Etiska riktlinjer | Om FPA | FPAGå till innehållet

Etiska riktlinjer

Syftet med FPA:s etiska riktlinjer är att säkerställa en god förvaltning, att förebygga intressekonflikter och att garantera de anställdas oberoende. Riktlinjerna gäller alla som arbetar vid FPA.

De etiska riktlinjerna innehåller bestämmelser om bland annat att ge och ta emot gåvor eller andra ekonomiska förmåner, om att acceptera inbjudningar samt om bisysslor, anskaffningar, regler för placeringsverksamhet, jäv och andra konfliktsituationer.

De etiska riktlinjerna utgör en del av FPA:s ansvarsfulla verksamhet. FPA betonar ansvarsfullhet, rättvisa och öppenhet i relationerna till alla sina intressentgrupper. Det är vår skyldighet att verka på ett ärligt och tillförlitligt sätt. Vi FPA-anställda har ett gemensamt ansvar för vår organisations rykte och för att vår ärlighet och omutlighet inte ska ifrågasättas. Syftet är
att uppmuntra alla aktörer att förbinda sig till öppenhet, ansvarsfullhet och transparens. Att verka etiskt innebär att man har enhetliga värdegrunder som man följer i sin verksamhet och att man handlar rätt i alla situationer.

Riktlinjerna är viktiga för personalen för att de skapar en gemensam kultur där man värdesätter ärlighet och ansvarsfullhet och de hjälper oss att handla rätt i olika situationer.

Ansvarsfullheten inbegriper även tillämpande av likabehandling i FPA:s verksamhet. FPA har två separata likabehandlingsplaner: FPA:s likabehandlingsplan och FPA:s likabehandlings- och jämställdhetsplan för arbetslivet.

En person som är anställd vid FPA ska i all sin verksamhet avhålla sig från sådana åtgärder som kan leda till att det uppstår en intressekonflikt för FPA och skötseln av personens uppgifter. Om det uppstår en intressekonflikt ska den anställda omedelbart underrätta sin chef om detta.

  • Med intressekonflikt avses en situation där personliga intressen kan påverka eller förefalla påverka en persons möjligheter att utföra sina uppgifter på ett opartiskt och objektivt sätt.
  • Med personligt intresse avses en ekonomisk eller annan eventuell förmån som en person som är anställd hos FPA drar nytta av. Det kan också vara fråga om en förmån som en FPA-anställds familj, släktingar, vänskapskrets eller bekanta drar nytta av.

Den anställdas chef beslutar från fall till fall om förhållandena är sådana att de på det sätt som avses i strafflagen eller tjänstemannalagen kan försvaga förtroendet för FPA:s verksamhet. Chefens beslut befriar emellertid inte en enskild arbetstagare eller tjänsteman från straffrättsligt ansvar utan personen i fråga måste också alltid använda sitt eget omdöme.
Personer som arbetar vid FPA ska omedelbart meddela sin chef om de blivit valda till ett nytt uppdrag som kan leda till en intressekonflikt. De ska också meddela om intressekonflikter som uppstått under frånvaro från arbetet.

Enligt 2 § 3 mom. i grundlagen skall all utövning av offentlig makt bygga på lag och i all offentlig verksamhet skall lag noggrant iakttas.

Personer som arbetar vid FPA utövar offentlig makt, dvs. beslutar om enskildas intressen, rättigheter och skyldigheter. Även om arbetsavtalslagen iakttas i de FPA-anställdas anställningsförhållande handlar FPA-anställda under tjänsteansvar när de sköter ett offentligt uppdrag och utövar offentlig makt. Detta omfattar både straffrättsligt och skadeståndsrättsligt ansvar.

Straffrättsligt ansvar
Straffrättsligt tjänsteansvar innebär att det i lag föreskrivs straffhot för gärning eller försummelse som strider mot tjänsteplikten (40 kap. i strafflagen). En sådan handling är till exempel när en person missbrukar sin tjänsteställning för att skaffa sig vinning eller när en tjänsteman tar emot mutor. Tjänstebrotten är underställda allmänt åtal och tjänsteansvaret fullföljs när en tjänsteman åtalas för sin gärning.

