Vanliga frågor om reformen av utkomstödet

Svar: Enligt den lagändring som trädde i kraft 1.2.2026 kan grunddelen sänkas i fler situationer än tidigare:

1. Om en person trots uppmaning från FPA inte inom en månad anmäler sig hos sysselsättningstjänsterna som arbetssökande som söker heltidsarbete samt ansöker om en arbetslöshetsförmån, kan utkomststödets grunddel sänkas med 50 procent.
2. Om en person trots uppmaning från FPA inte inom en månad ansöker om förmåner som är primära i förhållande till utkomststödet och som FPA har anvisat hen att ansöka om, kan utkomststödets grunddel sänkas med 50 procent. Läs mer om primära förmåner.
3. Om en person förlorar sin rätt till arbetslöshetsförmåner på grund av att hen förfar arbetskraftspolitiskt klandervärt, kan utkomststödets grunddel sänkas med 20 procent den första månaden och därefter med 40 procent. I sådana fall kan det handla om

• karenstid
• skyldighet att vara i arbete
• skyldighet som gäller personer under 25 år som saknar yrkesutbildning
• försummelse i anslutning till integrationsplan.
  • Försummelse i anslutning till en integrationsplan kan leda till att grunddelen sänks också i det fall att personen i fråga inte är skyldig att vara arbetssökande.

En sänkning av grunddelen förutsätter alltid utöver försummelse att sänkningen inte äventyrar den nödvändiga försörjning som behövs för att trygga ett människovärdigt liv och att sänkningen inte heller i övrigt kan anses oskälig.

Svar: I fråga om karenstider och skyldigheter som har ålagts en person före den lagändring som trädde i kraft 1.2.2026 tillämpas inte de nya grunderna för sänkning av grunddelen.

Svar: När en person har fått en längre sanktion bedömer FPA varje månad separat huruvida det är skäligt att grunddelen sänks, och personen har möjlighet att säga sin åsikt om varför en sänkning av grunddelen vore oskälig.

Grunddelen kan sänkas under sammanlagt högst 6 månader på grund av försummelse av arbetskraftspolitiska skyldigheter. Den här tidsgränsen på 6 månader gäller inte om personen försummar skyldigheten att anmäla sig som arbetssökande som söker heltidsarbete eller skyldigheten att ansöka om primära förmåner.

Svar: Studerande: De primära förmånerna för en heltidsstuderande är studiestöd och bostadstillägg. Om den studerande inte får de här förmånerna måste hen försörja sig på något annat sätt, till exempel genom förvärvsarbete (minst 30 timmar per vecka). Om den studerande inte kan försörja sig på detta sätt och ansöker om utkomststöd, måste hen anmäla sig hos sysselsättningstjänsterna som arbetslös arbetssökande som söker heltidsarbete samt ansöka om en arbetslöshetsförmån. Detta innebär vanligtvis att hen måste sluta studera. Om hen fortsätter studera och ansöker om utkomststöd utan att anmäla sig som heltidsarbetssökande, kan FPA bli tvungen att sänka beloppet av grunddelen. 

Det finns ett undantag från detta som gäller studerande som avlägger sin första yrkesexamen. En sådan studerande är inte skyldig att anmäla sig som arbetslös arbetssökande hos arbetskraftsmyndigheten innan det har gått tre månader från det att den primära förmån som är avsedd att trygga den studerandes försörjning under studierna har upphört. Den period på tre månader som avses här kan förlängas med en ny tidsfrist på tre månader, om den studerande presenterar tillräcklig utredning om att studierna framskrider under tidsfristen och att det är möjligt att slutföra studierna inom ett år från det att den primära förmånen har upphört. Tidsfristen kan förlängas för sammanlagt högst ett år.

Läs också: Studerandes försörjning under sommaren

Företagare: Utkomststödet är inte avsett att långvarigt stödja sådan företagsverksamhet som inte tryggar kundens nödvändiga försörjning. Som tillräcklig inkomst från företagsverksamheten betraktas ett belopp som motsvarar den lägsta arbetslöshetsförmånen, det vill säga cirka 595 euro per månad (år 2026).

