Finansieringen av FPA
FPA:s verksamhet finansieras främst av staten. I finansieringen av förmånsfonderna deltar därtill löntagare, företagare, arbetsgivare, Sysselsättningsfonden, studerande, kommuner och landskapet Åland. Förmånsfonderna är folkpensionsfonden, sjukförsäkringsfonden och allmänna fonden för social trygghet. Finansieringen av den sociala trygghet som FPA har hand om fungerar enligt principen att kostnaderna för varje enskilt år finansieras med de intäkter som flyter in samma år.
Utöver förmånsfonderna har FPA en pensionsansvarsfond och en servicefond. Pensionsansvarsfondens medel utgör täckning för pensionsansvaret för FPA:s personal. Personalens pensioner betalas med medel ur fonden. Med hjälp av fonden förbereder sig FPA på finansieringen av de pensioner som inom ramen för FPA:s pensionssystem ska betalas till personalen i framtiden och strävar samtidigt efter att jämna ut pensionsutgifterna för olika år. Fondens medel består av bidrag ur förmånsfonderna, de andelar av personalens pensionsavgifter som fonderas och avkastning av egendom.
Med hjälp av servicefonden sköts de finansierings-, bokförings- och betalningsuppgifter som FPA ansvarar för i och med genomförandet och upprätthållandet av Kanta-tjänsterna.
Finansieringen av förmånsfonderna
För utbetalningen av förmåner har FPA en folkpensionsfond, en sjukförsäkringsfond och en allmän fond för social trygghet. Med medel ur allmänna fonden finansieras de förmåner som inte omfattas av pensions- eller sjukförsäkringen.
Figuren nedan visar att finansieringen av FPA:s förmåner 2022 bestod av bl.a. kommunernas inbetalningar, arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter, försäkrades dagpennings- och sjukvårdspremier och arbetslöshetsförsäkringspremier.
FPA:s finansiering 2023 (bilden):
Statens andel av förmåner och verksamhetskostnader: 12 704 miljoner euro EUR (71%)
Försäkrades dagpennings- och sjukvårdsavgift: 2 440 miljoner euro EUR (14%)
Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift: 1 584 miljoner euro EUR (9%)
Kommunernas andelar: 767 miljoner euro EUR (4%)
Arbetslöshetsförsäkringspremier och andra intäkter 454 miljoner euro EUR (2%)
År 2023 uppgick de totala kostnaderna för FPA:s förmånsfonder till 17,2 miljarder euro. Förmånskostnadernas andel av de totala kostnaderna var 96 % och verksamhetskostnadernas 4 %. År 2023 stod staten för 71 % av finansieringen. Lagstadgade avgifter från försäkrade och arbetsgivare utgjorde 23 %, kommunernas inbetalningar 4 % och övriga intäkter 2 % av finansieringen.
Fonder
Ur folkpensionsfonden betalas bland annat pensionsförmåner och förmåner för personer med funktionsnedsättning, bostadsbidrag för pensionstagare och fronttillägg. Staten finansierar kostnaderna för folkpensionsförsäkringen.
För att trygga likviditeten på årsnivå krävs det att folkpensionsfonden håller en viss miniminivå. Sedan 2010 har beloppet av folkpensionsfondens finansiella tillgångar efter avdrag för främmande kapital varit 3,5 % av det årliga sammanräknade beloppet av folkpensionerna, barnförhöjningarna, familjepensionerna, kostnaderna för utredning av arbetsförmågan och fondens verksamhetskostnader.
Finansieringen av sjukförsäkringen är uppdelad i finansiering av arbetsinkomstförsäkringen och finansiering av sjukvårdsförsäkringen.
I arbetsinkomstförsäkringen ingår sjukdagpenningar (inklusive dagpenning vid smittsam sjukdom), föräldradagpenningar och rehabiliteringspenningar samt familjeledighetsersättningar till arbetsgivare, ersättningar för ordnande av företagshälsovård och kostnader för semestrar under föräldradagpenningsperioder.
