Läkemedel mot fetma används redan av över 100 000 finländare – antalet fortsätter att öka kraftigt

År 2025 köpte närmare 108 000 personer läkemedel för behandling av fetma. Ökningen var 43 procent från året innan och förklaras nästan helt av en kraftigt ökad användning av semaglutid som patienterna själva betalar för. Fetma är en långvarig sjukdom som kräver långsiktig och multiprofessionell behandling.

Användningen av läkemedel för viktkontroll eller behandling av fetma har ökat starkt under 2020-talet. År 2025 köpte redan närmare 108 000 personer läkemedel mot fetma, vilket var 43 procent mer än året innan. År 2020 var motsvarande siffra lite under 7 000. Antalet användare var i fjol 16 gånger så stort som fem år tidigare.

Bakom den här ökningen ligger särskilt en ökad användning av semaglutid som patienterna själva betalar för. År 2025 köpte närmare 90 000 personer preparat som innehåller semaglutid för att användas vid fetmabehandling. Samtidigt har användningen av nya läkemedel ökat, men tills vidare har till exempel tirzepatid, som är nyare än semaglutid, betydligt färre användare.

– Användningen av läkemedel för behandling av fetma ökar nu mycket snabbt. Vid sidan av läkemedelsbehandlingen behövs också stöd för livsstilsförändringar under en längre tid, något som alltid ska ingå i behandlingen av fetma, säger docent Pia Pajunen, sakkunnigläkare vid FPA.

De flesta som använder läkemedel mot fetma är kvinnor i medelåldern

Den största användargruppen av läkemedel mot fetma är personer i åldern 45–65 år. Denna åldersgrupp utgör mer än hälften (54 %) av alla användare av läkemedel mot fetma. Användningen ökar dock i nästan alla åldersgrupper över 18 år.

Av användarna är cirka 70 % kvinnor och 30 % män.

Användarna bekostar för närvarande själva största delen av läkemedlen

År 2025 köpte finländarna läkemedel för behandling av fetma för sammanlagt 90 miljoner euro. Av denna summa utgjordes 84 miljoner euro (93 %) av den andel som patienterna själva betalade. Från sjukförsäkringen betalades 6 miljoner euro i ersättningar till sammanlagt 17 000 personer.

Läkemedelsersättning för läkemedelsbehandling av fetma betalades endast för liraglutid samt för kombinationspreparat av bupropion och naltrexon. För närvarande kan man få ersättning för semaglutid endast om det används vid behandling av typ 2-diabetes. Semaglutid används dock betydligt oftare för behandling av fetma än som ett läkemedel mot typ 2-diabetes, och då betalar patienten själv.

– Priset är i själva verket det som främst begränsar användningen av läkemedel mot fetma. Just nu finns det bara två läkemedel mot fetma som man kan få ersättning för, men ingetdera används i särskilt stor utsträckning. Rätten till ersättning har en stor inverkan på användningen av dyra läkemedel, säger specialforskare Terhi Kurko vid FPA.

Största delen av recepten kommer från den privata sektorn

Inom den privata sektorn skrivs det betydligt fler recept på läkemedel för behandling av fetma än inom den offentliga sektorn. År 2025 hade två tredjedelar (62 %) av recepten skrivits inom den privata sektorn.

Ökningen i antalet recept syns både inom den privata och den offentliga sektorn, men inom den privata sektorn har ökningen varit starkare redan i flera år.

Fetma är en långvarig sjukdom som kräver långsiktig, multiprofessionell behandling

Fetma är liksom hypertoni och diabetes en långvarig sjukdom som kräver långsiktig, planmässig och multiprofessionell behandling. Läkemedelsbehandling håller på att bli en allt mer etablerad och central del av behandlingen av fetma, och för en del patienter kan läkemedel också ge stöd för livsstilsförändringar. Hur som helst kräver läkemedelsbehandling mot fetma alltid regelbunden uppföljning och stöd för livsstilsförändringar.

All läkemedelsbehandling är förknippad med en risk för biverkningar, så innan behandlingen påbörjas är det viktigt att gå igenom eventuella fördelar och nackdelar. Studier visar dessutom att det förekommer stora individuella skillnader i hur stor viktminskning som kan uppnås med hjälp av läkemedel mot fetma.

För att läkemedlen ska ge en bestående viktminskning måste de användas under en längre tid, kanske till och med permanent. Undersökningar visar dock att många tror att det i deras fall räcker med en kortvarig läkemedelskur, och att till och med hälften av användarna slutar ta läkemedlet under det första året. Om man slutar använda läkemedlet leder det till att vikten återgår till utgångsnivån på drygt ett och ett halvt år i genomsnitt.

– Kortvarig användning av ett läkemedel räcker inte till för behandling av en långvarig sjukdom. Vid behandling av fetma behövs långsiktighet och en bestående livsstilsförändring, på samma sätt som vid behandling av hypertoni. Det är dessutom skadligt för hälsan att pendla i vikt, dvs. om man går upp i vikt och sedan ner igen upprepade gånger, påminner Terhi Kurko.

Behov av riksomfattande styrning och forskningsdata

Många hälso- och sjukvårdsenheter jobbar aktivt med att utarbeta vårdvägar mot fetma, men tillsvidare finns det ingen riksomfattande styrning. Utöver att erbjuda behandling borde samhället också satsa på att förebygga fetma.

I Finland behövs nu strukturer som kan bidra till att minska uppkomsten av fetma och förbättra vårdens genomslag och jämställdhet.

– Vi behöver ett nationellt fetmaprogram som grundar sig på forskningsresultat, så att vi kan ta i bruk bästa praxis och få den största nyttan av läkemedlen mot fetma, säger Pia Pajunen.

År 2026 finansierar FPA också ett forskningsprojekt som kartlägger vårdvägar och praxis för behandling av fetma i Finland.

Mer information

Pia Pajunen
Sakkunnigläkare, docent, FPA
pia.pajunen@kela.fi

Terhi Kurko
specialforskare, farmacie doktor, FPA
terhi.kurko@kela.fi

Intervjuförfrågningar per e-post eller via FPA:s kommunikationsenhet.