Om en företagare, en person som sysselsätter sig i eget arbete eller en företagare med säsongbetonad verksamhet inte får minst en arbetslöshetsförmån i inkomst från sin företagsverksamhet, ska hen anmäla sig som heltidsarbetssökande vid sysselsättningstjänsterna. Det innebär att företagaren eller den som arbetar i eget arbete bör avsluta företagsverksamheten eller upphöra med det egna arbetet och anmäla sig som arbetslös arbetssökande vid sysselsättningstjänsterna. Om kunden inte gör detta kan FPA bli tvungen att sänka grunddelen av utkomststödet.

Om företagsverksamheten inte ger tillräcklig försörjning informerar FPA företagaren i beslutet att

• utkomststödet inte är avsett att långvarigt stödja företagsverksamhet som inte tryggar tillräcklig försörjning
• hen får en tidsfrist på en månad för att ordna tillräcklig inkomst från företagsverksamheten eller lämna en utredning som visar att det är möjligt att få tillräcklig försörjning från verksamheten
• om det inte är möjligt att få tillräcklig inkomst av företagsverksamheten ska hen avsluta företagsverksamheten och anmäla sig som arbetslös arbetssökande vid sysselsättningstjänsterna.

Närståendevårdare: Om en person fungerar som närståendevårdare minst 4 timmar per dag förutsätter FPA inte att personen anmäler sig som arbetssökande hos sysselsättningstjänsterna innan hen ansöker om utkomststöd, och personens grunddel sänks inte.

Svar: FPA bedömer utifrån de uppgifter som finns att tillgå vilka primära förmåner som en person måste ansöka om. Personen kan inte själv i förväg dra slutsatsen att hen inte har rätt till exempelvis en arbetslöshetsförmån och därför låta bli att ansöka om den. När personen har ansökt om de primära förmåner som FPA har anvisat hen att ansöka om, sänks inte utkomststödets grunddel. Om FPA har anvisat personen att ansöka om fel förmån och förmånen inte beviljas, kan personens grunddel inte sänkas.

Svar: Nej. Om en person som ansöker om utkomststöd inte har ansökt om de primära förmåner som hen har rätt till, beviljar FPA utkomststöd för en månad och uppmanar personen att inom en månad ansöka om de andra förmåner som hen har rätt till. Under den här tiden sänks grunddelen inte. Om personen inte följer uppmaningen, kan grunddelen av hens utkomststöd sänkas från och med ingången av följande månad.

Svar: Enligt FPA:s uppgifter fanns det år 2025 cirka 49 000 personer i arbetsför ålder som saknade inkomster (inga primära förmåner eller förvärvsinkomster). Läs mer: Åtstramningarna av utkomststödet påverkar i synnerhet 49 000 personer utan inkomster

Bakomliggande orsaker till att en person inte ansöker om primära förmåner kan till exempel vara eventuella problem med att hantera livet, svårigheter att uträtta ärenden eller omedvetenhet om olika förmåner. En del kan också ha vant sig vid att ansöka om utkomststöd och att leva enbart på utkomststöd.

Svar: En persons skyldighet att ansöka om primära förmåner avgörs från fall till fall i samband med handläggningen av ansökan. Handläggningstiden för exempelvis rehabiliteringsstöd kan vara flera månader, och under handläggningstiden kan den primära förmånen vara en arbetslöshetsförmån.

Svar: Med tanke på möjligheten att få utkomststöd är en person inte skyldig att anmäla sig som arbetslös arbetssökande som söker heltidsarbete, om hen arbetar som löntagare minst 30 timmar i veckan.

Svar: Om FPA inte har ett aktuellt läkarintyg, uppmanar FPA personen att anmäla sig hos sysselsättningstjänsterna som arbetslös arbetssökande som söker heltidsarbete Arbetslöshetsförmånen är den primära förmånen för den tid då ansökan om sjukdagpenning handläggs. Om personen inte gör detta, kan FPA bli tvungen att sänka utkomststödets grunddel.

