Känner du till myterna om arbetslöshetsförmånerna?

Det finns många föreställningar om arbetslöshetsförmånerna som inte alltid stämmer. I den här artikeln rättar vi till missförstånden om arbetslöshetsförmånerna.

1. Myt 1: För att få arbetslöshetsförmån räcker det att anmäla sig som arbetslös arbetssökande hos sysselsättningstjänsterna.

   Falskt. Utbetalningen av arbetslöshetsförmån börjar inte automatiskt, utan man måste ansöka om den.

   Det stämmer att du kan få arbetslöshetsförmån endast om du har anmält dig som arbetslös arbetssökande hos sysselsättningstjänsterna. Efter anmälan ska du dock ännu ansöka om arbetslöshetsförmån hos arbetslöshetskassan eller FPA.

   Om din arbetslöshet fortsätter, måste du lämna in en anmälan om arbetslöshetstid till arbetslöshetskassan eller FPA med fyra veckors intervaller för att förmånen ska kunna betalas även i fortsättningen. Dessutom måste du aktivt söka jobb och följa den sysselsättningsplan som gjorts upp tillsammans med sysselsättningstjänsterna.

2. Myt 2: Arbetslöshetsförmån beviljas genast från och med den första arbetslöshetsdagen.

   Falskt. Utbetalningen av arbetslöshetsförmån skjuts fram av självrisktiden för arbetslöshetsförmån och eventuella semesterersättningar.

   Utbetalningen av arbetslöshetsförmån börjar först efter självrisktiden på sju vardagar, dvs. efter att du har varit arbetslös arbetssökande hos sysselsättningstjänsterna i minst sju vardagar.

   När arbetslösheten börjar periodiseras dessutom de semesterersättningar som du fått i ditt senaste anställningsförhållande.

   Periodiseringen av semesterersättningarna innebär att om du har outtagen semester när anställningsförhållandet upphör, flyttar ersättningen för den fram utbetalningen av arbetslöshetsförmån. Periodiseringen gäller semesterersättning som betalas när ett heltidsarbete som varat längre än två veckor upphör.

   Självrisktiden på sju vardagar börjar först efter den eventuella periodiseringen av semesterersättningen.

3. Myt 3: Att arbeta deltid som arbetslös är inte ekonomiskt lönsamt, eftersom hela lönen dras av från arbetslöshetsförmånen.

   Falskt. Att arbeta deltid som arbetslös ökar de totala inkomsterna.

   Om du som arbetslös utför deltidsarbete, dvs. arbete där arbetstiden är högst 80 procent av heltidsarbetet i branschen, dras din lön inte av från arbetslöshetsförmånen i sin helhet. Av bruttolönen dras endast hälften av från arbetslöshetsförmånen.

   Om du t.ex. får 1 000 euro i lön per månad, minskar beloppet av din arbetslöshetsförmån med 500 euro. Tack vare lönen är dina totala inkomster ändå 500 euro mer än enbart arbetslöshetsförmånen.

4. Myt 4: För en arbetslös lönar det sig inte att söka jobb som det är långt till, eftersom kostnaderna för arbetsresor blir för höga.

   Falskt. Man kan ansöka om rörlighetsunderstöd hos FPA för lång arbetsresa eller flyttning.

   Långa arbetsresor behöver inte utgöra ett hinder för att söka jobb. Om du får arbete långt från din bostad kan du vara berättigad till rörlighetsunderstöd, som ersätter kostnader för långa arbetsresor.

   Du kan ansöka om rörlighetsunderstöd hos FPA om du tar emot ett jobb där arbetsresan tur och retur varar minst tre timmar per dag (i deltidsarbete minst två timmar). Du kan också få rörlighetsunderstöd för flyttkostnader.

   Rörlighetsunderstödet är lika stort som grunddagpenningen eller arbetsmarknadsstödet.

5. Myt 5: Det spelar ingen roll om jag får arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning eftersom de är lika stora.

   Falskt. Även om grundbeloppet för bägge stöden är detsamma (cirka 800 euro per månad), skiljer sig villkoren för dem från varandra.

   Arbetsmarknadsstödet har behovsprövning, så t.ex.  utdelningsinkomster, hyresinkomster och stöd för närståendevård kan minska ditt arbetsmarknadsstöd eller helt och hållet förhindra att du får det. Dessutom betalas arbetsmarknadsstödet partiellt om du bor med dina föräldrar. Grunddagpenningen har inte dessa begränsningar.

6. Myt 6: Under väntetiden för arbetsmarknadsstöd behöver man inte vara arbetssökande hos sysselsättningstjänsterna, eftersom arbetslöshetsförmån då inte betalas.

   Falskt. Väntetiden för arbetsmarknadsstöd börjar löpa först när man anmäler sig som arbetslös arbetssökande.

   Om du inte har yrkesutbildning eller högskoleexamen har arbetsmarknadsstödet en väntetid på 21 veckor, varefter du kan få arbetsmarknadsstöd.

