Coronaepidemin har ökat vårdskulden inom mun- och tandvården och ökat distanstjänsterna inom hälso- och sjukvården

Enligt FPA:s socialmedicinska delegation finns det fortfarande en stor vårdskuld inom mun- och tandvården. Fördröjd behandling kan leda till att munsjukdomar förvärras. Enligt delegationen ska distanstjänsterna utvecklas planmässigt och med beaktande av patientens rättigheter.

På grund av coronaepiden genomfördes år 2020 cirka 1,1 miljoner färre vårdbesök för mun- och tandvård inom den offentliga primärvården än år 2019. Tandläkarbesöken var cirka 30 procent färre än år 2019, och besöken hos munhygienister minskade ännu mer.

Inom mun- och tandvården finns det fortfarande en stor vårdskuld trots att man har försökt avverka patientköerna. Problemen inom den specialiserade munvården har varit störst i de stora städerna. Vårdskuld har uppkommit bland annat vid åtgärder som kräver anestesi till barn, vid protetiska behandlingar samt vid behandling med apnéskenor. Fördröjd tillgång till vård leder till att munsjukdomarna förvärras och förutsätter en mer krävande behandling, i värsta fall så att det behövs behandling av svåra allmänna infektioner.

Enligt FPA:s statistik har ersättningarna för privat tandvård dock minskat måttligt.

FPA:s socialmedicinska delegation diskuterade situationen inom mun- och tandvården vid sitt möte den 1 december 2021.

Distanstjänster innebär förutom fördelar även utmaningar

Delegationen diskuterade också den utveckling av distanstjänster som skett i och med epidemin. Inom psykiatrin har distansmottagningar införts i stor utsträckning. Enligt delegationen är detta inte bara förknippat med fördelar utan också med utmaningar. I alla situationer är distansmottagningar inte lämpliga och patienten bör också ha möjlighet att välja närmottagning.

Inom företagshälsovården användes distanstjänster i ganska stor utsträckning redan före epidemin, och coronaepidemin har påskyndat utvecklingen ytterligare. Distanstjänster har gjort det möjligt att upprätthålla företagshälsovårdens tjänster under undantagsförhållandena. Också inom mun- och tandvården har man under coronatiden utnyttjat distansmottagningar i större utsträckning än tidigare bland annat vid bedömning av vårdbehov, vid rådgivning och tandreglering.

Ett problem med distanstjänster som identifierats vid FPA är att bedömningarna av funktionsförmågan kan bli bristfälliga. En bristfällig bedömning kan fördröja handläggningen av till exempel ansökningar om rehabiliterings- eller sjukdagpenning. Dessutom kan förnyande av recept via distanstjänster i vissa situationer äventyra ett säkert genomförande av läkemedelsbehandlingen.

Med hjälp av distanstjänsterna och en kontrollerad utveckling av dem kan tillgången till social- och hälsovårdstjänster och deras genomslagskraft förbättras. Distanstjänster kan dock också medföra risker med tanke på patientsäkerheten och patientens rättigheter. Det är viktigt att identifiera och hantera dessa risker även efter att undantagsförhållandena upphört.

Till socialmedicinska delegationens uppgifter hör att behandla medicinska frågor vid FPA i anslutning till sjukförsäkringen. Delegationen tillsätts av FPA:s styrelse för tre år i sänder.