Svar: Grunddelen sänks endast för den familjemedlem som inte har följt FPA:s uppmaning. När FPA överväger att sänka grunddelen beaktas familjens helhetssituation.

En sänkning av grunddelen får inte äventyra den nödvändiga försörjning som behövs för att trygga ett människovärdigt liv. Hit hör i synnerhet mat och boende samt möjlighet att klara sig självständigt.

Vid skälighetsprövningen beaktas särskilt barnets bästa och rätt till tillräcklig försörjning. Tröskeln för att sänka grunddelen för en vuxen i en barnfamilj är därför högre än normalt. FPA bedömer samtidigt behovet av att göra en barnskyddsanmälan.

Svar: Ja. Om en person som ansöker om utkomststöd inte har ansökt om de primära förmåner som hen har rätt till, beviljar FPA utkomststöd för en månad och uppmanar personen att inom en månad ansöka om de andra förmåner som hen har rätt till. Dessa förmåner anges i det beslut som personen får.

FPA informerar aktivt om primära förmåner också via kundtjänstens alla servicekanaler. Om en person inte kan fylla i ansökan själv, kan ansökan tas emot också i telefontjänsten. FPA:s samarbetspartner kan också vid behov boka en tid för personen till telefontjänsten.

Svar: Yleistuki korvaa Kelan työmarkkinatuen ja peruspäivärahan toukokuussa 2026. Yleistukea maksetaan työttömyyden perusteella työttömälle työnhakijalle, jolla ei ole oikeutta ansiopäivärahaan. Yleistukea voi saada vain, jos asiakas on ilmoittautunut työttömäksi työnhakijaksi. Tämä artikkeli vastaa yleisimpiin kysymyksiin yleistuesta.

Yleistuki on työttömän ensisijainen tuki toimeentulotukeen nähden toukokuusta alkaen. Jos asiakas ei ilmoittaudu kokoaikatyötä hakevaksi työnhakijaksi työllisyyspalveluihin eikä hae yleistukea, Kela voi joutua alentamaan toimeentulotuen perusosaa.

11.3.2026 pidetyssä webinaarissa Työttömän tukeminen etuusmuutosten keskellä – työkyky, etuudet ja palvelut 2026 kerrottiin myös yleistuesta. Sivulle on tulossa lähiaikoina tallenne katsottavaksi.

Svar:

En sänkning av grunddelen kan i regel inte anses oskälig, om personen har haft en verklig möjlighet att anmäla sig som arbetssökande och att ansöka om primära förmåner i enlighet med FPA:s uppmaning.

FPA överväger alltid från fall till fall för varje månad huruvida en sänkning av grunddelen är skälig samtidigt som man kontrollerar med personen i fråga om förutsättningarna för en sänkning uppfylls. FPA kan vid behov begära ett utlåtande av socialvården som stöd för skälighetsprövningen. Om de omständigheter som talar för och de som talar emot en sänkning av grunddelen väger lika tungt, väljer FPA den tolkning som är till personens fördel.

En sänkning av grunddelen får inte äventyra den nödvändiga försörjning som behövs för att trygga ett människovärdigt liv. Hit hör i synnerhet mat och boende samt möjlighet att klara sig självständigt. Boendet kan äventyras till exempel om personens sedan tidigare har hyresskuld. 

Vid skälighetsprövningen beaktar FPA särskilt barnets bästa och rätt till tillräcklig försörjning. Tröskeln för att sänka grunddelen för en vuxen i en barnfamilj är därför högre än normalt. Vid prövningen beaktas familjens helhetssituation och samtidigt bedöms också behovet av att göra en barnskyddsanmälan.

En sänkning av grunddelen får inte heller i övrigt leda till en oskälig situation. FPA beaktar särskilt personens förmåga eller möjligheter att försörja sig samt andra omständigheter som medför oskälighet, till exempel situationer då en familjemedlem nyligen avlidit eller insjuknat allvarligt.

Svar: En ha en bostad är en del av ett människovärdigt liv. Vid skälighetsprövningen bedömer FPA om en sänkning av grunddelen äventyrar boendet, dvs. om det är sannolikt att sänkningen leder till att personen får en två månaders hyresskuld.

