Valfrihetsförsöket ökade privatläkarbesöken bland personer som fyllt 65 i alla inkomstgrupper – försöket utnyttjades mest av höginkomsttagare och stadsbor

I försöket med valfrihet för personer som fyllt 65 år kan de besöka en privat allmänläkare till ett pris som motsvarar den klientavgift som tas ut inom den offentliga primärvården. Enligt en analys av forskare vid FPA användes tjänsten mest av höginkomsttagare och personer bosatta i Helsingfors under september–december 2025.

Ungefär 4,1 procent av de personer som fyllt 65 år besökte under september–december 2025 en allmänläkare som deltar i försöket. Antalet besök hos privata allmänläkare för personer i pensionsåldern fördubblades nästan efter att försöket hade inletts, om man också räknar andra privata läkarbesök än de som ingår i försöket.

I och med valfrihetsförsöket ökade besöken hos allmänläkare inom den privata sektorn för personer som fyllt 65 i alla inkomstgrupper.

Ingen förändring i skillnaden mellan inkomstgrupperna i fråga om privatläkarbesök

Valfrihetsförsöket utnyttjas mest av personer med högre inkomster. När man delar in befolkningen som fyllt 65 år i fem lika stora grupper enligt deras sammanlagda förvärvs- och kapitalinkomster, det vill säga i inkomstkvintiler, visar det att 6,5 procent av de som hör till den högsta inkomstkvintilen har besökt en mottagning inom försöket, medan motsvarande siffra ligger på 2,4 procent för den lägsta inkomstkvintilen.

De personer i pensionsåldern som hör till den högsta inkomstkvintilen hade år 2025 inkomster på närmare 41 000 euro per år, och gruppens medianinkomst var drygt 4 500 euro i månaden. De som hörde till den lägsta inkomstkvintilen hade inkomster på högst ungefär 17 000 euro per år, och gruppens medianinkomst var drygt 1 200 euro i månaden.

Skillnaderna mellan inkomstgrupperna har inte förändrats nämnvärt. De som hörde till den högsta inkomstkvintilen anlitade privata allmänläkartjänster 2,7 gånger så mycket under september–december 2025 som de som hörde till den lägsta inkomstkvintilen. Under motsvarande period 2024 använde den högst inkomstkvintilen privata allmänläkartjänster 2,8 gånger mer än den lägsta inkomstkvintilen.

– Än så länge verkar valfrihetsförsöket inte ha minskat skillnaderna mellan inkomstgrupperna när det gäller användningen av privatläkartjänster bland personer i pensionsåldern. Ju större inkomster, desto vanligare är det att anlita privata allmänläkartjänster, säger Heta Moustgaard, specialforskare vid FPA.

Försöket utnyttjades mest av stadsbor, kvinnor och personer i yngre pensionsåldern

I slutet av 2025 var utnyttjandet av valfrihetsförsöket vanligast i Helsingfors, där 6 procent av personerna i pensionsåldern hade besökt en mottagning som omfattades av försöket. I de övriga städerna var andelen 5 procent, i tätortskommuner 2,4 procent och på landsbygden 1,9 procent.

Det var vanligare bland kvinnor än bland män att delta i försöket. Av kvinnorna utnyttjade 4,4 procent tjänsterna jämfört med 3,7 procent av männen. Försöket utnyttjades också mer av personer i yngre pensionsåldern än äldre.

– I fjol utnyttjades valfrihetsförsöket mest av höginkomsttagare, personer under 75 år, helsingforsare och kvinnor, säger Moustgaard.

Försöket tredubblade ersättningarna för privata allmänläkarbesök till personer i pensionsåldern

För de allmänläkarbesök som gjordes under de fyra första månaderna av valfrihetsförsöket betalades 4,7 miljoner euro i ersättningar och ytterligare 700 000 euro för laboratorieundersökningar och bilddiagnostiska undersökningar. Största delen av de 29 miljoner euro som budgeterats för försöket blev oanvänd.

I september–december 2025 betalades sammanlagt drygt 6,5 miljoner euro i ersättningar till personer i pensionsåldern för besök hos privata allmänläkare, om också andra besök än de som ingår i försöket beaktas. Beloppet är mer än tre gånger så stort som vid motsvarande tidpunkt året innan, då ersättningarna uppgick till 2 miljoner euro.

Av de ökade ersättningskostnaderna för läkarbesök betalades en tredjedel (31 %) till den högsta inkomstkvintilen och en åttondel (12 %) till den lägsta inkomstkvintilen.

– Mest ersättningar betalades till den grupp som hade högst inkomster, eftersom de använde tjänsten mest. Ersättningarna per besök var i genomsnitt lika stora i alla inkomstgrupper, säger Moustgaard.

Jämlikhetsmålet verkar tills vidare inte ha uppfyllts

Valfrihetsförsöket inleddes i september 2025 och målet med försöket är bland annat att förbättra tillgången till vård och främja jämlikheten i användningen av privata läkartjänster. I försökets inledningsfas verkar skillnaderna mellan inkomstgrupperna inte ha minskat.

– Åtminstone under de första månaderna verkar försöket inte ha nått sitt jämlikhetsmål. Det kan hända att de personer som redan tidigare använt privata tjänster är de som mest aktivt utnyttjar tjänsterna i början av försöket och att skillnaderna jämnar ut sig så småningom, säger Jenni Blomgren, forskningsprofessor vid FPA.

I FPA:s och THL:s fortsatta undersökningar kommer man också att utreda hur försöket påverkar tillgången till vård och tillgången till information i olika befolkningsgrupper, samt huruvida privata läkarbesök eventuellt har utnyttjats istället för besök inom den offentliga sektorn.

FPA:s forskare har skrivit mer ingående om ämnet i FPA:s forskningsblogg.

Valfrihetsförsök för personer över 65 år