Skadeståndsansvar
I princip är FPA i egenskap av arbetsgivare primärt ersättningsskyldig för skada som orsakats av en arbetstagare. FPA är i egenskap av arbetsgivare skyldig att ersätta skada som en arbetstagare orsakar genom fel eller försummelse i arbetet.

Arbetstagaren är skyldig att för den skada han eller hon orsakat ersätta ett belopp som enligt prövning anses skäligt med beaktande av skadans storlek, gärningens art, den skadeorsakande personens ställning, den skadelidandes behov samt öv-
riga omständigheter. För uppsåtligt vållad skada döms full ersättning ut, om det inte finns särskilda skäl att sänka ersättningen.

Också FPA:s instruktioner gällande förvaltningslagen innehåller anvisningar om tjänsteansvar samt om straffrättsligt och skadeståndsrättsligt ansvar.

En person som är jävig får inte delta i beredning eller föredragning av eller beslut om ett ärende. Jäv uppkommer om en person som arbetar vid FPA står i ett sådant förhållande till det ärende som ska behandlas, eller till parterna i ärendet, att det kan äventyra personens opartiskhet.

Jäv bedöms inte endast utgående från om det faktiskt medför en risk för att den som handlägger ett ärende inte är opartisk. Det räcker med att opartiskheten objektivt sett kan äventyras. I första hand ska var och en själv utan uppmaning bedöma om han eller hon är jävig.

Grunderna för jäv uppräknas i 28 § i förvaltningslagen (434/2003). Närmare riktlinjer för hur bestämmelserna om jäv tillämpas ingår i FPA:s interna anvisningar som baserar sig på förvaltningslagen.

Till god förvaltning hör att FPA:s kunder kan lita på att FPA:s och dess anställdas verksamhet är opartisk. Restriktionerna i anslutning till bisysslor syftar till att för sin del trygga en god förvaltning.

Med bisyssla avses tjänste- och arbetsförhållande hos en annan arbetsgivare än FPA samt utövande av yrke eller näring. Den som arbetar i anställningsförhållande vid FPA får inte på grund av en bisyssla bli jävig i sitt uppdrag. Bisysslor får inte heller, t.ex. på grund av att de är betungande, äventyra förtroendet för opartiskheten vid skötseln av uppgifterna
eller annars hindra en adekvat skötsel av de uppgifter som baserar sig på anställningsförhållandet.

Enligt arbetsavtalslagen får en arbetstagare inte åt någon annan utföra sådant arbete eller utöva sådan verksamhet som, med hänsyn till arbetets natur och arbetstagarens ställning, är en konkurrerande handling som strider mot god sed i anställningsförhållanden och uppenbart skadar arbetsgivaren.

Om en arbetstagare planerar att utföra bisysslor under den dagliga arbetstiden (kl. 8.15–16) krävs alltid arbetsgivarens tillstånd. I fråga om betydande bisysslor som bedrivs utanför arbetstiden ska arbetsgivaren underrättas för att denne ska kunna överväga om bisysslan äventyrar arbetstagarens skötsel av huvudsysslan. Som betydande bisyssla betraktas inte hobbyarbete eller tillfälligt smärre arbete som inte kan anses ha inverkan på skötseln av huvudsysslan.

På generaldirektören och direktörerna tillämpas bestämmelserna i 18 § i statstjänstemannalagen. Enligt denna lag får generaldirektören och direktörerna inte ta emot eller inneha en sådan bisyssla som kräver att arbetstid används för uppgifter som hör till bisysslan, om inte styrelsens ordförande, eller för direktörernas del generaldirektören, på ansökan beviljar tillstånd till det. Vid prövning av om bisysslotillstånd ska beviljas ska det beaktas att tjänstemannen inte får bli jävig i sina uppgifter på grund av bisysslan. Bisysslan får inte heller äventyra förtroendet för opartiskheten i skötseln av uppgifterna och inte heller annars inverka skadligt på skötseln av uppgifterna. Den får inte heller utgöra sådan konkurrerande verksamhet som uppenbart skadar arbetsgivaren. Generaldirektören ska göra en anmälan till styrelsens ordförande, och en direktör till generaldirektören, om annan bisyssla än en sådan som avses ovan. En tjänsteman kan på de grunder som anges i lagen förbjudas att ta emot eller inneha en sådan bisyssla.