Svar: Nej. FPA bedömer varje månad om förutsättningarna för en sänkning av grunddelen fortfarande uppfylls. Situationerna för olika personer kan variera avsevärt också med avseende på i hur hög grad och i vilken situation hyran har bedömts vara oskäligt stor i relation till de boendeutgifter som godtas i samband med utkomststödet. Även om tryggat boende är en del av ett människovärdigt liv betyder det ändå inte att ett för dyrt boende nödvändigt måste tryggas. I dessa situationer ska FPA och socialväsendet vid behov samarbeta med låg tröskel.    

Svar: Ja. Till följd av ändringen av lagen om utkomststöd skärs utkomststödets grunddel från och med mars ned med 2–3 procent för alla som fyllt 18 år. Bakgrunden till lagändringen är regeringens sparmål.

För personer som fyllt 18 år och som är ensamboende eller som bor hos sina föräldrar skärs grunddelen ned med 3 procent och för övriga personer som fyllt 18 år med 2 procent. Till exempel för ensamboende personer som fyllt 18 år innebär nedskärningen att grunddelen minskar med nästan 18 euro i månaden.

Läs mer: Utkomststödets grunddel skärs ned från och med mars för alla som fyllt 18 år

Svar: I och med lagändringen kan utkomststöd i fortsättningen beviljas eller avslås för en längre eller kortare tid än en månad.

Det här underlättar för till exempel personer som varje månad har varit tvungna att ansöka om ett avslagsbeslut från FPA för att hos sitt välfärdsområde kunna ansöka om kompletterande utkomststöd för måltidsersättningar. En person kan alltid ansöka om utkomststöd på nytt om hens stödbehov förändras.

Svar: Nej. Boendekostnader ersätts på samma sätt oberoende av om grunddelen sänks. Läs mer: För vilka utgifter kan man få utkomststöd?

Svar: Under sommaren ska studerande i första hand försörja sig på inkomster av förvärvsarbete eller genom att studera och lyfta studiestöd.

Om en studerande inte har möjlighet att studera under sommaren och hen trots aktivt sökande inte får sommarjobb eller klarar sig på sina övriga inkomster och tillgångar, kan hen ansöka om utkomststöd för sommaren. FPA förutsätter inte att heltidsstuderande i sådana situationer anmäler sig hos sysselsättningstjänsterna och avslutar sina studier. I sådana situationer sänker FPA inte heller utkomststödets grunddel.

Svar: Utkomststöd är ett ekonomiskt stöd som beviljas i sista hand. Detta gäller också för studerande. De primära förmånerna för en heltidsstuderande är i regel studiestöd (inklusive studielån) och bostadstillägg. Om den studerande inte har de här förmånerna, måste hen försörja sig på något annat sätt, till exempel genom förvärvsarbete eller med hjälp av andra förmåner eller tillgångar. Som tillräcklig arbetsinsats för försörjningen betraktas arbete som utförs minst 30 timmar i veckan.

Om en studerande inte kan försörja sig på dessa sätt och hen ansöker om utkomststöd, kan FPA bli tvungen att sänka grunddelen av hens utkomststöd. Utgångspunkten är att utkomststödet inte är avsett för att finansiera studier. Utkomststödets grunddel sänks dock inte om den studerande anmäler sig hos sysselsättningstjänsterna som arbetslös arbetssökande som söker heltidsarbete och ansöker om en arbetslöshetsförmån. Detta innebär ändå vanligtvis att hen måste sluta studera.

Svar: I fortsättningen är huvudregeln att man inte kan studera med hjälp av utkomststöd utan risken för en sänkning av grunddelen med 50 %.

Det finns dock ett undantag i lagen: En studerande som studerar för att avlägga sin första examen som ger yrkesfärdigheter är inte skyldig att anmäla sig som arbetslös arbetssökande innan det har gått tre månader från det att den primära förmån som är avsedd att trygga den studerandes försörjning under studierna har upphört.

