Användningen av antidepressiva läkemedel bland unga vuxna fördubblades på tio år – ökningen är klart snabbare än i Sverige

En färsk statistisk granskning från FPA visar att användningen av antidepressiva läkemedel har ökat märkbart i Finland bland unga vuxna i åldern 18–29 år. År 2014 köpte 8 procent av de unga kvinnorna och 5 procent av de unga männen antidepressiva läkemedel minst en gång. År 2024 hade andelarna redan stigit till nästan 18 procent för kvinnor och 8 procent för män.

Även användningen av adhd-läkemedel bland barn på de lägsta klasserna i grundskolan fortsatte att öka. År 2024 använde nästan 11 procent av pojkarna och knappt 4 procent av flickorna läkemedel mot adhd.

– Den ökande användningen av adhd-läkemedel har med fog diskuterats i offentligheten. Den ökade användningen av antidepressiva läkemedel har för sin del fått mindre uppmärksamhet. Trots att ökningen verkar ha mattats av används läkemedlen av nästan en femtedel av alla unga kvinnor, berättar specialforskare Kati Sarnola vid FPA.

I Finland har användningen av antidepressiva läkemedel och adhd-läkemedel ökat kraftigare än i Sverige

Användningen av antidepressiva läkemedel och läkemedel för behandling av adhd har ökat också i de övriga nordiska länderna, men i Finland har ökningen varit särskilt snabb.

Till exempel år 2016 var användningen av antidepressiva läkemedel bland unga ungefär lika vanligt i Finland som i Sverige. Fram till år 2024 hade skillnaden bland unga kvinnor ökat till nästan fem procentenheter.

Medicineringen mot adhd hos barn, särskilt hos unga pojkar, ökade också i snabbare takt i Finland än i Sverige: i fjol använde knappt 6 procent av finländska pojkar i åldern 5–9 år adhd-läkemedel, medan motsvarande andel i Sverige var drygt 2 procent.

– Ökningen i fråga om de båda läkemedlen har varit kraftig i Finland, inte bara i jämförelse med Sverige utan också med Norge och Danmark, konstaterar specialforskare Miika Vuori vid FPA.

Bristfällig kännedom om medicinering som en del av behandlingen

Enligt forskare vid FPA ligger sannolikt flera faktorer bakom att allt fler använder antidepressiva läkemedel och läkemedel mot adhd. Till exempel har identifieringen av psykiska sjukdomar och utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar och uppsökandet av vård i samband med dem ökat kraftigt.

– Enligt undersökningar har humör- och ångestsymtom blivit vanligare särskilt bland unga flickor och kvinnor. Diagnoserna för depressionstillstånd, ångestsyndrom och sömnsyndrom syns allt oftare också i de besöksuppgifter om unga kvinnor som har upptecknats inom hälso- och sjukvården, berättar Vuori.

Utvecklingen av adhd-symtom skiljer sig från humör- och ångestsymtomen i fråga om vetenskapliga bevis.

– Det finns inga klara bevis för att adhd-symtomen hos barn skulle ha blivit vanligare, men diagnoserna har ökat kraftigt under de senaste åren. Många sakkunniga i Finland oroar sig för felaktiga diagnoser och medicinsk överbehandling av pojkar, säger Vuori. 

Forskarna betonar behovet av en djupare förståelse för varför allt fler barn och unga använder läkemedel och vad de rätt stora skillnaderna i förhållande till jämförelseländerna kan bero på. Kännedomen om antidepressiva läkemedel och läkemedel mot adhd som en del av den övergripande behandlingen är också bristfällig.

– Användningen av psykofarmaka är vanligare bland unga från låginkomstfamiljer. Fortsatt forskning behövs dock om hur användningen av antidepressiva läkemedel och adhd-läkemedel har ökat bland unga med olika familjebakgrund under de senaste åren, säger specialforskare Heta Moustgaard vid FPA.

Sakkunniga vid FPA betonar också vikten av att utveckla en befolkningsuppföljning gällande användningen av antidepressiva läkemedel och adhd-läkemedel. FPA kommer inom de närmaste veckorna att publicera en dataapplikation som presenterar befolkningsandelarna för dem som använder dessa läkemedel efter ålder och kön, både på nationell och regional nivå.

Mer information

Forskare och sakkunniga har skrivit utförligare om ämnet i FPA:s forskningsblogg.