Stöd för att fortsätta arbeta eller återgå till arbetet vid sjukdom 

Hur du anmäler sjukfrånvaro och lämnar in intyg varierar mellan arbetsgivare. Om du behöver ett läkarintyg eller ett läkarutlåtande bedömer läkaren ditt hälsotillstånd och din arbetsförmåga.

Gör så här

• Anmäl din sjukfrånvaro till arbetsgivaren.
• Ta reda på vilket intyg arbetsgivaren behöver och när det ska lämnas in.
• Kontakta företagshälsovården eller någon annan hälso- och sjukvårdsmottagning vid behov.
• Lämna in det intyg som din arbetsgivare behöver.

Bra att veta: Kontrollera anvisningarna för sjukfrånvaro på din arbetsplats, även om du har varit borta från arbetet tidigare på grund av sjukdom.

Om du inte kan arbeta på grund av sjukdom kan du få sjukdagpenning som ersättning för inkomstbortfall efter självrisktiden. Självrisktiden är vanligtvis den dag man insjuknar och de följande nio vardagarna. Lördagar räknas också som vardagar.

Du kan i regel få sjukdagpenning för tiden efter självrisktiden i högst 300 vardagar, vilket motsvarar ungefär ett år.

Om din arbetsgivare betalar lön för sjukdomstid

Jos työnantajasi maksaa sinulle sairausajan palkkaa, se hakee yleensä sairauspäivärahan tältä ajalta. Kela maksaa päivärahan työnantajalle. Sinun ei yleensä tarvitse tehdä samalle palkalliselle ajalle omaa hakemusta.

Om du inte längre får lön för sjukdomstiden

Sairausajan palkan kesto määräytyy lain, työehtosopimuksen tai työsopimuksen perusteella. Jos sairausajan palkanmaksu päättyy mutta työkyvyttömyytesi jatkuu, sairauspäivärahaa voidaan maksaa sinulle itsellesi. Tarkista OmaKelasta, pyytääkö Kela sinulta hakemusta tai muita tietoja, jotta päiväraha voidaan maksaa sinulle.

Gör så här

• Fråga din arbetsgivare hur länge du får lön för sjukdomstid.
• Kontrollera i MittFPA om din arbetsgivare har ansökt om sjukdagpenning och för vilken tid arbetsgivaren har meddelat att den betalar lön för sjukdomstid.
• Om löneutbetalningen upphör men du fortfarande inte kan arbeta, kontrollera i MittFPA om du behöver lämna in en ansökan eller andra uppgifter för att sjukdagpenningen ska kunna betalas ut till dig.
• Kontrollera att FPA har fått det läkarintyg eller läkarutlåtande som behövs.
• Svara på eventuella begäranden om ytterligare uppgifter från FPA.

Du ska ansöka om sjukdagpenning inom två månader från den dag då arbetsoförmågan började.

Med ett A-intyg som skrivits av en läkare kan du vanligtvis få sjukdagpenning för högst 60 vardagar. Därefter behövs i regel ett BC-utlåtande.

Läs mer om sjukdagpenning

Sjukfrånvaro innebär inte alltid att du bara är borta från arbetet och väntar på att bli frisk. Under sjukfrånvaron kan du få vård och behandling för din sjukdom. Samtidigt kan man utreda på vilka olika sätt din arbetsförmåga och din återgång till arbetet kan stödjas.

Beroende på din situation kan alternativen till exempel vara

• återgång till heltidsarbete
• anpassning av arbetsuppgifter eller arbetstid
• deltidsarbete och partiell sjukdagpenning
• arbetsprövning
• rehabilitering
• ett nytt arbete eller utbildning.

Återgången till arbetet kan till exempel underlättas genom att minska på arbetsuppgifter, anpassa arbetstider eller genom distansarbete. Du och din arbetsgivare kommer överens om hur arbetet kan anpassas. FPA betalar inte ut någon separat förmån enbart för anpassning av arbetet. Om du arbetar deltid kan du däremot under vissa förutsättningar få partiell sjukdagpenning. Om ditt tidigare arbete inte längre passar dig på grund av ditt hälsotillstånd, kan du och din arbetsgivare också diskutera andra arbetsuppgifter.