Tidsfristen på tre månader kan förlängas med en ny tidsfrist på tre månader, om

1. den studerande presenterar tillräcklig utredning om att studierna framskrider under tidsfristen och
2. att det är möjligt att slutföra studierna inom ett år från det att den primära förmånen upphört.

Svar: Alla studerande som har fyllt 18 år och som ansöker om utkomststöd förutsätts i fortsättningen ansöka om studielån.

I samband med ändringen av lagen om utkomststöd slopades FPA:s möjlighet att tillämpa prövning när det gäller vilka studerande som förutsätts ansöka om studielån innan de ansöker om utkomststöd. Det här innebär att också bland annat unga personer som omfattas av eftervård framöver förutsätts ansöka om lån.

Om en studerande emellertid tidigare har fått ett beslut om utkomststöd där det konstateras att hen inte är skyldig att ansöka om studielån, kan den studerande få utkomststöd till utgången av innevarande läsår, dvs. fram till 31.7.2026, utan att vara tvungen att ansöka om lån.

Svar: I och med lagändringen har FPA:s prövningsrätt till denna del slopats. Det innebär att ett studielån beaktas som inkomst och utlåtanden av sakkunniga kan inte påverka detta.

Svar: Ja. Också en person som får tillfälligt skydd måste anmäla sig hos sysselsättningstjänsterna som arbetslös arbetssökande som söker heltidsarbete, om personen är arbetslös. Hen måste hålla jobbsökningen i kraft och delta i de eventuella tjänster som erbjuds.

Enligt den lagändring som trädde i kraft 1.2.2026, kan utkomststödets grunddel sänkas med 50 procent, om en person försummar sin skyldighet att anmäla sig hos sysselsättningstjänsterna som arbetslös arbetssökande som söker heltidsarbete. I lagen om utkomststöd anges separat i vilka situationer den här skyldigheten inte gäller. Den som får tillfälligt skydd behöver ändå inte anmäla sig som arbetssökande om hen studerar på heltid, även om hen inte är berättigad till studieförmåner på grund av sitt uppehållstillstånd.

Personer som får tillfälligt skydd kan inte få arbetsmarknadsstöd från FPA. Därför uppmanar FPA dem inte att utreda rätten till arbetslöshetsförmåner. Om den som får tillfälligt skydd emellertid har varit yrkesverksam till exempel i Finland, kan hen ha rätt till grunddagpenning om arbetsvillkoret uppfylls. Då ska hen också ansöka om den här primära förmånen. I annat fall kan FPA bli tvungen att sänka grunddelen av hens utkomststöd.

Svar: Den här artikeln innehåller svar på många frågor som gäller detta: Förmåner från FPA för personer som flytt kriget i Ukraina

Utkomststödets grunddel kan sänkas, om en person inte ansöker om andra förmåner som hen kan ha rätt till. Grunddelen sänks ändå inte om en person som får tillfälligt skydd inte har ansökt om en sådan primär förmån som hen utifrån sin livssituation skulle ha rätt till men inte kan få på grund av den typ av uppehållstillstånd hen har.

Svar: Ja, om det i utlåtandena redogörs för omständigheter som är väsentliga med tanke på skälighetsprövningen, dvs. om personen med avsikt har försummat sina skyldigheter eller om hen har haft faktiska hinder till exempel för att ansöka om primära förmåner. Även uppgifter om att förutsättningarna för ett människovärdigt liv kan äventyras är viktiga.

Svar: FPA hänvisar en person till sysselsättningsområdet när hens primära förmån är en arbetslöshetsförmån. Om FPA märker att personen har behov av socialarbete eller hälso- och sjukvårdstjänster, hänvisas hen också till välfärdsområdet. Hos välfärdsområdet får personen ändå inte primära ekonomiska förmåner. 

Svar: Vilken betydelse ett sakkunnigutlåtande från en myndighet har beror framför allt på innehållet i utlåtandet. Ja, om det i utlåtandena redogörs för omständigheter som är väsentliga med tanke på skälighetsprövningen, dvs. om personen med avsikt har försummat sina skyldigheter eller om hen har haft faktiska hinder till exempel för att ansöka om primära förmåner.

