Erfarenheter av den offentliga hälso- och sjukvården väger tyngst i valet att utnyttja valfrihetsförsöket | Aktuellt | FPAGå till innehållet
Meddelande

Erfarenheter av den offentliga hälso- och sjukvården väger tyngst i valet att utnyttja valfrihetsförsöket

Publicerad 18.11.2026

Nästan hälften av dem som utnyttjat valfrihetsförsöket uppgav som orsak att de inte hade fått tid tillräckligt snabbt till en offentlig hälsostation. De som inte använt sig av tjänster inom ramen för försöket uppgav däremot som vanligaste orsak att de var nöjda med den vård de fått på en offentlig hälsostation. Bland personer med försörjningssvårigheter framträdde oro kring kostnader som en viktig faktor.

De viktigaste orsakerna till att kunderna valde att antingen anlita eller inte anlita läkartjänster inom valfrihetsförsöket för personer som fyllt 65 år hade att göra med huruvida kunden var nöjd med den offentliga hälso- och sjukvården. Detta framgår av en enkätundersökning som FPA genomförde i maj–september 2026.

Nästan hälften (45 %) av de respondenter som anlitat tjänster inom försöket uppgav som orsak att de inte hade fått tid tillräckligt snabbt till en offentlig hälsostation. Var tredje respondent (33 %) motiverade sitt val med att hen inte tror sig kunna få en läkartid till en offentlig hälsostation. Nästan var tredje respondent (31 %) uppgav också tidigare goda erfarenheter av privata läkartjänster som en central orsak till att utnyttja försöket.

Erfarenheter från den offentliga hälso- och sjukvården var avgörande även för de respondenter som inte gjort ett läkarbesök inom försöket. Av dessa uppgav nästan var tredje (32 %) att den viktigaste orsaken var att de var nöjda med den vård de fått vid en offentlig hälsostation och var fjärde (27 %) att de inte haft behov att besöka en läkare. Var sjätte (16 %) uppgav en långvarig vårdrelation vid en offentlig hälsostation som den viktigaste orsaken till sitt val.

– Resultaten tyder på att valfrihetsförsöket inte i första hand ersätter en fungerande offentlig primärvård.  Kunderna använder tjänster inom försöket särskilt då de upplever att tillgången till offentlig hälso- och sjukvård inte svarar på deras eget vårdbehov, säger Lauri Mäkinen, specialforskare vid FPA.

Bland personer med försörjningssvårigheter väger oron för kostnader tyngst

En del av dem som inte använt tjänster inom försöket uppgav att den viktigaste orsaken till detta var oro över kostnaderna.

Oro för kostnaderna var klart vanligare bland dem som hade försörjningssvårigheter. Var fjärde av dessa respondenter var oroade över oväntade kostnader (24 %) eller ansåg att priset för de undersökningar som ingår i försöket var för höga (23 %). Motsvarande andelar var betydligt lägre bland dem som inte upplevde sig ha problem med utkomsten: 9 procent och 8 procent.

– Kostnadsrelaterade orosmoment är väsentliga när man bedömer hur jämlikt försöket når olika befolkningsgrupper. Även om priset på ett läkarbesök har begränsats kan undersökningar medföra extra kostnader som kan inverka särskilt på huruvida de som befinner sig i en ansträngd ekonomisk situation vill utnyttja tjänsten, säger Mäkinen.

Ovetskap eller långa resor hörde inte till de vanligaste hindren

Endast 7 procent av dem som inte använt sig av tjänster inom ramen för försöket uppgav ovetskap om försöket som en viktig orsak till detta. Däremot berättade 14 procent att de inte visste hur man tar del av försöket. Ovetskap om försöket var en vanligare orsak till att man inte tagit del av försöket bland personer som fyllt 85 år och personer med försörjningssvårigheter.

Enligt resultaten var långa avstånd till läkare som ingår i försöket inte heller bland de vanligaste hindren. Av de som bor på landsbygden eller på ett avlägset område uppgav cirka 10 procent att orsaken till att de inte tagit del av försöket var att resan skulle ha varit besvärlig. Bland alla respondenter var resan bara den tolfte vanligaste orsaken.

– Det att resan till en läkare som ingår i valfrihetsförsöket skulle vara besvärlig visade sig överraskande sällan vara ett hinder för att använda tjänsten. Även om tidigare utredningar har påvisat att resetiderna är betydligt längre på landsbygden än i städerna, är många sannolikt vana att resa också på grund av andra tjänster, säger Riina Hiltunen, specialforskare vid FPA.

Enkäten besvarades av över 4 400 personer

Försöket med valfrihet inleddes i september 2025. Syftet med försöket är bland annat att förbättra tillgången till primärvård för personer som fyllt 65 år och att göra det snabbare för dem att få vård. Under det första året anlitade cirka 11 procent av dem som fyllt 65 år tjänster inom försöket.

Resultaten grundar sig på en befolkningsundersökning som genomfördes i maj–september 2026 inom projektet Bedömning av konsekvenserna av försöket med valfrihet. Enkäten skickades till två urvalsgrupper om 3 500 personer, varav den ena bestod av personer som använt tjänster inom ramen för försöket och den andra av personer som inte gjort det. Enkäten besvarades av sammanlagt 4 409 personer. Svarsprocenten bland dem som använt tjänster inom ramen för försöket var 70 procent och bland dem som inte använt dessa tjänster 56 procent. Det har gjorts en viktning av materialet utifrån registeruppgifter så att det motsvarar populationen i undersökningen.

Närmare information

Forskare vid FPA och THL har behandlat enkätresultaten mer ingående i FPA:s forskningsblogg.

Senast ändrad 18.11.2026