   Om du t.ex. utexamineras från gymnasiet lönar det sig för dig att anmäla dig som arbetssökande hos sysselsättningstjänsterna genast efter terminens slut, även om arbetsmarknadsstöd inte genast kan betalas pga. väntetiden.

   Det lönar sig att hålla jobbsökningen i kraft hela tiden, så att väntetiden inte upprepas senare.

   Att hålla jobbsökningen i kraft innebär att du inte avbryter din kundrelation hos sysselsättningstjänsterna.

7. Myt 7: Om jag får ett utlåtande av sysselsättningstjänsterna om att det inte finns något hinder för att betala ut arbetslöshetsförmån, måste FPA betala ut arbetslöshetsförmån till mig.

   Falskt. För att du ska få arbetslöshetsförmån måste också de övriga villkoren för förmånen uppfyllas.

   Om du blir arbetslös och anmäler dig som arbetssökande, ger sysselsättningstjänsterna dig ett utlåtande om huruvida de arbetskraftspolitiska förutsättningarna för utbetalning av arbetslöshetsförmån uppfylls.

   Därefter undersöker FPA de övriga villkoren för arbetslöshetsförmånen, t.ex. om du har periodiserade semesterersättningar, om lönen eller andra förmåner inverkar på beloppet av din arbetslöshetsförmån och om en väntetid blir aktuell.

   Om du inte har en yrkesexamen eller högskoleexamen kan du få arbetsmarknadsstöd först efter väntetiden. Väntetiden är högst 21 veckor. Arbetsmarknadsstödet har en väntetid för att uppmuntra till examensstudier.

8. Myt 8: En företagare kan inte få arbetslöshetsförmån.

   Delvis falskt. Företagare kan få arbetslöshetsförmån från FPA i vissa situationer.

   Huvudregeln är att du som företagare i huvudsyssla inte kan få arbetslöshetsförmån från FPA.

   Men om du har upphört med din företagsverksamhet,  kan FPA betala dig grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd för den tid du är arbetslös.

   Om din företagsverksamhet är en bisyssla kan du få arbetslöshetsförmån. UF-centret bedömer dock först om din företagsverksamhet är en huvudsyssla eller bisyssla. Om din företagsverksamhet enligt UF-centret är en huvudsyssla, kan du inte få arbetslöshetsförmån.

   Om du inleder företagsverksamhet som arbetslös kan FPA betala ut arbetslöshetsförmån till dig i fyra månader. Arbetslöshetsförmånen samordnas då med de inkomster som du samtidigt får av företagsverksamheten. Efter fyra månader bedömer UF-centret om din företagsverksamhet är en bi- eller huvudsyssla. Om den är en huvudsyssla kan du inte längre få arbetslöshetsförmån.

9. Myt 9: Om man blir sjuk behöver man inte hålla sin jobbsökning i kraft hos sysselsättningstjänsterna.

   Falskt. Det lönar sig inte att avbryta jobbsökningen förrän man har fått beslut om beviljad sjukdagpenning.

   Om du är sjuk en kort tid kan du meddela sysselsättningstjänsterna det. Det lönar sig ändå inte att avbryta jobbsökningen för en kort sjuktid, eftersom du då kan förlora din arbetslöshetsförmån. Att hålla jobbsökningen i kraft innebär att du inte avbryter din kundrelation hos sysselsättningstjänsterna.

   Om din sjukdom varar över 10 vardagar kan du ansöka om sjukdagpenning hos FPA i stället för arbetslöshetsförmån. För sjukdagpenning behöver du ett läkarintyg över din arbetsoförmåga från hälso- och sjukvården.

   Det lönar sig att gå över till sjukdagpenningen som arbetslös, för om du får arbetslöshetsförmån när du är sjuk och erbjuds arbete som du ändå inte kan ta emot pga. sjukdomen, kan du förlora arbetslöshetsförmånen. Sjukdagpenningstiden förbrukar inte heller maximitiden på 300 eller 400 dagar för grunddagpenning.

   När du blir sjuk är det viktigt att du inte avbryter din kundrelation hos sysselsättningstjänsterna förrän du har fått beslut om beviljad sjukdagpenning. På så sätt förlorar du inte din arbetslöshetsförmån.

   När din sjukdagpenning upphör ska du meddela sysselsättningstjänsterna det och ansöka om arbetslöshetsförmån, om din arbetslöshet fortsätter.
    

10. Myt 10: För en arbetslös är det bra att lämna in ett skattekort till FPA, även om ansökan inte innehåller någon begäran om det.

    Sant. Man kan lämna in ett skattekort för sociala förmåner till FPA om man vill, men det är inte nödvändigt.

    FPA får förskottsinnehållningsuppgifterna direkt från Skatteförvaltningen, så du behöver inte lämna in ditt skattekort separat till FPA.

    Om skatten på din förmån känns för låg eller för hög, kontrollera din skatteprocent med skatteprocenträknaren (vero.fi). Du kan vid behov beställa ett skattekort för sociala förmåner i MinSkatt (vero.fi). Det är bra att lämna in ett skattekort för sociala förmåner till FPA, eftersom man i allmänhet inte behöver betala lika mycket skatt på förmåner som på lön.