Även uppgifter om att förutsättningarna för ett människovärdigt liv kan äventyras är viktiga. Ett utlåtande från socialvården väger särskilt tungt, eftersom det ges av en yrkesutbildad person inom socialvården. Detta gäller särskilt fall där personen är klient inom socialvården.

Svar: Också en sådan person som av en läkare bedömts vara arbetsoförmögen men vars arbetsoförmåga inte uppfyller villkoren för sjukdagpenning eller andra förmåner som beviljas vid arbetsoförmåga ska anmäla sig som arbetssökande som söker heltidsarbete, eftersom personens primära förmån då är en arbetslöshetsförmån. Till arbetskraftsmyndighetens skyldigheter hör att i serviceprocessen beakta personens arbetsförmåga och exempelvis utreda personens arbets- och funktionsförmåga och dess inverkan på förutsättningarna för jobbsökning och sysselsättning samt att vid behov hänvisa personen till undersökningar och bedömningar av arbetsförmågan. Arbetskraftsmyndigheten ansvarar för att en arbetssökandes faktiska arbetsförmåga beaktas och att de tjänster hen erbjuds och de skyldigheter hen åläggs anpassas efter hens befintliga arbetsförmåga. 

För att trygga försörjningen lönar det sig för personen att vara arbetslös arbetssökande, även om hen inte har full arbetsförmåga. Då kan personen ha rätt till exempelvis en arbetslöshetsförmån om hen får avslag på en ansökan om sjukdagpenning.

Svar: FPA uppmanar personen att anmäla sig som arbetssökande som söker heltidsarbete och att ansöka om en arbetslöshetsförmån, om situationen är den att personen har ett hälsoproblem men inte kan få någon av de primära förmåner som beviljas vid arbetsoförmåga. När personen har anmält sig som arbetssökande omfattas hen av de rätta tjänsterna. Då uppstår det inte heller någon period under vilken personen inte har rätt till primära förmåner. Det går inte att anmäla sig som arbetslös arbetssökande i efterhand.

Svar: Som stöd för skälighetsprövningen kan FPA vid behov begära ett utlåtande av välfärdsområdets socialvård om sådana omständigheter som inverkar på huruvida grunddelen ska sänkas. Begäran görs endast när det bedöms att det finns ett särskilt behov av det. Socialvården kan också ge ett utlåtande på eget initiativ.

Ett utlåtande kan begäras till exempel när det inte finns någon känd omständighet som klart hindrar att utkomststödets grunddel sänks, men

• när det vid skälighetsprövningen uppstår frågor om personens förmåga att försörja sig själv eller sina anhöriga
  • Frågor kan uppstå till exempel om utkomststödets grunddel har sänkts med 50 procent i flera månader och personen trots uppmaning inte har anmält sig som arbetslös arbetssökande eller ansökt om primära förmåner.
  • I synnerhet när grunddelen för en förälder i en barnfamilj har sänkts i flera månader ska ett utlåtande begäras av socialvården.
• när det upptäcks att personen har särskilda svårigheter att söka och få de tjänster som hen behöver på grund av en kognitiv eller psykisk funktionsnedsättning eller sjukdom, missbruk av berusningsmedel eller annat beroendebeteende, behov av flera förmåner samtidigt eller av någon annan motsvarande orsak
• när personen själv berättar om en pågående utredning av arbetsförmågan eller någon annan serviceprocess inom socialvården
• när det framgår att personen har hyresskuld, hotas av vräkning eller är bostadslös.

För att den nödvändiga försörjningen ska kunna tryggas för personer som befinner sig i en särskilt utsatt ställning, ska tröskeln för samarbete mellan FPA och välfärdsområdena vara låg.

Svar: Nej. I och med lagändringen slopades de automatiska anmälningarna. I fortsättningen gör FPA anmälningar om behovet av socialvård samt barnskyddsanmälningar enligt prövning från fall till fall.