Generaldirektören och direktörerna ska lämna en redogörelse för sin näringsverksamhet, sitt ägande i företag och annan förmögenhet samt för sina uppgifter utanför tjänsten, sina bisysslor och sina andra bindningar som kan vara av betydelse vid bedömningen av deras förutsättningar att sköta de uppgifter som hör till tjänsten. Redogörelsen ska också innehålla
uppgifter om inkomsterna från bisysslorna.

Generaldirektören och direktörerna ska omedelbart anmäla ändringar samt bristfälligheter i de uppgifter som avses ovan. Dessutom ska de informera om de arbetsuppgifter utanför tjänsten som följer av tjänsteställningen samt om den eventuella inkomsten från dessa arbetsuppgifter.

Anställda vid FPA får inte för egen eller för någon annans del begära, ta emot eller godta gåvor eller ekonomiska eller andra förmåner. De får inte heller godkänna löften eller erbjudanden om gåvor eller förmåner som på något sätt har ett samband med uppgifter eller åligganden som anförtrotts dem.

En FPA-anställd har alltid rätt och möjlighet att avböja gåvor eller förmåner som han eller hon blivit erbjuden i samband med utförandet av sina arbetsuppgifter. FPA-anställda får som huvudregel inte av privatpersoner eller privata företag ta emot andra än reklamgåvor eller andra gåvor av ringa värde. Att ta emot en gåva vars värde understiger 50 euro
kan i regel anses vara tillåtet.

Gränsdragningen mellan vad som är en tillåten och vad som är en förbjuden förmån är inte helt entydig och därför förutsätts återhållsamhet. Det viktigaste är att bedöma om mottagandet av en gåva eller någon annan förmån kan komma att försvaga förtroendet för att FPA:s verksamhet är opartisk och oberoende eller om man med hjälp av gåvan försöker utöva inflytande på en person som är anställd vid FPA.

När man gör en bedömning av om ett mottagande eller godtagande av eller ett yrkande på en förmån kommer att inverka på verksamhetens opartiskhet ska man framför allt beakta den FPA-anställdas ställning och uppgifter samt den anställdas möjligheter att påverka behandlingen av den persons eller det företags ärenden som erbjuder förmånen. Även om
gåvan inte har något som helst syfte att påverka mottagarens framtida handlande kan ett sådant förfarande ändå minska förtroendet för jämlikheten i FPA:s verksamhet.

I rättspraxis har man vid bedömningen av om en förmån kan godtas bland annat tagit fasta på följande frågor:

  • vilka omständigheter hos myndigheten som gäller den som erbjuder förmånen
  • vilka påverkningsmöjligheter den har som får förmånen
  • vilket syfte den har som erbjuder förmånen
  • hur vanlig förmånen är
  • vilken betydelse åtgärden har
  • arbetstagarens eller tjänstemannens ställning

Dessutom ska uppmärksamhet fästas vid kvaliteten och värdet på förmånen, hur ofta förmånen erbjuds och andra omständigheter i fallet. Det är också av betydelse om förmånen erbjuds en större grupp eller bara en enskild person.

I följande situationer är det särskilt viktigt att avstå från att ta emot en erbjuden förmån:

  • utförande av tillsyns- eller granskningsuppdrag
  • beredning av en upphandling och beslut om upphandling
  • beslut som gäller ordnande av tjänster.

Justitiekanslern har uppmanat alla som blir erbjudna gästfrihet att fråga sig:

  • Varför blir jag erbjuden denna förmån?
  • Vilka motiv har jag för att ta emot förmånen?
  • Hur skulle saken se ut i offentligheten?

Mottagande av kontanta medel för åtgärder som hör till arbetsuppgifterna anses alltid vara lagstridigt. Presentkort kan jämföras med kontanta medel.

Måltider som bekostas av utomstående
Det är tillåtet att delta i sedvanliga och skäliga luncher som bekostas av en samarbetspart inom den offentliga eller privata sektorn eller organisationssektorn. En person ska inte delta i en lunch om han eller hon vet att ett ärende som berör en samarbetspart är anhängigt hos FPA och en utomstående kan få uppfattningen att den anställda har möjlighet att på-
verka behandlingen av ärendet. Det är ändå skäl att begränsa antalet luncher med varje enskild samarbetspart till högst några per år.

