FPA:s utlåtande: Den föreslagna reformen av utkomststödet ökar FPA:s arbetsmängd avsevärt men gör också verkställigheten av stödet smidigare

Regeringen föreslår en reform av utkomststödet. Det viktigaste målet med reformen är att stärka kundens förmåga att klara sig självständigt och att spara in 74 miljoner euro på utgifterna för utkomststöd. Detta eftersträvas bland annat genom att man skärper kundernas skyldighet att söka heltidsarbete och förmåner som är primära i förhållande till utkomststödet. I sitt utlåtande om regeringens proposition betonar FPA att det krävs tillräckliga tjänster och ett nära samarbete mellan myndigheterna för att reformen ska lyckas.

Syftet med den föreslagna reformen av utkomststödet är å ena sidan att stärka kundens förmåga att klara sig självständigt, att minska långvarigt beroende av utkomststöd och att förtydliga utkomststödets roll som ett stöd i sista hand för dem som inte klarar av att själva trygga den försörjning som krävs för ett människovärdigt liv.

Å andra sidan syftar reformen till att öka sysselsättningen och stärka den offentliga ekonomin. Målet är att minska utgifterna för utkomststöd med 74 miljoner euro.

I reformen ligger fokus på att i fortsättningen skärpa kundernas skyldighet att söka heltidsarbete och förmåner som är primära i förhållande till utkomststödet, såsom arbetslöshetsförmåner, bostadsbidrag, studiestöd och förmåner som beviljas vid arbetsoförmåga. Enligt regeringens proposition ska utkomststödets grunddel sänkas med 50 procent, om kunden inte inom en månad från det att utkomststöd beviljats ansöker om de primära förmåner som hen har rätt till.

FPA gav sitt utlåtande – ser utmaningar och möjligheter i propositionen

FPA ser både utmaningar och möjligheter i den föreslagna reformen. Reformen sporrar till exempel kommunerna att sysselsätta unga så snabbt som möjligt för att förkorta stödtiderna.

– Syftet med reformen, det vill säga att skärpa skyldigheterna i samband med utkomststödet, bidrar till att de berörda kunderna i högre grad får del av de primära förmåner och de tjänster de behöver. Med tanke på tryggandet av kundernas ställning och målen för reformen är det helt centralt med tillräckliga tjänster, säger förmånschef Marja-Leena Valkonen från FPA.

FPA betonar att det också krävs ett närmare samarbete än förut mellan myndigheterna för att kunderna ska hänvisas till de tjänster som de behöver vid rätt tidpunkt. Informationsutbytet mellan till exempel FPA, välfärdsområdena och sysselsättningsområdena måste förbättras och möjligheterna till automatisering utökas.

Försämring av kundernas ställning och betydande ökning av FPA:s arbetsmängd

Sänkningar av grunddelen drabbar dem som är svagast i samhället och som inte klarar av att fullgöra sina skyldigheter. Nivån på utkomststödet har redan nu ansetts vara otillräcklig för att trygga en minimiförsörjning.

– I och med reformen utökas kundens skyldigheter betydligt och följderna av att försumma dem blir större än tidigare. En utmaning med tanke på verkställigheten är att arbetsmängden hos FPA ökar betydligt, konstaterar Marja-Leena Valkonen.

FPA har uppskattat att till exempel antalet prövningar gällande sänkning av grunddelen kommer att öka från nuvarande cirka 42 000 till nästan 160 000 per år.

– De resurser som behövs måste tryggas för att vi ska kunna sköta uppgiften. Vi förutser att utmaningarna i beslutsfattandet och antalet begäranden om omprövning kommer att öka. Därför framhåller vi i vårt utlåtande att det med tanke på tryggandet av ett människovärdigt liv och skälighetsprövningen vore viktigt att det i lagen tydligare framgår exempelvis vilka principer som gäller när en sänkning av grunddelen övervägs. FPA måste i vilket fall som helst ge anvisningar om detta, säger Valkonen.

Lättare och smidigare behandling av utkomststödsärenden eftersträvas också

Reformen innehåller dock också komponenter som underlättar verkställigheten av utkomststödet: man vill till exempel föreskriva om indragning av utkomststöd, förtydliga hur inkomster ska beaktas och precisera förfarandet vid rättelse av sakfel.

– I den nuvarande lagen finns det inga bestämmelser om i vilka situationer utkomststödet kan dras in. Man vill att lagen i och med reformen ska möjliggöra en indragning av stödet till exempel i situationer där stödtagaren flyttar utomlands eller får arbete, berättar Valkonen.

– Det blir i så fall möjligt för FPA att oftare än förut fatta beslut för längre tid än 1–2 månader för de kunder i vars livssituation inga förändringar är att vänta. Detta minskar ansökningsbyråkratin för kunderna och effektiverar verkställigheten. Det ska alltid vara möjligt att söka ändring i eller vid behov dra in beslut som fattats för en längre tid.

Avsikten är att regeringens proposition ska lämnas till riksdagen i september och att ändringarna ska träda i kraft 1.2.2026. FPA ger närmare information om reformen när behandlingen av propositionen framskrider i riksdagen.

Närmare information för kunderna