Utkomststödets grunddel skärs ned från och med mars för alla som fyllt 18 år
En lagändring leder till att utkomststödets grunddel från och med mars skärs ned med 2–3 procent för alla som fyllt 18 år. Lagändringen grundar sig på regeringens sparmål.
Utkomststödets grunddel skärs ned från och med 1.3.2026 för alla som fyllt 18 år. Grunddelen för de 18 år fyllda som är ensamboende eller som bor hos sin förälder skärs ned med 3 % och för andra personer som fyllt 18 år med 2 %. Exempelvis för ensamboende personer som fyllt 18 år innebär nedskärningen att grunddelen minskar med nästan 18 euro i månaden.
Ändringen i beloppet av utkomststödets grunddel
| Den sökande eller en familjemedlem | Grunddelen före 1.3 (euro/mån.) | Grunddelen efter 1.3 (euro/mån.) | Ändring (euro/mån.) |
| Ensamboende | 596,32 | 578,43 | – 17,89 |
| Person över 18 år som bor i gemensamt hushåll | 506,87 | 497,45 | – 9,42 |
| Ensamförsörjare | 679,80 | 665,19 | – 14,61 |
| Person över 18 år som bor hos sin förälder eller sina föräldrar | 435,31 | 422,25 | – 13,06 |
| Barn i åldern 10–17 år som är 1:a barnet i syskonskaran | 417,42 | 417,63 | + 0,21 |
| Barn i åldern 10–17 år som är 2:a barnet i syskonskaran | 387,61 | 388,70 | + 1,09 |
| Barn i åldern 10–17 år som är 3:e barnet i syskonskaran och varje därpå följande barn | 357,79 | 359,78 | + 1,99 |
| Barn under 10 år som är 1:a barnet i syskonskaran | 375,68 | 375,98 | + 0,30 |
| Barn under 10 år som är 2:a barnet i syskonskaran | 345,87 | 347,06 | + 1,19 |
| Barn under 10 år som är 3:e barnet i syskonskaran och varje därpå följande barn | 316,05 | 318,14 | + 2,09 |
Reformens syfte är att öka sysselsättningen och stärka den offentliga ekonomin
Reformen av utkomststödet ingår i statsminister Petteri Orpos regeringsprogram. Syftet med reformen är att minska långvarigt beroende av utkomststöd och förtydliga utkomststödets roll som ett stöd i sista hand för dem som inte klarar av att själva trygga den försörjning som krävs för ett människovärdigt liv.
Reformen medför en strängare skyldighet än tidigare att ansöka om förmåner som är primära i förhållande till utkomststödet och att söka heltidsarbete. Om den arbetslösa inte gör detta kan utkomststödets grunddel sänkas. Ett annat syfte med reformen är att FPA ska kunna få de kunder som har utkomststöd som enda förmån att ansöka om de primära förmåner de har rätt till, och att styra kunderna till de tjänster de behöver.
Syftet med reformen är också att öka sysselsättningen och stärka den offentliga ekonomin. Målet är att minska utgifterna för utkomststöd med 70 miljoner euro.