Målet är att hitta en lösning som tar hänsyn till din hälsa och livssituation.  Alla alternativ är inte lämpliga för alla, utan de bedöms alltid individuellt.

Under sjukfrånvaron utreder man vilket stöd du kan få för att kunna fortsätta arbeta eller återgå till arbetet.

Du behöver inte alltid återgå till arbetet på heltid direkt. Om du kan utföra en del av dina arbetsuppgifter utan att arbetet äventyrar din hälsa eller ditt tillfrisknande kan deltidsarbete och partiell sjukdagpenning vara ett alternativ.

Syftet med den partiella sjukdagpenningen är att hjälpa dig att stanna kvar i arbetslivet och så småningom återgå till heltidsarbete. Det är frivilligt att använda den här möjligheten. Du och din arbetsgivare kommer överens om deltidsarbete utifrån läkarens bedömning.

• Partiell sjukdagpenning kan vara ett alternativ om du
• på grund av arbetsoförmåga inte kan arbeta heltid
• med hänsyn till ditt hälsotillstånd kan arbeta deltid
• kan arbeta deltid utan att arbetet äventyrar din hälsa eller ditt tillfrisknande
• har en arbetsgivare som kan erbjuda dig deltidsarbete
• kan arbeta 40–60 procent av den arbetstid du har i ditt heltidsarbete.

Deltidsarbetet ska avtalas för en sammanhängande period på minst 12 vardagar. Partiell sjukdagpenning kan betalas för högst 150 vardagar.

Gör så här

• Diskutera möjligheten att arbeta deltid med företagsläkaren eller någon annan läkare som känner till dina arbetsförhållanden.
• Ta reda på av din arbetsgivare om din arbetstid eller dina arbetsuppgifter kan anpassas.
• Kom överens om deltidsarbete med din arbetsgivare.
• Ansök om partiell sjukdagpenning i MittFPA.

Deltidsarbete passar inte alla eller i alla situationer. Därför bedöms möjligheten alltid individuellt.

Deltidsarbete passar inte alla eller i alla situationer. Därför bedöms möjligheten alltid individuellt.

Läs mer om partiell sjukdagpenning

Arbetsprövning är ett annat alternativ

I vissa situationer kan du återgå till arbetet genom att delta i arbetsprövning som ordnas av företagshälsovården. Vid arbetsprövning återgår du till ditt eget arbete under en överenskommen tid och arbetsuppgifterna anpassas efter ditt hälsotillstånd.

Arbetsprövning som ordnas av företagshälsovården kan pågå i högst 45 vardagar. Under arbetsprövningen kan FPA betala ut rehabiliteringspenning. Om arbetsgivaren betalar lön under arbetsprövningen kan rehabiliteringspenningen betalas ut till arbetsgivaren.

Om din sjukfrånvaro fortsätter följer man upp din arbetsförmåga vid flera tillfällen och utreder vilka möjligheter du har att återgå i arbete. Så snart du känner oro för din arbetsförmåga, ta upp det med företagshälsovården. På så sätt kan du få det stöd eller den rehabilitering du behöver i tillräckligt god tid..

30 dagar av sjukfrånvaro

När din sjukfrånvaro har varat i sammanlagt 30 dagar meddelar din arbetsgivare företagshälsovården om situationen. Företagshälsovården kan kalla dig till ett samtal för att diskutera din arbetsförmåga och möjligheterna att återgå till arbetet.

Gör så här: Beskriv under samtalet hur sjukdomen påverkar ditt arbete. Tillsammans kan ni till exempel utreda om arbetsuppgifterna eller arbetstiden behöver anpassas.