När representanter för FPA till exempel går på studiebesök för att förkovra sina yrkesfärdigheter eller på benchmarkingtillfällen får de delta i en gemensam sedvanlig måltid som hela resesällskapet bjuds på. En föreläsare får delta i en sedvanlig lunch i samband med ett utbildningstillfälle.

Fester, kulturevenemang, idrottstävlingar och motsvarande tillställningar som ordnas av samarbetsparter
Det är artigt och motiverat att delta i fester som har anknytning till en samarbetsparts egen verksamhet och dit representanter för intressentgrupper har inbjudits. Sådana tillställningar är till exempel fester med anledning av att verksamheten fyller jämna år eller nya verksamhetslokaler.

Personer som är anställda hos FPA ska noggrant överväga om de på privatpersoners, företags eller organisationers bekostnad kan delta i kulturevenemang, idrottstävlingar eller andra motsvarande tillställningar till vilka man vanligtvis ska köpa inträdesbiljett. Det är skäl att iaktta återhållsamhet särskilt om arbetstagaren eller tjänstemannen på grund av sin
tjänsteställning kan ha inflytande till exempel på beslut i ärenden och upphandlingar som berör den instans som erbjuder förmånen. Däremot kan till exempel det att en person deltar aktivt i en sådan idrottsförenings verksamhet som erbjuder en förmån, eller deltar i ett rekreationstillfälle som personens makes, makas, sambos eller registrerade partners arbetsgi-
vare ordnat för sina egna arbetstagare, utgöra en godtagbar grund för deltagande.

I vissa fall är det möjligt att ett evenemang är en del av ett samarbetsmöte som en samarbetspart ordnat och tillställningen infaller till exempel mellan möten eller efter dem. I sådana fall är det lättare att godkänna ett deltagande i tillställningen jämfört med en situation där det inte finns något möte i samband med tillställningen. Vid bedömningen av ärendet ska
uppmärksamhet också fästas vid priset på normala inträdesbiljetter, liksom även platsen för tillställningen, det vill säga om deltagandet i evenemanget kräver att man reser.

Innan man deltar i måltider, tillställningar eller andra motsvarande evenemang är det alltid skäl att diskutera med sin chef om huruvida ett deltagande är godtagbart.

Om deltagande i ett evenemang i anslutning till arbetet kräver resor betalar FPA rese- och inkvarteringskostnaderna för sina anställda. Om inbjudan också gäller en i samma hushåll boende familjemedlem som är anställd vid FPA, ska denna själv stå för kostnaderna ifall de kan anses vara större än ringa kostnader. Om deltagande i ett evenemang förutsätter inkvartering för båda, bokar resetjänsterna inkvartering i ett dubbelrum en den FPA-anställda betalar först sitt hotellrum själv och fakturerar sedan med en reseräkning hälften av priset för rummet i efterskott.

Föreläsningsarvoden
En person som arbetar vid FPA får inte ta emot arvode för sådana föreläsningar eller tal som han eller hon håller i egenskap av representant för FPA. Eventuella arvoden tillkommer FPA.

En FPA-anställd får på FPA:s bekostnad ge en tredje part gåvor endast om det är allmän och godkänd sed. Vid givande av gåvor ska måttfullhet iakttas och gåvans värde får inte överstiga 50 euro. Gåvor kan ges i liknande situationer och former som man själv kunde tänka sig ta emot sådana.

Sedvanlighet och måttlighet med beaktande av tillställningens syfte och karaktär sätter ramarna för traktering som ordnas för samarbetsparter.

FPA:s medel får användas för representationsändamål endast för att visa sedvanlig gästfrihet eller artighet gentemot FPA:s intressentgrupper samt vid utbildnings-, fest- eller andra motsvarande tillställningar för FPA:s egen personal. Vid val av plats för representationstillfällen ska FPA:s egna utrymmen utnyttjas.

