unga. Skyldigheten att söka heltidsarbete kan kännas omöjlig om kundens arbetsförmåga är nedsatt.
”En del ungdomar behöver omfattande stöd för att ta sig ut på arbetsmarknaden. Det kan bero på problem som psykisk ohälsa, social ångest eller liknande, som inte alltid har klarlagts. Att åläggas karens för ett endaste fel kan i sådana fall leda till allvarlig ekonomisk otrygghet", säger Kaukonen-Nyholm.
Esbo och Grankulla sysselsättningsområde beräknar att antalet nya kunder under våren kommer att vara över 2 000, rentav upp till 3 000.
”En stor del av kunderna är unga, under 25 år, och bland dem finns också många personer som har ett främmande språk som modersmål och som inte har en utbildning som är gångbar i Finland", säger Kaukonen-Nyholm.
Kaukonen-Nyholm berättar att de skärpta skyldigheterna ställer krav på kunderna: kunden ska kunna använda e-tjänster, hålla tider och förstå det som står i myndighetsbeslut. Alla som är arbetslösa har inte de här färdigheterna, eller resurser att uppfylla alla kraven i praktiken. Det här kan orsaka ett ökat antal situationer då kunden åläggs karens som inte beror på kundens likgiltighet.
Det är många pusselbitar som ska passa ihop, vilket är en utmaning: ”Vi har kompetenscenter och coachningar, men kundvolymerna är stora. Det behövs nytänkande och nya lösningar.”
Tjänsterna kan tidvis bli överbelastade. Sysselsättningstjänsterna förbereder sig för det ökade trycket genom att erbjuda informationsmöten i grupp och tjänster på distans.
”Vi kommer inte att sluta ge individuell service, men informationsmöten för grupper är ett sätt att snabbt ge grundläggande information till en stor mängd kunder. Därtill utvecklar vi vår process för unga – de är en grupp som det är viktigt att satsa på genast då de blir arbetslösa”, säger Kaukonen-Nyholm.
Också hos FPA förutspås arbetsmängden öka avsevärt. För närvarande görs årligen cirka 42 000 prövningar gällande sänkning av utkomststödets grunddel. Efter lagändringen uppskattas antalet öka till över 150 000 per år.
En smidig servicehelhet uppkommer inte över en natt
Nycklarna till en lyckad reform av den sociala tryggheten för arbetslösa är att ligga steget före och ha ett smidigt informationsutbyte.
Kaukonen-Nyholm uppmuntrar till gemensamma samtal: ”FPA och sysselsättningsområdena skulle kunna hålla gemensamma informationsmöten för de anställda. Så görs redan i välfärdsområdena och informationsmötena har upplevts som mycket givande.”
Båda hoppas att samarbetet ska öka både med avseende på kunderna och på regional nivå, för att svara på det behov som finns. En möjlig form av regionalt samarbete är regionala delegationer för utkomststödsärenden. Det är viktigt att bägge parter hela vägen har tillräcklig kunskap om varandras nuvarande och kommande tjänster och stödformer, så att kunderna kan vägledas på ett ändamålsenligt sätt.
Både FPA och sysselsättningstjänsterna lyfter fram att övergången till de servicemodeller som den nya lagstiftningen förutsätter kommer att ta tid eftersom antalet nya kunder är mycket stort.
"Den första fasen pågår till slutet av 2026 och verksamheten utvecklas som helhet ännu under 2027", säger Ståhl.
Kaukonen-Nyholm tillägger: ”När vi arbetar med framförhållning och tillsammans sätter ord på det vi håller på med, kan vi undvika missriktade förväntningar och koncentrera oss på det som är viktigast – att hjälpa kunden.”