60 dagar med sjukdagpenning

FPA utreder ditt behov av rehabilitering senast efter 60 vardagar med sjukdagpenning. Du får då ett brev från FPA med information om olika rehabiliteringsalternativ och vem som ordnar rehabiliteringen.

Om du fortfarande inte kan arbeta behöver du vanligtvis ett BC-utlåtande för att kunna få sjukdagpenning.

Gör så här: Se till att du får det läkarutlåtande du behöver och att det lämnas in till FPA.

90 dagar med sjukdagpenning

När du har fått sjukdagpenning för 90 vardagar behöver FPA ett utlåtande från företagshälsovården om dina möjligheter att fortsätta arbeta.

Inför utlåtandet går du, din arbetsgivare och företagshälsovården tillsammans igenom till exempel följande:

• om du kan återgå till ditt tidigare arbete
• om dina arbetsuppgifter eller din arbetstid kan anpassas
• vilket stöd du skulle behöva för att kunna återgå till arbetet
• om rehabilitering skulle kunna förbättra din situation.

Gör så här: Kontakta företagshälsovården i god tid och se till att utlåtandet lämnas in till FPA. FPA kan avbryta utbetalningen av sjukdagpenningen om utlåtandet inte lämnas in i tid.

150 och 230 dagar med sjukdagpenning

Om du fortfarande inte kan arbeta, kan FPA på nytt utreda om du behöver rehabilitering när du har fått sjukdagpenning i 150 respektive 230 dagar. Företagshälsovården kan samtidigt utreda dina möjligheter att fortsätta arbeta och vid behov skriva ett nytt utlåtande.

När du har fått sjukdagpenning i 150 vardagar får du ett brev från FPA med information om olika rehabiliteringsalternativ samt om hur du ansöker om rehabiliteringsstöd eller sjukpension.

Gör så här: Diskutera rehabilitering och andra alternativ som kan hjälpa dig att återgå till arbetet med företagshälsovården. Om företagshälsovården skriver ett nytt utlåtande, se till att det skickas till FPA.

Rehabilitering kan vara till hjälp om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör det svårt för dig att fortsätta arbeta eller att återgå till arbetet. Du kan redan under sjukfrånvaron utreda vilka möjligheter till rehabilitering som finns.

Rehabilitering kan exempelvis hjälpa dig att

• stärka din arbets- och funktionsförmåga
• återgå till ditt arbete
• fortsätta arbeta trots sjukdom
• hitta arbetsuppgifter som passar ditt hälsotillstånd
• byta till ett nytt arbete eller börja en ny utbildning.

Yrkesinriktad rehabilitering ordnas av arbetspensionsanstalterna och FPA. Vilken rehabilitering som passar dig och vem som ansvarar för den beror bland annat på din arbets- och studiebakgrund, din ålder och din livssituation. FPA kan också ordna annan rehabilitering än yrkesinriktad rehabilitering, beroende på din situation.

Om du har varit i arbetslivet en längre tid ansvarar vanligtvis en arbetspensionsanstalt för din yrkesinriktade rehabilitering. Rehabiliteringen kan till exempel omfatta arbetsprövning, arbetsträning eller utbildning för ett nytt yrke. Om en arbetspensionsanstalt inte ansvarar för din yrkesinriktade rehabilitering kan du ta reda på om du har möjlighet att få yrkesinriktad rehabilitering från FPA

FPA:s Kiila-rehabilitering är avsedd för personer i arbetslivet som har svårt att klara sitt arbete på grund av sjukdom och stödet från arbetsplatsen och företagshälsovården inte räcker till. FPA kan också ordna annan rehabilitering än yrkesinriktad rehabilitering, beroende på din situation.

Du kan få rehabiliteringspenning under rehabiliteringen om du uppfyller villkoren för förmånen. Om din arbetsgivare betalar lön till dig under rehabiliteringen kan rehabiliteringspenningen betalas till din arbetsgivare.

