Regeringen föreslår en reform av utkomststödet – stödet ska bli mer förpliktande än tidigare
Syftet med reformen av utkomststödet är att minska antalet personer som är långvarigt beroende av utkomststöd och förtydliga utkomststödets roll som ett stöd i sista hand. Å andra sidan syftar reformen till att öka sysselsättningen och spara in 74 miljoner euro på utgifterna för utkomststöd.
Enligt statsminister Petteri Orpos regeringsprogram ska en reform av utkomststödet genomföras 2026. Syftet med reformen av utkomststödet är å ena sidan att minska långvarigt beroende av utkomststöd och förtydliga utkomststödets roll som ett stöd i sista hand för dem som inte klarar av att själva trygga den försörjning som krävs för ett människovärdigt liv.
Å andra sidan syftar reformen till att öka sysselsättningen och stärka den offentliga ekonomin. Målet är att minska utgifterna för utkomststöd med 74 miljoner euro.
Regeringen har nu överlämnat en proposition om reformen till riksdagen. I propositionen betonas att utkomststödet ska ges en starkare förpliktigande karaktär då det gäller kundens skyldighet att söka heltidsarbete. Om en kund inte ansökt om förmåner som är primära i förhållande till utkomststödet kommer detta i fortsättningen att utgöra en grund för sänkning av utkomststödets grunddel.
Lagändringen avses träda i kraft 1.2.2026. FPA ger närmare information när behandlingen av regeringens proposition framskrider i riksdagen.
De huvudsakliga ändringarna som föreslås i utkomststödet
Reformen ska förtydliga utkomststödets roll som ett ekonomiskt stöd som beviljas i sista hand. Därför kommer man att i ännu högre grad än tidigare betona kundernas skyldighet att söka förmåner som är primära i förhållande till utkomststödet, såsom arbetslöshetsförmåner, bostadsbidrag, studiestöd och förmåner som beviljas vid arbetsoförmåga.
Enligt propositionen ska utkomststödets grunddel sänkas med 50 procent om kunden inte inom en månad från den tidsfrist som hen givits ansöker om de primära förmåner som hen sannolikt har rätt till. Innan grunddelen sänks ska kunden ges tillfälle att ge en utredning om varför hen anser att grunddelen inte ska sänkas eller att sänkningen är oskälig.
Kundens skyldighet att söka heltidsarbete kommer också att utvidgas. Jämfört med nuläget ska skyldigheten att anmäla sig som arbetssökande för heltidsarbete skärpas så att den gäller bl.a.
- personer som arbetar mindre än 30 timmar/vecka
- studerande som inte försörjer sig med hjälp av de primära förmånerna för studerande, såsom studiestöd eller rehabiliteringspenning
- företagare vars inkomster av företagsverksamhet understiger arbetsmarknadsstödets belopp
- personer som har betydande brister i sin livshantering men som inte konstaterats vara arbetsoförmögna
- personer som vårdar sitt över 3-åriga barn i hemmet utan hemvårdsstöd.
Om kunden trots uppmaning inte inom en månad anmäler sig till sysselsättningstjänsterna som sökande av heltidsarbete sänker FPA utkomststödets grunddel med 50 procent.
Enligt propositionen kan grunddelen också sänkas om utbetalningen av den arbetslöshetsförmån som beviljats kunden avbryts på grund av en sanktion som ålagts hen. Utkomststödets grunddel sänks med 20 procent den första månaden och efter det med 40 procent tills utbetalningen av arbetslöshetsförmånen återupptas. Läs mer om hur sänkning av grunddelen går till i nuläget.
Ett viktigt mål med reformen är att åstadkomma besparingar i statsfinanserna. Därför planeras en nedskärning på 2–3 procent i utkomststödets grunddel för alla över 18 år. För till exempel en ensamboende person som fyllt 18 år innebär nedskärningen att utkomststödets grunddel minskar med 17,80 euro enligt nivån för 2025. Läs mer om utkomststödets grunddel.
Dessutom planeras en självriskandel på 5 procent för de boendeutgifter som godkänns i utkomststödet. Målet är att minska utgifterna för utkomststöd med 20 miljoner euro. Enligt propositionen ska gränserna för boendeutgifter också i fortsättningen bestämmas per kommungrupp. Läs mer om godtagbara boendeutgifter i samband med utkomststödet.
