Mottagare av utkomststöd berättar att nedskärningarna i de sociala förmånerna har lett till ökad brist på mat, social isolering och ångest

Flera sociala trygghetsförmåner har skurits ner under de senaste åren. Nedskärningarna har påverkat livet särskilt för dem som får utkomststöd, visar resultaten från FPA:s färska enkät. Enkäten genomfördes i slutet av 2025.

Största delen av de enkätdeltagare som fick grundläggande utkomststöd i oktober 2025 bedömde att de ändringar som gjorts i bostadsbidraget, utkomststödet och arbetslöshetsförmånerna har försämrat deras försörjning. Nästan nio av tio ansåg att ändringarna i utkomststödet och bostadsbidraget har försämrat deras försörjning, och ungefär varannan bedömde att följderna varit stora.

Å andra sidan kan utkomststödet i vissa fall kompensera för nedskärningar i de primära förmånerna. Alla mottagare av utkomststöd får dock inte stödet kontinuerligt. Samma person kan under vissa månader få enbart primära förmåner medan hen andra månader utöver dessa också får utkomststöd. Därför kan försörjningen också för personer som fick utkomststöd hösten 2025 under året ha påverkats av nedskärningarna i bostadsbidraget och arbetslöshetsförmånerna.

Av dem som får andra FPA-förmåner är det klart färre som bedömer följderna av nedskärningarna som stora.

– Enligt både vår enkät och tidigare undersökningar har nedskärningarna under de senaste åren drabbat människor som redan förut haft små inkomster, säger Hanna-Mari Heinonen, forskare vid FPA.

Följderna märks i fråga om dagliga förnödenheter

I enkäten ställdes också frågor om hur nedskärningarna påverkat livet för dem som bedömde att ändringarna i den sociala tryggheten har försämrat det egna hushållets försörjning.

Över hälften av dem som besvarade följdfrågan har varit tvungna att skära ner på maten eller söka mathjälp.

Drygt hälften ansåg att deras framtidstro har försvagats och ungefär två av tre uppgav att nedskärningarna har lett till ökad ångest och stress.

Knappt hälften uppgav att de dragit sig undan sociala kontakter efter att deras försörjning försämrades, och nästan två av tre uppgav att de inte längre har råd med semester eller fritidsaktiviteter utanför hemmet.

I de öppna svaren berättade enkätdeltagarna också att det blivit svårare för dem att skaffa ytterkläder, skor, hygienartiklar, läkemedel och hälso- och sjukvård. En del av deltagarna uppgav att situationen har försämrat deras psykiska hälsa och ökat känslorna av hopplöshet.

– Resultaten visar att följderna av nedskärningarna i den sociala tryggheten inte begränsar sig till försörjningen. Många har fått ge avkall på sina grundläggande behov samtidigt som de upplever ökad psykisk belastning och social isolering. Det här visar att upplevelsen av att försörjningen försämrats kan återspeglas på ett mycket genomgripande sätt i människors vardag och välbefinnande, säger Heinonen.

Många mottagare av utkomststöd känner oro över sin ekonomiska framtid

Mottagare av utkomststöd ser klart dystrare på sin ekonomiska framtid än mottagare av andra förmåner. Redan före de nedskärningar i utkomststödet som trädde i kraft 2026 var cirka två av tre mottagare av utkomststöd allvarligt oroade över sin ekonomiska framtid. Bland dem som fick andra förmåner var andelen betydligt lägre.

– De offentliga finanserna är sådana att också de kommande regeringarna blir tvungna att fatta svåra beslut. Viktiga frågor är vem som härnäst ska ta de största smällarna och hur man ska trygga människors möjligheter att klara av vardagen, delta i samhället och bygga en framtidstro, säger Heinonen.

I slutet av 2025 fick 6,4 % av Finlands befolkning grundläggande utkomststöd. Under året betalades stödet till 256 000 hushåll, där det bodde sammanlagt 365 000 personer. FPA betalade en miljard euro i grundläggande utkomststöd 2025.

Närmare information

FPA:s forskare behandlar enkätresultaten mer ingående i FPA:s forskningsblogg.

FPA:s statistik över grundläggande utkomststöd 2025