Gör så här

• Beskriv för företagshälsovården eller din behandlande läkare hur sjukdomen påverkar din arbetsförmåga. Diskutera också om rehabilitering kunde hjälpa dig att fortsätta arbeta eller återgå till arbetet.
• Om du har varit i arbetslivet länge ska du ta reda på vilka möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering som finns via din arbetspensionsanstalt.
• Om du är osäker på vilken rehabilitering som passar dig eller vilken anordnare som ansvarar för den, kan du be om råd hos FPA eller din arbetspensionsanstalt.

Läs mer om yrkesinriktad rehabilitering som FPA ordnar

Ibland kan det dröja innan man hittar den rätta lösningen. Det kan hända att du inte kan återgå till ditt tidigare arbete, samtidigt som nästa steg ännu är oklart. Utöver sjukdomen kan också ovissheten kännas belastande.

Din situation kan ändå redas ut steg för steg. Beroende på din situation kan olika alternativ bli aktuella, till exempel:

• fortsatt vård och sjukfrånvaro
• anpassning av ditt arbete
• deltidsarbete
• arbetsprövning
• yrkesinriktad rehabilitering eller annan rehabilitering
• ett nytt arbete eller en ny utbildning
• rehabiliteringsstöd, det vill säga tidsbegränsad sjukpension
• sjukpension, om villkoren för pensionen uppfylls.

Om du kan fortsätta arbeta på deltid men din arbetsförmåga är nedsatt under en längre tid, kan du ta reda på om du har rätt till delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd hos din arbetspensionsanstalt. FPA betalar inte ut dessa förmåner.

Sjukdagpenning övergår inte automatiskt till sjukpension

Sjukdagpenning betalas i regel ut för högst 300 vardagar, vilket motsvarar ungefär ett år. Om din arbetsförmåga fortfarande är nedsatt på grund av sjukdom eller skada när sjukdagpenningen upphör, kan du ansöka om rehabiliteringsstöd eller sjukpension. För att ha rätt till förmånen måste du också uppfylla villkoren för den.

Rehabiliteringsstöd är en tidsbegränsad sjukpension. Det kan vara ett alternativ om du förväntas vara borta från arbetet en längre tid, men man bedömer att din arbetsförmåga kan återställas med hjälp av vård eller rehabilitering.  Sjukpension kan beviljas tills vidare om du under lång tid har nedsatt arbetsförmåga och vård eller rehabilitering inte bedöms kunna förbättra den.

 

Arbetsförmågan bedöms på olika sätt när man prövar rätten till sjukdagpenning och sjukpension.  Därför är det inte säkert att du får sjukpension även om du inte kan återgå till ditt tidigare arbete.

Om maximitiden för din sjukdagpenning börjar närma sig sitt slut och du ännu inte har fått beslut om din fortsatta försörjning, är det bra att i god tid reda ut din situation med FPA, din arbetspensionsanstalt och vid behov sysselsättningstjänsterna.

Om din ansökan om sjukpension fortfarande handläggs kan du i vissa situationer få arbetslöshetsförmån. Anmäl dig då som arbetssökande hos sysselsättningstjänsterna senast dagen efter att din sjukdagpenning upphör. Om du är medlem i en arbetslöshetskassa ska du ansöka om inkomstrelaterad dagpenning hos din egen arbetslöshetskassa.

 

Gör så här

• Diskutera din arbetsförmåga, rehabilitering och dina andra alternativ med företagshälsovården i god tid.
• Utred tillsammans med FPA och din arbetspensionsanstalt vilket stöd du kan få när sjukdagpenningen upphör.
• Skicka in dina ansökningar i god tid.
• Om du ännu inte har fått beslut om din fortsatta försörjning, ta reda på om du har rätt till arbetslöshetsförmån och anmäl dig som arbetssökande om det behövs.

Du behöver inte veta på förhand vilken lösning som passar dig bäst. Det viktigaste är att du tar upp frågor som gäller din arbetsförmåga och börjar utreda olika alternativ i tid.

Läs mer om rehabiliteringsstöd och sjukpension