Stöd för arbetsförmågan

Om symtomen begränsar arbetet i viss mån kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om förändringar i arbetsuppgifterna för den tid som behövs.

Arbetsuppgifterna kan förändras genom att man

• förkortar arbetstiden
• gör arbetet lättare
• möjliggör distansarbete.

FPA beviljar inte ekonomiskt stöd för förändringar i arbetsuppgifterna.

Om symtomen hindrar den anställda från att arbeta med sina nuvarande uppgifter, kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om ersättande arbete för den tid som behövs.

Om företagshälsovården har upptäckt tidiga tecken på problem med arbetsförmågan hos en arbetstagare, kan företagshälsovården ordna arbetsprövning. 

FPA betalar rehabiliteringspenning till arbetsgivaren för tiden med arbetsprövning, om arbetstagaren får lön och om arbetsuppgifterna ändras väsentligt eller om arbetstagaren testar ett nytt arbete under arbetsprövningstiden. Om avsikten endast är att förkorta arbetstiden är det inte fråga om sådan arbetsprövning som berättigar till rehabiliteringspenning. 
 
Rehabiliteringspenning betalas för den tid arbetstagaren deltar i rehabilitering, dvs. för arbetsdagarna. En arbetsprövningsdag ska vara minst 4 timmar inklusive resor. Rehabiliteringspenning betalas för tid med arbetsprövning som omfattar högst 3 månader. 

Rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren. Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån arbetstagarens årsinkomst. Beloppet kan uppskattas med räknare för rehabiliteringspenning. Om rehabiliteringspenningen per dag är större än lönen, betalas skillnaden till arbetstagaren.

Rehabiliteringspenning för rehabilitering som grundar sig på lagen om företagshälsovård -  se en videopresentation (på finska) - YouTube

Efter en sjukfrånvaro kan en arbetsoförmögen persons återgång i arbete underlättas med hjälp av förkortad arbetstid (40–60 % av arbetstiden för heltidsarbetet) och partiell sjukdagpenning. FPA betalar partiell sjukdagpenning för högst 120 vardagar. Också lördagar räknas som vardagar.

Den partiella sjukdagpenningen är hälften av sjukdagpenningen och den beräknas utifrån den sökandes årsinkomst. Om arbetsgivaren betalar full lön till arbetstagaren för sjukdomstiden, betalas den partiella sjukdagpenningen till arbetsgivaren.

Om arbetstagaren har hunnit arbeta cirka en månad efter att maximitiden för sjukdagpenning uppnåtts men arbetsoförmågan fortsätter, kan arbetstagaren få sjukdagpenning för ytterligare 50 tilläggsdagar.

De som är i arbetslivet har möjlighet att få KIILA-rehabilitering som ordnas av FPA. KIILA-rehabilitering genomförs i perioder under loppet av 1–1,5 år. 
Om arbetstagaren får lön under rehabiliteringstiden betalar FPA rehabiliteringspenningen till arbetsgivaren. Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån arbetstagarens årsinkomst. Beloppet kan uppskattas med räknaren för rehabiliteringspenning. Om rehabiliteringspenningen per dag är större än lönen, betalas skillnaden till arbetstagaren. 
De som har varit längre i arbetslivet (ca 5 år) kan också få arbetspensionsrehabilitering, som till exempel kan bestå av arbetsprövning. Arbetspensionsanstalten betalar rehabiliteringspenning för tiden med arbetspensionsrehabilitering. 

Om sjukdomssymtomen påverkar arbetsförmågan, kan arbetstagaren ansöka om FPA:s rehabiliterings- eller anpassningskurser som ordnas för personer med olika sjukdomar.
Om arbetstagaren får lön under rehabiliteringstiden betalar FPA rehabiliteringspenningen till arbetsgivaren. Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån arbetstagarens årsinkomst. Beloppet kan uppskattas med räknaren för rehabiliteringspenning. Om rehabiliteringspenningen per dag är större än lönen, betalas skillnaden till arbetstagaren. 

FPA kan bevilja rehabiliteringspenning för rehabilitering som grundar sig på ett rehabiliteringsbeslut som arbetstagaren har fått från företagshälsovården eller kommunen. Rehabiliteringspenning kan fås exempelvis för den tid arbetstagaren deltar i en konditionshöjande rehabiliteringskurs som ordnas av arbetsgivaren, eller i missbrukarrehabilitering som ordnas av kommunen. FPA kan också bevilja rehabiliteringspenning för den tid en arbetstagare deltar i en anhörigs rehabilitering.

Om arbetstagaren får lön för rehabiliteringstiden betalar FPA rehabiliteringspenningen till arbetsgivaren. Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån arbetstagarens årsinkomst. Beloppet kan uppskattas med räknaren för rehabiliteringspenning. Om rehabiliteringspenningen per dag är större än lönen, betalas skillnaden till arbetstagaren.

Om arbetsförmågan under ett års tid har försämrats minst 2/5, kan arbetstagaren hos arbetspensionsanstalten ansöka om delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd för en viss tid. FPA beviljar inte ekonomiskt stöd för denna tid. Läs mer om delinvalidpension och partiellt rehabiliteringsstöd på arbetspension.fi.

FPA betalar sjukdagpenning när arbetsoförmågan och sjukfrånvaron är kortvarig, dvs. varar minst 10 men högst 300 dagar. Sjukdagpenningen beräknas utifrån den sökandes årsarbetsinkomst.

FPA betalar sjukdagpenningen till arbetsgivaren till den del som den motsvarar lönen för sjukdomstiden. Om dagpenningen per dag är större än lönen betalas skillnaden till arbetstagaren.

Om arbetstagaren efter maximitiden för sjukdagpenning återvänder till arbetet för minst 30 dagar men arbetsoförmågan återkommer, kan arbetstagaren få sjukdagpenning för ytterligare 50 tilläggsdagar.

Om arbetsoförmågan bedömts vara tillfällig, varvid arbetstagaren kommer att kunna återvända till arbetet, kan han eller hon ansöka om rehabiliteringsstöd hos arbetspensionsanstalten eller FPA. Rehabiliteringsstöd är en tidsbegränsad sjukpension. Rehabiliteringsstödet betalas ut av arbetspensionsanstalten eller FPA beroende på vilkendera som har beviljat stödet.

Om arbetsoförmågan är bestående och arbetstagaren trots vård eller rehabilitering inte klarar av att återvända till arbetet kan arbetstagaren ansöka om sjukpension hos FPA eller om invalidpension hos arbetspensionsanstalten.

Pensionen betalas ut av den arbetspensionsanstalt som beviljat pensionen eller av FPA. Pensionen betalas tills vidare.