Skillnaderna i sjukfrekvens och arbetsoförmåga mellan kommunerna är störst i geografiskt utbredda välfärdsområden

Sjukdomsfrekvensen och arbetsoförmågan är störst i Norra Savolax och Norra Karelen. Samtidigt är också skillnaderna mellan kommunerna störst geografiskt utbredda välfärdsområden. Sjukfrekvensen och arbetsoförmågan går dock inte lika starkt hand i hand i alla områden, visar de senaste resultaten av det nationella hälsoindexet.

Skillnaderna mellan kommunerna i fråga om arbetsoförmåga och förekomsten av olika sjukdomar är betydande. Det finns också stora skillnader inom välfärdsområdena. Skillnaderna i sjukfrekvensen mellan kommunerna är störst i de geografiskt utbredda välfärdsområdena i Norra och Östra Finland. I de geografiskt mindre välfärdsområdena i Södra Finland är variationen inom området mellan kommunerna däremot minst.

– Delvis beror skillnaderna på att det i geografiskt större områden finns fler kommuner med litet invånarantal, där också slumpmässiga variationer påverkar resultaten. Tjänsteinnehavarna som ansvarar för välfärdsområdenas tjänster ska utreda vad skillnaderna beror på: finns det till exempel skillnader mellan kommunerna i fråga om hur lätt det är att få tillgång till tjänsterna eller om skillnaderna beror på andra faktorer som påverkar hälsan, säger ledande sakkunnig Päivikki Koponen vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Även i fråga om arbetsoförmåga är skillnaderna mellan kommunerna inom välfärdsområdena störst i de geografiskt utbredda välfärdsområdena Norra Savolax, Lappland och Kajanaland.

Skillnaderna i sjukfrekvens och arbetsoförmåga är dock inte helt likadana. Till exempel i Norra Karelen och Birkaland är arbetsoförmåga i förhållande till genomsnittet i hela landet mer allmän än sjukfrekvensen, medan sjukfrekvensen i Norra Österbotten är mycket allmän jämfört med genomsnittet i hela landet, men skillnaden i arbetsoförmågan är mindre än i hela landet.

Sjukfrekvensen är inte nödvändigtvis förknippad med arbetsoförmåga, men det är alltid en sjukdom som ligger till grund för att få förmåner på grund av arbetsoförmåga. Till exempel i Norra Karelen och Birkaland är arbetsoförmågan vanligare än sjukfrekvensen jämfört med genomsnittet i hela landet, det finns många som får förmåner på grund av arbetsförmåga. I Norra Österbotten är situationen den motsatta: sjukfrekvensen är större men arbetsoförmågan mindre än i hela landet i genomsnitt. Invånarna i Norra Österbotten har fått sysselsättning trots sjukfrekvensen. Detta påverkas förutom av områdets åldersstruktur även av arbetslösheten och andra bakgrundsfaktorer till sysselsättningen.

Den informationen framgår av det nationella hälsoindexet som uppdaterats med uppgifterna för 2020–2022 och som är en informationshelhet som publicerats av THL, Folkpensionsanstalten (FPA), Pensionsskyddscentralen och Statistikcentralen. Den omfattar flera indikatorer som beskriver de regionala skillnaderna i sjukfrekvensen och arbetsoförmågan i Finland.

De regionala skillnaderna i sjukligheten är proportionellt sett störst i fråga om alkoholsjukdomar, sjukdomar i rörelseorganen och psykisk hälsa

I granskningen mellan välfärdsområdena konstaterades i Norra Savolax klart fler allvarliga problem med den psykiska hälsan samt sjukdomar i stöd- och rörelseorganen än i hela landet. Alkoholsjuklighet var vanligast i Södra Karelen, men klart vanligare även i Norra Karelen jämfört med andra områden. I mentalvårdsindexet var skillnaderna mellan kommunerna särskilt stora.

Det finns många faktorer bakom de regionala skillnaderna i sjukfrekvens och arbetsoförmåga som påverkar hälsan och funktionsförmågan. Dessa är levnadsvanor, såsom rökning, alkoholbruk, motion och kostvanor samt tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster. Däremot återspeglas också sysselsättning och ekonomisk situation samt utbildning i befolkningens hälsa och funktionsförmåga.

Även en välfungerande hälsovård kan synas som en högre sjukfrekvens när sjukdomar screenas, upptäcks och behandlas effektivt. På motsvarande sätt påverkas förekomsten av arbetsoförmåga av tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster, som bland annat beror på företagshälsovårdens omfattning.

– Det är bra att beakta skillnaderna i sjukfrekvensen mellan kommunerna i regionerna när välfärdsområdenas servicenät planeras. Man måste se till att det finns tillgång till nödvändig vård på olika håll i området. Välfärdsområdenas fullmäktige ansvarar för de strategiska besluten om hur hälso- och välfärden planeras och genomförs i samarbete med i synnerhet de kommuner där indextalen är högre än andra, säger Päivikki Koponen.

Betydande regionala skillnader i tillgången till yrkesinriktad rehabilitering

Den regionala variationen i arbetsoförmågan har förblivit oförändrad jämfört med tidigare publicerade uppgifter från 2019–2021". Arbetsoförmågan är betydligt vanligare i Norra Savolax och Kajanaland än på andra håll. Av kommunerna i Norra Savolax är arbetsoförmågan klart högre än genomsnittet i området, särskilt i Rautavaara, Tuusniemi och Kaavi.

Det finns stora skillnader mellan välfärdsområdena i hur stor del av befolkningen som FPA har beviljat yrkesinriktad rehabilitering. De vanligaste positiva besluten hittas i Norra Karelens välfärdsområde och dess kommuner, i synnerhet i Outokumpu.

– FPA:s beslut om beviljande av yrkesinriktad rehabilitering har under de senaste åren ökat betydligt i kommunerna med en yngre åldersstruktur. Bakom de regionala skillnaderna i arbetsoförmåga finns många faktorer som man kan påverka genom FPA:s yrkesinriktade rehabilitering, säger överläkare Riitta Luoto vid FPA.