Karenserna för arbetslöshetsförmånerna skärps – FPA kan sänka utkomststödets grunddel

Riksdagen har godkänt lagändringar som gäller skärpning av karenserna för arbetslöshetsförmåner och reformen av utkomststödet. Ändringarna inverkar på arbetslöshetsförmånerna som FPA och arbetslöshetskassorna betalar och på utkomststödet från FPA.

Karens innebär att man förlorar rätten till arbetslöshetsförmåner under en viss tid. Sysselsättningstjänsterna kan besluta om karens eller skyldighet att vara i arbete för en arbetslös person som försummar sin skyldighet att söka jobb eller delta i arbetskraftsservice enligt överenskommelse. En sådan försummelse kan till exempel vara att utebli från en bokad träff hos sysselsättningstjänsterna.

Sysselsättningstjänsterna ålägger inte heller i fortsättningen karens eller skyldighet att vara i arbete, om den arbetslösa har en godtagbar orsak till försummelsen.

Karens redan från första försummelsen

I fortsättningen kan arbetslösa förlora sin arbetslöshetsförmån redan vid en enda försummelse att söka jobb eller delta i arbetskraftsservice.

Efter lagändringen fastställer sysselsättningstjänsterna en karens på 7 dagar för en arbetslös person som en gång försummar att söka arbete eller delta i arbetskraftsservice.

Efter den andra försummelsen åläggs den arbetslösa en skyldighet att vara i arbete i 6 veckor. Skyldigheten innebär att den arbetslösa får arbetslöshetsförmåner först efter att ha uppfyllt skyldigheten genom att arbeta eller delta i sysselsättningsfrämjande service i minst 6 veckor.

Antalet försummelser granskas även i fortsättningen under en period av ett år, och granskningsperioden börjar vid den första försummelsen. Ändringen som gäller karens träder i kraft 1.3.2026.

För närvarande leder den första försummelsen till en påminnelse. Den andra försummelsen leder till en karens på 7 dagar, den tredje till en karens på 14 dagar och den fjärde till en skyldighet att vara i arbete i 12 veckor.

FPA kan i fortsättningen minska utkomststödet på grund av karens

Om en arbetslös blir utan arbetslöshetsförmån på grund av karens eller skyldighet att vara i arbete kan hen vid behov ansöka om till exempel allmänt bostadsbidrag eller utkomststöd.

I fortsättningen kan FPA dock sänka utkomststödets grunddel för arbetslösa på grund av karens eller skyldighet att vara i arbete.

Till exempel vid en karens på 7 dagar kan utkomststödets grunddel sänkas med 20 % för en månad. Om villkoren för att sänka grunddelen uppfylls för en längre tid än en månad kan grunddelen sänkas med 40 % för de följande månaderna.

Ändringen som gäller sänkning av utkomststödets grunddel träder i kraft 1.2.2026.

FPA hör kunden innan grunddelen sänks

Utkomststödets grunddel är ett kalkylerat belopp som ska täcka nödvändiga vardagsutgifter, såsom kostnader för mat, telefon, resor och kläder. Utkomststöd kan dessutom beviljas till exempel för hyra och hälso- och sjukvårdsutgifter.

Läs mer: För vilka utgifter kan du få utkomststöd? (fpa.fi)

För närvarande är grunddelens belopp 587,34 €/mån. för ensamboende. Om grunddelen sänks med 40 % är beloppet av grunddelen för en ensamboende 352,40 €/mån. (11,70 euro/dag).

– Innan FPA beslutar om att sänka grunddelen hörs kunden. Kunden ges möjlighet att lämna en utredning om varför grunddel inte borde sänkas. Grunddelen sänks inte om en sänkning skulle äventyra kundens nödvändiga försörjning eller annars vara oskälig, säger Tomi Ståhl, kompetenscenterchef vid FPA.

Många ändringar i den sociala tryggheten och tjänsterna för arbetslösa

För närvarande görs stora ändringar i arbetslöshetsförmånerna och tjänsterna för arbetslösa. I början av 2025 överfördes tjänsterna för arbetslösa från staten till kommunerna. År 2026 träder flera ändringar i kraft, bland annat ändringarna i karenserna, reformen av serviceprocessen för arbetssökande, reformen av arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte, totalreformen av lagen om utkomststöd och införandet av det allmänna stödet för arbetslösa.

– Ändringarna ökar arbetsmängden inom FPA, sysselsättningstjänsterna och välfärdsområdena. Aktörernas knappa resurser och den ökande arbetsbelastningen innebär utmaningar för ett smidigt genomförande av ändringarna. Det krävs ett gott samarbete mellan myndigheterna för att reformerna ska lyckas, säger Tomi Ståhl.

Ändringarna i karenserna och utkomststödet är en del av den helhet med vilken statsminister Petteri Orpos regering förnyar den sociala tryggheten så att den blir mer sporrande och förpliktande. I reformerna betonas den arbetslösas egna ansvar att aktivt söka jobb och delta i sysselsättningsstödjande service.

Ändringarna i karenserna gäller också de arbetslösa som i framtiden får allmänt stöd på grundval av arbetslöshet.