Stöd för arbetsförmågan

Om symtomen begränsar arbetet i viss mån kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om förändringar i arbetsuppgifterna för den tid som behövs.

Arbetsuppgifterna kan förändras genom att man

• förkortar arbetstiden
• gör arbetet lättare
• möjliggör distansarbete.

FPA beviljar inte ekonomiskt stöd för förändringar i arbetsuppgifterna.

Om symtomen hindrar den anställda från att arbeta med sina nuvarande uppgifter, kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om ersättande arbete för den tid som behövs.

Om företagshälsovården har upptäckt tidiga tecken på problem med arbetsförmågan, t.ex. att nattarbete inte lämpar sig för arbetstagaren, kan företagshälsovården ordna arbetsprövning. Arbetsprövning innebär att arbetstagarens vanliga arbetsuppgifter anpassas efter arbetstagarens hälsotillstånd eller att arbetstagaren provar på helt nya uppgifter.

FPA betalar rehabiliteringspenningen till arbetsgivaren, eftersom arbetstagaren får lön för tiden med arbetsprövning. Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån arbetstagarens årsinkomst. Beloppet kan uppskattas med en räknare för rehabiliteringspenning. Arbetsprövningen kan vara högst 3 månader.

Efter en sjukfrånvaro kan en arbetsoförmögen persons återgång i arbete underlättas med hjälp av förkortad arbetstid (40–60 % av arbetstiden för heltidsarbetet) och partiell sjukdagpenning. FPA betalar partiell sjukdagpenning för högst 120 vardagar. Också lördagar räknas som vardagar.

Den partiella sjukdagpenningen är hälften av sjukdagpenningen och den beräknas utifrån den sökandes årsinkomst. Om arbetsgivaren betalar full lön till arbetstagaren för sjukdomstiden, betalas den partiella sjukdagpenningen till arbetsgivaren.

Om arbetstagaren har hunnit arbeta cirka en månad efter att maximitiden för sjukdagpenning uppnåtts men arbetsoförmågan fortsätter, kan arbetstagaren få sjukdagpenning för ytterligare 50 tilläggsdagar.

För dem som är i arbetslivet finns följande former av yrkesinriktad rehabilitering:

• KIILA-rehabilitering som ordnas av FPA. Syftet med rehabiliteringen är att stödja arbetstagarens arbetsförmåga och förutsättningar att orka i arbetet. KIILA-rehabiliteringen genomförs i perioder under loppet av 1–1,5 år. Under rehabiliteringen betalar FPA rehabiliteringspenning som beräknas utifrån arbetstagarens årsinkomst. Om arbetstagaren får lön under rehabiliteringstiden betalar FPA rehabiliteringspenningen till arbetsgivaren.
• Rehabilitering som ordnas av arbetspensionsanstalterna. Rehabiliteringen är avsedd för personer som varit i arbetslivet i minst 5 år och vars arbetsförmåga är nedsatt. Arbetspensionsanstalten betalar rehabiliteringspenning för tiden med rehabilitering. Läs mer om arbetspensionsrehabilitering (arbetspension.fi).

När sjukdomssymtomen påverkar arbetsförmågan, kan arbetstagaren ansöka om FPA:s rehabiliterings- eller anpassningskurser som ordnas för personer med olika sjukdomar.

FPA betalar rehabiliteringspenning eller partiell rehabiliteringspenning för tiden med rehabilitering. Om arbetsgivaren betalar lön till arbetstagaren betalar FPA rehabiliteringspenningen till arbetsgivaren.

Rehabilitering som ordnas av någon annan än FPA är t.ex. konditionshöjande kurser som ordnas av företagshälsovården eller missbrukarrehabilitering som ordnas av kommunen. En arbetstagare kan ha nytta av en konditionshöjande kurs om företagshälsovården har upptäckt problem med arbetsförmågan och behov av rehabilitering i ett tidigt skede.  

Under rehabiliteringstiden betalar FPA rehabiliteringspenning som beräknas utifrån den sökandes årsinkomst. Om arbetsgivaren betalar lön under rehabiliteringstiden betalar FPA rehabiliteringspenningen till arbetsgivaren.

Beloppet av rehabiliteringspenningen kan uppskattas på www.fpa.fi/berakningar.

Om arbetsförmågan under ett års tid har försämrats minst 2/5, kan arbetstagaren hos arbetspensionsanstalten ansöka om delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd för en viss tid. FPA beviljar inte ekonomiskt stöd för denna tid. Läs mer om delinvalidpension och partiellt rehabiliteringsstöd på arbetspension.fi.

FPA betalar sjukdagpenning när arbetsoförmågan och sjukfrånvaron är kortvarig, dvs. varar minst 10 men högst 300 dagar. Sjukdagpenningen beräknas utifrån den sökandes årsarbetsinkomst.

FPA betalar sjukdagpenningen till arbetsgivaren till den del som den motsvarar lönen för sjukdomstiden. Om dagpenningen per dag är större än lönen betalas skillnaden till arbetstagaren.

Om arbetstagaren efter maximitiden för sjukdagpenning återvänder till arbetet för minst 30 dagar men arbetsoförmågan återkommer, kan arbetstagaren få sjukdagpenning för ytterligare 50 tilläggsdagar.

Om arbetsoförmågan bedömts vara tillfällig, varvid arbetstagaren kommer att kunna återvända till arbetet, kan han eller hon ansöka om rehabiliteringsstöd hos arbetspensionsanstalten eller FPA. Rehabiliteringsstöd är en tidsbegränsad sjukpension. Rehabiliteringsstödet betalas ut av arbetspensionsanstalten eller FPA beroende på vilkendera som har beviljat stödet.

Om arbetsoförmågan är bestående och arbetstagaren trots vård eller rehabilitering inte klarar av att återvända till arbetet kan arbetstagaren ansöka om sjukpension hos FPA eller om invalidpension hos arbetspensionsanstalten.

Pensionen betalas ut av den arbetspensionsanstalt som beviljat pensionen eller av FPA. Pensionen betalas tills vidare.