Enligt propositionen ska nödvändigheten av hälso- och sjukvårdsutgifter och läkemedelsutgifter i fortsättningen tydligare granskas utifrån allmänt godkänd vårdpraxis och forskningsevidens. I fråga om nya eller särskilt dyra läkemedelspreparat bedöms också kostnadseffektiviteten. Läs mer om de hälso- och sjukvårdsutgifter samt läkemedelsutgifter som godkänns i utkomststödet.
Enligt propositionen kommer i fortsättningen alla förvärvsinkomster och understöd att inverka på utkomststödet hos den som fyllt 18 år, oberoende hur låga beloppen är. Utkomststödets förvärvsinkomstavdrag på 150 euro som tillämpas på förvärvs- eller företagarinkomster för personer över 18 år kommer alltså att slopas. Motsvarande skyddade belopp har också slopats inom arbetslöshetsförmånerna och bostadsbidraget. Det har uppskattats att slopandet av förvärvsinkomstavdraget leder till besparingar på cirka 20 miljoner euro i utgifterna för utkomststödet.
I lagen ska också skrivas ut att inkomst som fåtts under månadens sista bankdag beaktas som inkomst för följande månad, eftersom den i praktiken är tillgänglig då. Detta kommer i fortsättningen att tillämpas också i situationer där kunden inte har ansökt om utkomststöd för den månad då inkomsten har betalats, utan först för därpå följande månad. Läs mer om hur inkomster och tillgångar inverkar på utkomststödet.
I den nuvarande lagen finns det inga bestämmelser om i vilka situationer utkomststödet kan dras in. Genom reformen ska lagen ändras så att det blir möjligt att dra in utkomststödet till exempel i situationer där den som får utkomststöd flyttar utomlands, får ett arbete eller avlider.
Tack vare ändringen kan stödet vid behov också beviljas eller avslås för en längre tid än 1–2 månader i situationer där inga ändringar förväntas i kundens situation. Ändringen medför förutsägbarhet i stödtagarens liv och underlättar till exempel situationen för de låginkomsttagare som för närvarande varje månad måste ansöka om ett negativt beslut om grundläggande utkomststöd för att kunna beviljas kompletterande utkomststöd av sitt välfärdsområde. Det ska alltid vara möjligt att söka ändring i ett beslut som fattats för en längre tid eller vid behov dra in förmånen.
En ändring i utbetalningen av stödet ska göra det möjligt att i fortsättningen betala ut utkomststöd direkt till hyresvärden i situationer där hyresgarantin har beviljats som en del av utkomststödet. Denna ändring ska säkerställa att hyresbetalningen är regelbunden och att boendet blir bestående.
Reformen ska bidra till att förbättra informationsutbytet mellan olika myndigheter, såsom FPA, välfärdsområdena, sysselsättningstjänsterna och Migrationsverket. I propositionen konstateras att kunduppgifter ska röra sig elektroniskt och säkert mellan myndigheter. Integritetsskyddet får inte hindra olika myndigheter från att bilda sig den uppfattning de behöver om en persons situation.
FPA ska också av penninginstitut kunna få uppgifter som är nödvändiga för att fatta beslut om utkomststöd, om tillräckliga uppgifter och utredningar inte kan fås på annat sätt och det finns orsak att misstänka att de uppgifter som kunden lämnat inte stämmer. En begäran till ett penninginstitut ska i framtiden kunna göras utan att det behövs ett lagakraftvunnet beslut i ärendet. I fortsättningen räcker det med att FPA på förhand informerar kunden om begäran om information, vilket redan nu är praxis inom många andra förmåner, t.ex. inom det allmänna bostadsbidraget och arbetslöshetsförmånerna. Läs mer om utkomststöd och kontoutdrag.
Närmare information
- Social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelande: Totalreformen av utkomststödet går vidare till riksdagen (stm.fi)
- FPA:s utlåtande: Den föreslagna reformen av utkomststödet ökar FPA:s arbetsmängd avsevärt men gör också verkställigheten av stödet smidigare (fpa.fi)
- Utkomststöd (fpa.fi)
- Sänkning av utkomststödets grunddel (fpa.fi)