Alkohol kan som regel endast serveras vid tillställningar som ordnas i FPA:s egna utrymmen. Utgångspunkten är att endast svaga alkoholdrycker serveras. Tillstånd till alkoholservering ges av direktören för resultatenheten eller verksamhetsenheten i fråga.

FPA:s anställda ska säkerställa att upphandlingsförfaranden genomförs korrekt genom att följa principerna om likvärdighet, opartiskhet och rättvisa och genom att handla öppet. De ska avböja förmåner som erbjuds före, under och efter ett upphandlingsförfarande.

Med insiderinformation avses information som hänför sig till värdepapper som är föremål för offentlig handel och som inte har offentliggjorts eller annars varit tillgänglig på marknaden samt som är ägnad att väsentligt påverka dessa värdepappers värde eller pris. Vem som helst som känner till information som inte offentliggjorts kan ha insiderinformation. Insider-information kan gälla både ett bolags värdepapper eller värdepappersmarknaden som helhet. Det är förbjudet att utnyttja insiderinformation för sin egen eller någon annans fördel. Man får inte kringgå bestämmelserna om insiderinformation genom att använda sig av sin närmaste krets.

Att uppsåtligen eller av grov oaktsamhet missbruka insiderinformation är straffbart. Också uppsåtligt försök till brott är straffbart.

En person som fått tillgång till insiderinformation och som hör till den målgrupp som definieras i placeringsplanens insiderbestämmelser ska avhålla sig från att delta i beredning och handläggning av och beslut om ett ärende som gäller värdepappret i fråga. Han eller hon ska också avhålla sig från att för egen eller någon annans del bedriva handel med detta
värdepapper eller ge placeringsråd som gäller det. Det är förbjudet att kringgå begränsningen genom att bedriva handel för egen räkning i en närstående persons namn eller genom någon annan mellanhand.

FPA:s insiderbestämmelser och tillämpningen av dem samt målgruppen för bestämmelserna definieras närmare i den placeringsplan som styrelsen årligen fastställer.

De personer som avses i insiderbestämmelserna i placeringsplanen ska till FPA göra en insideranmälan som baserar sig på Finansinspektionens föreskrift om arbetspensionsförsäkringsbolagens insideranmälningar. Anmälningarna förvaras hos teamet för resurs- och ekonomistyrning vid enheten för ledningsstöd.

Om det uppstår oklarhet om hur en etisk regel som fastställts i dessa anvisningar ska tillämpas i praktiken ska man för att säkerställa att reglerna tillämpas enhetligt vända sig till enheten för ledningsstöd.

Det är chefernas uppgift att övervaka att de etiska reglerna följs. Om någon har brutit mot reglerna tillämpas, beroende på överträdelsens natur, de interna reglerna för utredning av missbruk och personalförvaltningens anvisningar om givande av anmärkning eller varning, uppsägning eller hävning av anställningsförhållandet.

Etiska principer vid försäkringsmedicinska bedömningar

En sakkunnigläkare som arbetar vid FPA

  • sätter sig noggrant in i den sökandes hälsotillstånd samt funktions- och arbetsförmåga utifrån de handlingar och uppgifter om hälsotillståndet som finns till förfogande i det aktuella ärendet och vid behov utifrån kompletterande uppgifter som begärs av den sökande
  • följer de lagar och förordningar som de hälsorelaterade förmånerna grundar sig på
  • bedömer noggrant och opartiskt den information som finns i handlingarna och ställer den i relation till den lagstiftning som förmånen grundar sig på
  • grundar sin försäkringsmedicinska bedömning på evidensbaserad kunskap och god medicinsk praxis och låter varken personliga attityder eller egna eller någon annan parts intressen påverka bedömningen
  • kan bedöma när den egna kompetensen inte räcker till och konsulterar andra i enlighet med de interna anvisningarna
  • hanterar konflikter professionellt och med respekt för kunden och andra parter
  • känner till när han eller hon är jävig i förhållande till kunden eller de behandlande läkarna och deltar i sådana fall inte i bedömningen av kundens ansökan
  • upprätthåller sin sakkunskap genom att fortbilda sig och utveckla sin kompetens
  • följer FPA:s anvisningar om datasekretess och behandlar kunduppgifter konfidentiellt.

Läs mer