Arbetsinkomstförsäkringens huvudsakliga finansiärer är arbetsgivarna (arbetsgivares sjukförsäkringsavgift) samt löntagarna och företagarna (sjukförsäkringens dagpenningspremie). Staten finansierar den del av kostnaderna för till minimibeloppet utbetalda dagpenningsförmåner eller rehabiliteringspenningar som överstiger beloppet av dagpenningsförmåner eller rehabiliteringspenningar som beräknats utifrån årsinkomsten. Dessutom finansierar staten 5 % av de sjuk- och föräldradagpenningar samt den rehabiliteringspenning som annars finansieras via försäkringen. Till statens finansieringsandel hör också en del av företagarnas och lantbruksföretagarnas företagshälsovård. Modellen för den nuvarande finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen är från 2020. Då föreskrevs gällande försäkringsavgifterna att 52 % av utgifterna (exklusive familjeledighetsersättning, företagares tilläggsfinansieringsandel och statens andel) ska finansieras med arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter och 48 % med dagpenningspremier. Sedan 2021 ändras sjukförsäkringsavgiften och dagpenningspremien lika mycket för att täcka finansieringsbehovet.
I sjukvårdsförsäkringen ingår läkemedelsersättningar som betalas av FPA, ersättningar för läkar- och tandläkararvoden, ersättningar för undersökning och vård, reseersättningar, rehabiliteringsutgifter (utom rehabiliteringspenningar), sjukvårdsersättningar som hör till grundtryggheten i lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkring samt EU-ersättningar för sjukvård. Förmåns- och verksamhetskostnaderna för sjukvårdsförsäkringen finansieras av staten och de försäkrade. Staten finansierar 67 % och de försäkrade 33 % av sjukvårdsförsäkringens förmåns- och verksamhetskostnader. Sjukvårdsförsäkringens EU-ersättningar finansieras dock helt och hållet av staten och inrättningar i utlandet. År 2023 finansierade staten dessutom de ersättningar för coronavaccination som ingår i ersättningarna för undersökning och vård. För finansieringen av sjukvårdsförsäkringen tas en sjukvårdspremie ut av alla försäkrade, dvs. löntagarna, företagarna samt pensions- och förmånstagarna. Sjukförsäkringens sjukvårdspremie baserar sig på den beskattningsbara förvärvsinkomsten i kommunalbeskattningen.
Finansieringstillgångarna för sjukförsäkringen ska efter avdrag för främmande kapital och avsättningar uppgå till 8–12 % av sjukförsäkringens årliga utgiftssumma. Grunderna för arbetsgivarnas och de försäkrades försäkringsavgifter samt statens andel av sjukvårdsförsäkringen fastställs så att detta villkor uppfylls.
Ur fonden finansierar staten studieförmånerna, moderskapsunderstöden, adoptionsbidragen, militärunderstöden, kostnaderna för frontveteranernas rehabiliteringsresor, kostnaderna för elstödet (2023) och brådskande socialvård för papperslösa. Staten är den huvudsakliga finansiären av kostnaderna för barnbidragen, det allmänna bostadsbidraget, tolktjänsten för personer med funktionsnedsättning och underhållsstöden, men Åland svarar för finansieringen av sin egen andel av utgifterna för dessa förmåner. FPA får förskott på utkomststödet av staten (social- och hälsovårdsministeriet och arbets- och näringsministeriet), men kommunerna svarar för 50 % av social- och hälsovårdsministeriets andel av förskotten. Staten är den huvudsakliga finansiären av arbetslöshetsförmånerna, men även kommunerna och Sysselsättningsfonden deltar i finansieringen.
Sysselsättningsfonden finansierar också kostnaderna för omställningspenningen. Barnavårdsstöden finansieras av kommunen frånsett de stöd som betalas till utlandet och finansieras av staten. Kostnaderna för hälsovårdstjänsterna för högskolestuderande finansieras med en hälsovårdsavgift för studerande (23 %) och med en andel som staten betalar (77 %). För finansieringen av grunddagpenningen för arbetslösa används av löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremier ett belopp som i medeltal motsvarar premierna från de arbetstagare som inte tillhör någon arbetslöshetskassa.