Svar: FPA bedömer separat för varje månad huruvida förutsättningarna för en sänkning uppfylls och om FPA behöver ett utlåtande av socialvården som stöd för bedömningen. FPA kan begära ett utlåtande av socialvården även om personen inte har någon klientrelation inom socialvården, men om man inom socialvården inte träffar personen är den förväntade nyttan av utlåtandet naturligtvis mindre.

Svar: Ett sådant utlåtande är inte bindande för FPA, men FPA ska beakta utredningen i utlåtandet när beslutet om utkomststöd fattas. Ett utlåtande väger särskilt tungt vid skälighetsbedömningen när det i utlåtandet redogörs för varför en sänkning skulle äventyra förutsättningarna för ett människovärdigt liv (boende, mat, möjlighet att klara sig själv) eller varför en sänkning i övrigt skulle vara oskälig.

Svar: Ett sådant utlåtande är inte bindande för FPA, men FPA ska beakta utredningen i utlåtandet när beslutet om utkomststöd fattas. Ett utlåtande väger särskilt tungt vid skälighetsbedömningen när det i utlåtandet redogörs för varför en sänkning skulle äventyra förutsättningarna för ett människovärdigt liv (boende, mat, möjlighet att klara sig själv) eller varför en sänkning i övrigt skulle vara oskälig.

FPA vill samarbeta väl med välfärdsområdenas social- och hälsovård när kundens situation kräver det. Informationen om en sänkning av grunddelen skickas inte längre automatiskt till välfärdsområdet, så vi behöver bedöma följderna av sänkningen och behovet av samarbete noggrannare än tidigare. Vi behöver också bedöma behovet av en SHL-anmälan eller en barnskyddsanmälan noggrannare än tidigare.

Svar: Lagen binder FPA mer än tidigare i det avseendet att FPA är tvungen att sänka grunddelen på grund av försummelse, om sänkningen inte äventyrar förutsättningarna för ett människovärdigt liv och den inte heller i övrigt är oskälig.

Utlåtanden av socialvården ska beaktas i synnerhet när man inom socialvården har träffat personen och socialvården har information som är viktig med tanke på skälighetsprövningen. Med tanke på skälighetsprövningen är det viktigt att i utlåtandet redogöra för varför en sänkning skulle äventyra förutsättningarna för ett människovärdigt liv (boende, mat, möjlighet att klara sig själv) eller varför en sänkning i övrigt skulle vara oskälig.

Svar: Även andra än socialvården kan lämna en expertbedömning till FPA för att stödja bedömningen av om en sänkning av grunddelen är skälig. Det kräver kundens samtycke eller att aktören har lagstadgad rätt att lämna ut uppgifter.

Förutom socialvårdens utlåtanden kan synpunkter från till exempel sysselsättningsområden, hälso- och sjukvården, Navigatorn (Ohjaamo), uppsökande ungdomsarbete eller diakoniarbete vara till nytta i bedömningen.

Också i utlåtanden från andra än socialvården är det viktigt att utlåtandegivaren beskriver varför en sänkning skulle äventyra ett värdigt liv (boende, mat och självständig klarering) eller på annat sätt vara oskälig.

Du kan skicka expertbedömningen till FPA via skyddad e-post: Skyddad e-post för samarbetspartner.

Svar: FPA kan betala utkomststöd som beviljats för boendeutgifter till hyresvärden, om bostaden i fråga är en hyresbostad eller delägarbostad.

Utkomststöd som beviljats för boendeutgifter kan betalas till hyresvärden, om hyresgästen har gett FPA fullmakt för detta eller om hyresgästen i sitt nuvarande eller tidigare hyresförhållande helt eller delvis har underlåtit att betala hyra för en månad. FPA hör personen i fråga innan stödet börjar betalas till hyresvärden.

Efter lagändringen 1.2.2026 betalar FPA också alltid hyrans andel av utkomststödet direkt till hyresvärden, om FPA har beviljat hyresgaranti för personens nuvarande bostad som en del av utkomststödet.

Svar: Hyrans andel av utkomststödet betalas också i en sådan situation direkt till hyresvärden, om personen i fråga har beviljats hyresgaranti av FPA. Intressebevakning medför inte något avvikande förfarande.